I dag finns bara runt 300 vargar i Sverige – och riksdagen vill pressa ned antalet till 170. Det är inte bara ett hot mot artens framtid, utan också ett svek mot naturen, forskningen och våra internationella åtaganden.
Referensvärdet på 170 individer är tänkt som ett golv, inte ett tak. Ändå sänkte regeringen nivån till 170–270 vargar, med målet att nå ned mot just 170. Nästa år ska stammen minskas till 270 som ett första steg.
Ett av våra viktigaste rovdjur
I de flesta europeiska länder tillåts större populationer. Vargen är en toppredator med avgörande betydelse för ekosystemet: den reglerar bytesdjur som älg och rådjur och bidrar till biologisk mångfald. Utan vargen rubbas balansen.
Trots detta har riksdagen beslutat att 170 djur ska räcka. Det går rakt emot forskningen. Naturvårdsverkets experter menar att minst 300 vargar krävs för en livskraftig och genetiskt hållbar stam, och internationellt nämns ofta 500 som absolut minimum.
Risk för inavel och EU-kritik
En så liten stam innebär akut risk för inavel, sjukdomar och utdöende. Redan i dag är den svenska vargens genetiska variation bland de lägsta i världen. Varje nyfödd varg borde därför ses som en resurs – inte som en belastning.
Sverige har dessutom juridiska skyldigheter. Enligt EU:s art- och habitatdirektiv måste vi garantera vargens “gynnsamma bevarandestatus”. Kommissionen har ifrågasatt om vår nuvarande politik uppfyller kraven, och Sverige riskerar att hamna i EU-domstol – för att vi gör för lite, inte för mycket.
Alternativ finns
Det finns flera sätt att skydda tamdjur: rovdjursavvisande stängsel, gratis hjälp med montering, ljud- och ljusskrämmor, kameror och skyddsvästar för hundar. Men viljan till samarbete saknas. I stället lägger regeringen över 300 miljoner på avskjutning – pengar som kunde ha använts till förebyggande skydd.
Det är dags att sluta se vargen som ett problem och börja se den som vad den är: en självklar del av den svenska naturen, symbol för det vilda och för biologisk mångfald.
170 vargar räcker inte – inte för vargen, inte för ekosystemet och inte för framtiden.
Mervi Helles
Vice ordförande, Jaktkritikerna