Refresh loader

Djuren och valet – Uppdatering 1/6 Avsnitt nr 7

Home > Aktuellt > Djuren och valet – Uppdatering 1/6 Avsnitt nr 7

Djuren och valet – Uppdatering 1/6 Avsnitt nr 7

Söndagen den 11 september är det val till riksdag, region- och kommunfullmäktige 2022. För många av våra medlemmar är djurfrågorna viktiga, bland annat hur partierna ställer sig till jaktfrågorna. Här pågår vår serie om djuren och valet, skriven av Ingemar Rosberg, Jaktkritikerna Västra Götaland.

Avsnitt nr 7

I detta avsnitt vill jag presentera lite information hämtad från 2 opinionsundersökningar. Först en i Svenska jägarförbundets regi, och därefter första halvan av en opinionsundersökning 2022 av YouGov. Beställd av WAP (World Animal Protection) och Svenska rovdjursföreningen.

Svenska Jägareförbundet lät (under hösten 2017) Sifo fråga 1000 slumpvis utvalda tre frågor:

• Skulle du vilja äta mer viltkött?
• Kan du tänka dig att börja jaga eller kan du inte det?
• Accepterar du jakt eller gör du inte det?

Intressantast är ju den sistnämnda frågan där man sade sig fått följande resultat: 89% svarade JA. Hur skall det resultat värderas?

Vi skall gå vidare och ta del av första halvan av ovan nämnda opinionsundersökning av YouGov. Där ställs 10 frågor om mer preciserade jaktsätt:

Presentation av
enkätundersökning om vilda
djur i Sverige
YouGov 19-21 November 2021.
Finansierad av World Animal Protection Sverige och Svenska
Rovdjursföreningen

Intervjuperiod och datainsamlingsmetod:
Undersökningen är genomförd under perioden 19-21 november 2021 via YouGov Sveriges
Internetpanel.
Urval:
Undersökningen är genomförd bland män och kvinnor 18+ år i Sverige.
En inbjudan till undersökningen skickades ut via e-mail till personer som passade in på
kriterierna för studien.
Urvalet är representativt för den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder och region.
Vägning av data:
Data vägdes utifrån kriterierna kön, ålder och region mot bakgrund av en modell från
Statistiska Centralbyrån, så att resultatet är representativt för befolkningen i förhållande till det
totala antalet personer som har deltagit i undersökningen.

Fråga 1
… att vissa djur jagas under tider på året då
de har ungar, har sin parningstid eller då de
kan vara dräktiga?
Negativa: 72%
Positiva: 7%
Människor i norr (80%) mer
negativa än människor i Stockholm
(69%).

Fråga 2
… att djur i Sverige, t ex gräsänder och fasaner,
föds upp i fångenskap för att sedan släppas ut i
syfte att bli skjutna, t ex under olika jaktevent?
Negativa: 67%
Positiva: 10%
Människor i norr (71%) mer
negativa än människor i Stockholm
(61%).

Fråga 3
… att man anordnar så kallade poängtävlingar
av vilda djur i Sverige som går ut på att den
som skjuter flest eller störst djur vinner?
Negativa: 76%
Positiva: 6%
Människor i norr (78%) mer
negativa än människor i Stockholm
(74%).

Fråga 4
… att man i Sverige skulle skapa områden helt
fria från jakt, t ex i naturreservat?
Negativa: 12%
Positiva: 76%
Människor i norr (71%) och
människor i Stockholm (71%) lika
positiva.

Resterande frågor kommer i Avsnitt 8. Då analyseras kortfattat de 2 opinionsundersökningarna.

Ingemar Rosberg

Avsnitt nr 6

Här det utlovade partipolitiska programmet. Tyvärr är det inte vad jag vet något ytterligare parti som hittills gjort något liknande. Det kan vara upp till oss att pressa på och ställa krav att partierna och dess riksdagskandidater visar i skrift om de vill åstadkomma något.

Miljöpartiet först ut med ett djurpolitiskt program

Med det nya programmet är Miljöpartiet det första riksdagspartiet med ett uttalat djurpolitiskt program. Det är ett gediget och välarbetat program som rekommenderas att läsas för den som är intresserad av djurpolitiska frågor. Det är också ett heltäckande program och som sådant svårt att sammanfatta – men om förslagen skulle bli verklighet så skulle vi i Sverige avsevärt förbättra livet för miljontals djur.

Några intressanta punkter i Miljöpartiets nya djurpolitiska program som är värda att lyftas fram är dessa, som även Djurens Rätt har fokuserat på under lång tid:

  • Att burhållning avvecklas, hönor handlar det om primärt i Sverige. Och att hönor som hålls frigående får större yta per höna att leva på än vad som är lagstadgat idag.
  • Att minkfarmningen avvecklas.
  • Att Sverige tar fram en nationell plan för övergång till djurförsöksfri forskning och handlingsplaner för att minska antalet djurförsök inom olika forskningsområden.
  • Att Sverige inrättar en djurskyddsmyndighet och en djurskyddsombudsman.
  • Att djurskyddslagstiftningen utvidgas så att den gäller alla djur, även vilda djur och inte bara de som hålls av människan.
  • Att det införs en maxtid på fyra timmar för transport av fåglar och vill se utveckling av mobila slakterier och gårdsslakt.
  • Att kycklingar som föds upp för slakt ges tillgång till betydligt större utrymme och att olika typer av miljöberikningar införs.
  • Att kycklingindustrin ska ställa om till långsamväxande raser för att minska problemen med djurvälfärden.
  • Att bedövning av alla djur före slakt ska vara snabb och smärtfri. Metoder som inte lever upp till detta, till exempel nuvarande elbedövning av slaktkyckling och koldioxidbedövning av grisar och fiskar, ska fasas ut.

Utöver detta så vill Miljöpartiet också minska den animaliska industrin överlag till förmån för växtbaserade produkter.

– Att ta fram ett djurpolitiskt program visar att Miljöpartiet tar ett helhetsgrepp om frågor som rör djur, vilket vi har saknat i politiken. Det är välkommet och jag hoppas och tror att fler partier väljer att följa efter. Frågor som rör djur har fått stå tillbaka allt för länge säger Camilla Bergvall, förbundsordförande Djurens Rätt.

Andra partier har också skrivit mer omfattande om sin djurpolitik, oftast genom motioner. Det som skiljer ett program är att det är en större process i ett parti.

Programmet har processats i Miljöpartiets riksdagsgrupp och i partistyrelsen. Det har också varit på remiss i lokalföreningarna. Programmet är därför mycket väl förankrat och det går att anta att det ligger en viktig bildningsprocess bakom att ta fram ett program som detta.

SEBASTIAN WIKLUND | Samhällspolitisk chef

8 april 2021

Ingemar Rosberg

Avsnitt nr 5

I detta Avsnitt vill jag presentera en partimotion från Miljöpartiet med förslag till förbättrad djurvälfärd. Vad jag kunnat se finns det inte något ytterligare parti som har partimotion med djuren som utgångspunkt. Bara ett parti har vad jag vet utarbetat ett Djurpolitiskt program varför det blir detta program jag presenterar nästa gång.

Motion till riksdagen 2020/21:2764 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP)

Djurvälfärd i praktiken.

Förslag till riksdagsbeslut:

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet för att få till stånd en global FN-deklaration om djurvälfärd och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för ett förbud mot handel med levande vilda djur och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för att få till stånd ett globalt regelverk mot rutinmässig användning av antibiotika i djurhållning och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa sanktioner mot medlemsländer som bryter mot EU:s djurskyddslagstiftning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att djurskydd och djurhälsa ska vara en uttalad del i handelsavtal, inte ett handelshinder, och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillse att medlemsländerna har rättigheter att provta djur vid införsel till landet för att förhindra att smittsamma sjukdomar sprids, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åtta timmar ska vara absolut maxgräns för djurtransporter inom EU och att kravet ska omfatta alla transportslag samt tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att köttbranschen i hela EU bör övergå från transport och export av levande djur för slakt till transport och export av kött och slaktkroppar och tillkännager detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka EU:s arbete med att bekämpa handeln med elfenben, lejontroféer och andra produkter som kommer från djur som är eller riskerar att bli utrotningshotade, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla all pälsdjursfarmning inom EU och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige konsekvent bör verka för att minimiregler för djurskydd införs på områden där det i dag saknas och att de höjs i de fall de är otillräckliga, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheten med ansvar för djurskydd ska revidera samtliga djurskyddsföreskrifter så att de är i enlighet med ambitionerna i den nya djurskyddslagen och tillkännager detta för regeringen.
13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla djur ska ha rätt till utevistelse och bete i så stor utsträckning som väder och årstid medger det och tillkännager detta för regeringen.
14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja att även kalvar av mjölkras ska få dia kon i minst två månader efter födseln och tillkännager detta för regeringen.
15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att djur inte ska hållas permanent uppbundna eller permanent i bur och tillkännager detta för regeringen.

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att griskultingar inte bör få avvänjas från suggan förrän allra tidigast vid fyra veckors ålder och tillkännager detta för regeringen.
17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hönor som hålls på frigång bör få större yta per höna att leva på än vad som är lagstadgat i dag och tillkännager detta för regeringen.
18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att metoder som gör det möjligt att sortera ut ägg med tuppkycklingar i, så att dessa inte går vidare till kläckning, bör utvecklas och användas inom svensk värphönshållning och tillkännager detta för regeringen.
19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slaktkycklingproduktionen bör minska beläggningsgraden så att kycklingarna har tillgång till betydligt större utrymme och om att krav på olika typer av miljöberikningar bör införas och tillkännager detta för regeringen.
20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppfödningen av slaktkycklingar bör ställa om till långsamväxande raser för mindre hälsoproblem och tillkännager detta för regeringen.

21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontrollprogram inte ska kunna användas för att kompromissa bort viktiga djurskyddsparametrar såsom utrymmeskrav och tillkännager detta för regeringen. 22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla minkfarmningen i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mobila slakterier och ny teknik för gårdsslakterier ska fortsätta att utvecklas och tillkännager detta för regeringen.
24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ha kameraövervakning i slakterier för att möjliggöra efterkontroll av förhållanden vid slakt och tillkännager detta för regeringen.
25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bedövning av alla djur före slakt ska vara snabb och smärtfri och om att metoder som inte lever upp  till detta, t.ex. nuvarande elbedövning av slaktkycklingar och koldioxidbedövning av grisar och fiskar, ska fasas ut, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införliva alla djur som på något sätt påverkas av människan, oavsett om det är domesticerade sällskapsdjur, lantbruksdjur eller vilda djur, i en och samma djurskyddslag och tillkännager detta för regeringen.
27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda oetiska jaktformer, t.ex. ”godsjakt” på fågel och fälljakt på lodjur, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda fällor av typen fotsnara och tillkännager detta för regeringen.
29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa straffen vid grovt djurplågeribrott så att de bättre speglar brottets allvarlighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Du undrar kanske vad det betyder att ”Riksdagen ställer sig bakom…” betyder det att riksdagen antog samtliga förslag. Så är inte fallet. Detta är enbart ett skrivsätt som säger att den som utarbetat  motionen har förhoppning om att motionen skall antas vilket inte är speciellt vanligt att det sker.

Ingemar Rosberg

Avsnitt nr 4

I detta Avsnitt vill jag presentera en partimotion från Vänsterpartiet med förslag till förbättrad djurvälfärd. Nästkommande fredagar kommer jag med partimotioner från andra partier samt Djurpolitiskt program från ett parti.

Motion till riksdagen 2020/21:1315 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V)

Respekt för djuren

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att burhållning av höns inom äggindustrin ska vara utfasad senast 2023 och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör införa ett stoppdatum för pälsdjursfarmning till 2023 och att regeringen bör presentera en plan för utfasningens genomförande och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på regelverk som förbjuder försäljning av nyproducerad päls från djur i bur och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för ett förbud mot användning av koldioxid i höga koncentrationer som metod för bedövning av grisar vid slakt fr.o.m. den 1 januari 2025 och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Jordbruksverket i uppdrag att ta fram föreskrifter om slakt av uppfödda fiskar där koldioxidbedövning förbjuds, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur fler lantbruksdjur inom animalieproduktionen ska ges möjlighet till utevistelse och naturligt beteende under hela året och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att djurtransporter inom EU inte får överstiga fyra timmar och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på strategi för att minska mängden djur som transporteras inom livsmedelsproduktionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör införa förbud mot djurtransporter till länder utanför EU där djurvälfärden inte kan säkerställas genom att EU:s slaktförordning tillämpas och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämpliga myndigheter i uppdrag att se över situationen för de svenska slakterierna och vilka åtgärder som krävs för att öka tillgången på mindre lokala slakterier och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med lagförslag som tydliggör att ansvarig myndighet har bemyndigande att specificera vilka arter som får hållas som sällskapsdjur och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag om att införa de åtgärder som presenterades i promemorian 2019:21 och som fastställer att katter ska id-märkas samt att märkningen ska vara obligatorisk och tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillse att föreskrifter tas fram för hundavel som reglerar att hundavel på defekter inte 4 tillåts samt att kontrollen av valpar vid försäljning skärps och tillkännager detta för regeringen.

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med kompletterande förslag på regelverk i djurskyddslagen som förhindrar att hundar med framavlade sjukdomar ska få bedömas i tävlingar och utställningar och tillkännager detta för regeringen.

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Tullverket i uppdrag att skyndsamt föreslå åtgärder för att begränsa djursmuggling och tillkännager detta för regeringen.

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom ramen för EU-samarbetet bör arbeta för att gemensamma åtgärder vidtas för att minska smugglingen av djur över gränser och inom länder och tillkännager detta för regeringen.

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förbud bör införas mot att använda spö på hästar i frammaningssyfte och tillkännager detta för regeringen.

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd bör ges i uppdrag att föreslå vilka djur som bör finnas på en positiv lista över tillåtna djur på cirkus och tillkännager detta för regeringen.

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förbud mot grytanlagsprov bör införas i den nya djurskyddslagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.

20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på handlingsplan för övergång till djurfri forskning och tillkännager detta för regeringen.

21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen, i dialog med riksdagen och med berörda intresseorganisationer, bör utarbeta en tydlig strategi för att få till stånd en FN-deklaration för djurvälfärd och tillkännager detta för regeringen.

22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör engagera sig för att höga krav på djurskydd och minskad köttkonsumtion ska bli en beståndsdel i det globala arbetet för en hållbar utveckling, t.ex. på FN:s klimattoppmöten, Agenda 2030 och efterarbetet till Rio Plus 20, och tillkännager detta för regeringen.

Om du har frågor går det att kontakta mig via ingemar.r@jaktkritikerna.se

Ingemar Rosberg

Avsnitt nr 3

I avsnitt 1 visade jag på vad partier som går samman kan åstadkomma men det finns många enskilda riksdagsledamöter som via motioner visat stort engagemang för bättre djurvälfärd. Jag vill här ge exempel på 3 st från olika partier som varit speciellt aktiva i djurfrågor före 2018 (föregående riksdagsperiod). Det handlar bl.a. om Birgitta Ohlsson (dåvarande folkpartiet) som visat stort engagemang vad gäller jakt men också t.ex. slaktkycklingarnas levnadssituation. Jag ger här exempel från 2 av hennes motioner.

Motion till riksdagen
2002/03:MJ387

av Birgitta Ohlsson (fp)

Jaktfrågor

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skärpta regler skall gälla för jaktlicenser.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att 500 vargar borde vara ett minimum för en livskraftig vargstam.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skyddsjakt på varg först bör tillåtas när vargstammen nått ett antal av 200 individer och då enbart utvidgad jakträtt i renskötselområden.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en utredning tillsätts för att utröna vilka djurarter som ytterligare bör fredas från jakt.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att all nöjesjakt och uppfödning samt utsättning av gräsänder, rapphöns och fasaner för detta ändamål förbjuds.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förbjuda grytjakt.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förbjuda jakt med drivande hund.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Jaktberedningens sammansättning ändras utifrån motionens intentioner.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att jaktdjuren omfattas av de grundläggande portalparagraferna i djurskyddslagen och därmed omfattas av en tillsynsorganisation som aktivt granskar jakten.

Kycklingindustrin

Motion 2009/10:MJ457 av Birgitta Ohlsson och Solveig Hellquist (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda mindre industriell slakt av fjäderfän.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över transport och uppfödning av slaktkycklingar i förhållande till djurskyddslagen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ändringar i djurskyddslagen.

Jag vill också nämna att Sofia Arkelsten (moderaterna) och Jens Holm (vänsterpartiet) haft en viss samverkan i sina engagemang för djuren. Tänk om det vore vanligt med samverkan av detta slag mellan både partier och enskilda riksdagsledamöter. Både Jens och Sofia har speciellt under åren 2015 till 2017 bidragit med ett stort antal motioner till försvar för djuren. Det handlar om olika slags djur i olika sammanhang, bl.a. har båda bidragit med flera motioner med förslag i samband med utarbetandet av förslag till Ny djurskyddslag. Men här vill jag nämna några av deras övriga motioner:

Sofia:

Förbud mot bågjakt. Motion nr 2015/16:426
Förbjud vilda djur på cirkus. 2017/18:2826
Naturligt beteende för minkar i fångenskap. 2017/18:3006
Utevistelse för grisar. 2015/16:429
Bättre kontroll av slakterier – … 2016/17:1003

Jens:

Förbud mot bågjakt. 2015/16:426
Minkfarmning. 2012/13:MJ202
Respekt för djuren. (Krav på frigående värphöns.) 2015/16:21
En ansvarsfull rovdjurspolitik. Bl.a. skydd vilda djur, lodjursfällor. 2011/12:MJ241
Minskad köttkonsumtion. 2017/18:2338

I september 2016 hade Djurens rätt och PETA en Manifestation: Förbjud vilda djur på cirkus. Bara 3 riksdagspolitiker deltog Jens Holm (V), Elin Lundgren (S) och Carl Schlyter (Mp)

Det sägs ofta att politikerna gör inget för djuren. Men jag vill med detta Avsnitt visa på att det finns de som försöker. Och det är inte bara dessa 3 utan det finns fler som varit aktiva men också som motionerat flitigt under nuvarande valperiod (2018 – 2022). Under följande 2 veckor kommer jag att presentera partier som lagt större partimotioner eller djurpolitiskt program.

Ingemar Rosberg

Avsnitt nr 2

Hans Ryttman , som redan på 1960-talet engagerat sig för de vilda djuren och som tog initiativet till bildandet av föreningen Riksföreningen Hänsynsfull Jakt 1987, (nuvarande Jaktkritikerna) har nedan en kortfattad sammanställning över viktiga händelser inom jakten under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet.

När föreningen nämnd ovan bildades 1987 började föreningen med att försöka få förändringar i jaktförordningen där det anges vilka arter som har jakttider och vilka krav som ställs på jakten samt vilka vapen som får användas vid jakt på olika arter. Det var svårt att finna riksdagsledamöter som ville engagera sig för att skriva motioner med förslag om förändringar i jaktförordningen. De gånger det skedde blev motionerna nonchalerade, som oftast, och inga förändringar skedde.

Föreningen hade mer framgång med att träffa dåvarande jordbruksministern Margareta Winberg (Socialdemokraterna) de tjänstemän som arbetade på departementet. De mötena gav resultat som vi tror till en del berodde på våra förslag. Följande arter fridlystes under 1990-talet:

Bergand (1988/1989.

Silltrut (1994/1995).

Hermelin och ekorre. Enkelbeckasin, sothöna(1999/2000).

Stjärtand , skedand, brunand (2001/2002).

Svärta (2006/2007).

Skrattmås (1995/1996).

Då Margot Wallström var miljökommissionär i EU (1999-2004) överklagade vi lodjursjakten i Sverige. I ett “motiverat yttrande” ,som det heter, skriver Margot Wallström: “Alternativa lösningar till att fälla dessa djur finns exempelvis kan tamdjursägare skydda sina djur med rovdjurssäkra stängsel. Vidare utgår ersättning genom samhällets försorg till djurägare för deras ekonomiska förlust av rovdjursskadade tamdjur och husdjur. Dessa lösningar är lämpliga. Det föreligger inte någon sådan anledning till undantag som nämns i punkterna a)-e) enligt artikel 16 i habitatdirektivet.

Överklagandet ledde till att det blev avslag för den föreslagna lodjursjakten. 2004 ersattes Margot Wallström av en ny miljökommissionär som med hänvisning till habitatets möjliga undantagsregler godkände lojakt i Sverige. I dag bedrivs en mycket omfattande jakt på våra stora rovdjur vilket Naturvårdsverket motiverar med hänvisning till habitatdirektivets undantagsregler.

Hans Ryttman har gett ut boken ”JAKTKRITIK – kritiska tankar om vårt förhållande till de vilda djuren.” Går att beställa via ingemar.r@jaktkritikerna.se .

Hoppas komma med Avsnitt nr 3 den 28 januari. Det kommer då handla om några engagerade djurvänner som gjort avtryck för djuren före vår nuvarande valperiod.

Ingemar Rosberg

Avsnitt nr 1.

Hur vi behandlar djuren brukar inte vara någon uppmärksammad valfråga. Detta trots att vi har organisationer, t.ex. Djurens rätt och Djurskyddet Sverige, som brukar fråga ut och offentliggöra partiernas kandidaters inställning i djurfrågor. Att i den offentliga valdebatten försöka få till debatt om djur och djurvälfärd brukar vara ganska hopplöst. Jag har i några tidigare val engagerat mig i att få djurfrågor synliggjorda så att djurvänner fått kunskap om vilka partier och deras kandidater som visat engagemang för djur och djurvälfärd. Jag som ansvarar för detta projekt är en drygt 80- årig pensionär med ett aktivt djurengagemang sedan slutet av 1900-talet. Numera med stort engagemang i jaktkritik. Jag kommer att börja med en historisk tillbakablick – och spegla hur engagemanget för djurvälfärd har varit i början på 2000-talet. Det kommer då att handla om mina hågkomster när det gäller allmänt om engagemang i djurfrågor och då ganska marginellt med koppling till jakt. Jag kommer senare att presentera utfrågningar av partierna och dess kandidater och då även med speciell inriktning på jakt.

Den historiska tillbakablicken vill jag börja med att beskriva de jag vill kalla ”DE GYLLENE ÅREN” 2002 – 2007. Vi hade då en socialdemokratisk regering med Göran Persson som statsminister. Dessutom hade vi Miljöpartiet och Vänsterpartiet med stort engagemang i djurfrågor. Jag har för mig att båda partierna hade utarbetade djurpolitiska program. Detta ledde till att de fick med sig Göran Persson och socialdemokraterna att ta fram och lägga ett förslag i juni 2002 om att inrätta en djurskyddsmyndighet. I januari 2004 startade denna myndighet sin verksamhet med lokalisering i Skara. Myndigheten hade till uppgift att vägleda lokala och regionala tillsynsmyndigheter, stödja forskning samt informera allmänhet, media och andra myndigheter om djurskydd. De 4 borgliga partierna var från första början negativt inställda till inrättandet av denna myndighet och tog tidigt beslut att om de fick makten vid kommande val 2006 skulle myndigheten läggas ner. De motiverade sin inställning med att Djurskyddsmyndighetens arbetssätt var kontroversiellt. Jag anser att det var ett svepskäl – de ville helt enkelt inte ha så mycket fokus på djurvälfärd. Speciellt representanter för Moderaterna och Kristdemokraterna uppträdde mycket aggressivt. De borgliga partierna vann valet 2006 och lade omgående ner Djurskyddsmyndigheten (1 juli 2007). Sannolikt medförde det att mycket påbörjad forskning, bl.a. på fiskars känsel avslutades.

De borgliga partierna vann valet 2006 och lade omgående ner Djurskyddsmyndigheten (1 juli 2007). Sannolikt medförde det att mycket påbörjad forskning, bl.a. på fiskars känsel avslutades.”

Folkpartiet Liberalerna hade till skillnad mot övriga 3 borgliga partier gott rykte bland djurvänner då partiet hade ett par mycket djurengagerade ledamöter i sin riksdagsgrupp . Ett par dagar före valet satt någon eller några av dessa ledamöter i radiointervju och uttalade att de inte var för nedläggning vilket kunde ha betytt majoritet för att Djurskyddsmyndigheten skulle fått finnas kvar. De fick emellertid inte rösta enligt sin övertygelse då Folkpartiet Liberalernas linje var att stödja en nedläggning. Undrar hur många som då kände sig lurade. En annan stridsfråga var synen på minkuppfödningen på våra minkfarmer. Vänsterpartiet lade 2006 en motion (2006/07:MJ317) om skärpta djurskyddskrav för minkuppfödningen, bl.a. krav på simmöjlighet för minkarna. Socialdemokraterna och Miljöpartiet stödde förslaget varför man lade en proposition till riksdagen 16 mars 2006 vilket ledde till beslut att skärpta regler skulle börja gälla från 1 januari 2007.Dessa regler hade sannolikt medfört att flertalet minkfarmer hade lagts ner men de borgliga partierna vann ju valet 2006 så de kunde i en ny omröstning i riksdagen få majoritet för att stoppa att reglerna infördes. De varma positiva vindarna när det gällde djuromsorg upphörde och i stället blåste det nu kalla avvisande vindar och de för djuren ”GYLLENE ÅREN” var över.

Hoppas komma med Avsnitt nr 2 nästa fredag 21 januari.

Ingemar Rosberg

” Vänsterpartiet lade 2006 en motion (2006/07:MJ317) om skärpta djurskyddskrav för minkuppfödningen, bl.a. krav på simmöjlighet för minkarna.

Translate »