Mellan 1 augusti och 15 mars är det jakt på rödräv. Detta trots att räven är omtyckt av många – kanske för att den är både listig och lite mystisk. Rävarna väcker så mycket fascination och gillande levande – inte skjutna.

Liknar oss ibland

Rävar leker, visar omsorg om sina ungar och är duktiga på problemlösning – sådant människor ofta känner igen och relaterar till. Tiken tar ömt hand om sina ungar, och rävar kommunicerar med läten och kroppsspråk. Många ser rävar i utkanten av städer, på landet eller i skymningen – de känns vilda men ändå bekanta. De har anpassat sig till människans värld utan att bli tama. Det skapar en känsla av förbindelse med naturen, utan att räven är hotfull.

I modern kultur förknippas räven med frihet, list och charm. Vi känner ju till Robin Hood. Räven är en favoritfigur för både barn och vuxna.

Viktig i ekosystemet

Rödräven spelar en viktig ekologisk roll i de flesta miljöer där den lever. Som ett medelstort rovdjur fungerar den som nyckelart i vissa ekosystem, där den påverkar både djurpopulationer och den ekologiska balansen. Rödräven äter ofta kadaver av djur som dött av andra orsaker. Den hjälper till att bryta ner dött material och sprida näringsämnen. I naturen förbättras näringscirkulationen och smittspridning från döda djur minskar. Rödräven bidrar till spridning av växter, t.ex. blåbär, rönnbär och nypon.

Rävskabb

Rödrävspopulationen var illa ute på 70- och 80-talen då cirka 80 procent av rödrävarna dog i skabbutbrott. Enligt SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) syns hudförändringar oftast på framknä, has, ryggslutet vid svansfästet samt längs öronkanterna. Huden blir ofta förtjockad och bakteriella infektioner och svampinfektioner kan tillkomma.

Finns i hela Sverige

Rödrävar finns i hela Sverige, men hur många de är vet man inte. Siffran 150 000 är återkommande sedan många år, men det är en uppskattning. Någon räkning sker inte. Cirka 60 000 rävar skjuts varje år. Mer än en tredjedel skjuts varje år. Om en ny rävskabbsepidemi bryter ut kan arten vara illa ute i Sverige.

Räv ger mest poäng i skjuttävling

Jaktjournalens tävling där rävar som sköts gav flest poäng (120) och som Jaktkritikerna länge protesterat mot, har döpts om till Viltvårdsjakten. Tävlingen har förenklats men innefattar fortfarande samma arter: räv, grävling, mård, mink, iller, skata, kråka, nötskrika och måsfågel. Namnet är högst missvisande: Det är inte viltvård att skjuta rävar. Dessutom finns det jägare som uppger sig behöva skjuta tre rävar för varje rådjur de skjuter. Det blir alltså rävar som ska betala för jägares intressen. Förr jagades rävarna för sin fina päls. Nu för tiden eldar man oftast upp de rävar som skjuts.

Om rävar

De flesta känner igen rävens rödbruna färg, vita halsfläck och vita buk. Räven har en yvig rödbrun till gråsvart svans med vit svanstipp och nedre hälften av benen är svarta. Ansiktet har också svarta teckningar. Färgvariationer finns. Hos korsrävar är mitten av framryggen, skuldrorna och hela bakre delen av ryggen svartbruna så att det uppifrån ser ut som ett mörkt kors. Nästan helsvarta eller silverfärgade silverrävar finns också sällsynt i norra Sverige. Det finns även rävar med ullrävsjuka som kallas för Samsonräv. Pälsen saknar täckhår och underullen är krullig. De är trots sin ullrävsjuka fullt friska.

Nosen hos rävar är smal och ganska lång och öronen är stora. Sommartid är pälsen betydligt kortare än vintertid. Längden är cirka 60–90 cm (plus 30–50 cm svans) och vikten är cirka 4–10 kg (det finns hanar som kan väga upp till 14 kg).

Ungarna föds på våren

Rödräv bor i en lya som grävs ut i marken. Det kan vara i en sluttning, under en rotvälta, i ett stenröse eller stenblock, eller under ett övergivet hus. Bäst är i sandig mark. Lyan innehåller ofta flera tunnlar förutom ingången. Parningstiden sker i januari–mars, och efter en dräktighetstid på 49–58 dygn föds 4–6 ungar i mars till maj. Ungarna stannar i lyan i 2–3 veckor innan de börjar undersöka de närmaste omgivningarna under några veckor. Ungarna diar i upp till sju veckor och börjar då äta fast föda som hanen eller honan tar till lyan. Efter 3–5 månader när ungarna börjar bli självständiga, särskilt hanarna, ger de sig av till nya områden.

Honor kan bli könsmogna i slutet av året och kan i vissa fall föda sin första kull redan följande vår. Sommartid kan rödrävar vandra långa sträckor. Rödräv blir normalt 5–10 år gammal, i fångenskap kan den bli något äldre.

Mervi Helles