DN Åsikt. ”Säljakt löser inte bristen på torsk i Östersjön”
24 juni 2019
INSÄNDARE.
Säljakt löser inte bristen på torsk i Östersjön. Regeringen måste öppna upp för en ny remissomgång och inte nöja sig med gamla skrivelser från 2013, skriver Richard Dehnisch i föreningen Jaktkritikerna.
Regeringen verkar ha övermannats av oppositionen och står i begrepp att införa ökad jakt på säl. Detta riksdagsbeslut bygger på oriktiga grunder, okunskap och missförstånd. Införandet av licensjakt kamouflerar de verkliga problemen med miljöförstöring och utfiskning. Jaktsättet har utdömts av veterinärexpertis som oetiskt. Varför vill man nu dessutom att riskera utsätta ett högt stående marint däggdjur för djurplågeri?
Föreningen Jaktkritikerna skickade en skrivelse till landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) den 10 maj angående miljö- och jordbruksutskottets betänkande. Jaktkritikerna riktade där en uppmaning till regeringen om att inte införa licensjakt på säl, som riksdagen röstade igenom den 4 april.
Den 3 juni uttalade sig landsbygdsministern i Ekot i Sveriges Radio att regeringen väljer att följa riksdagens uppmaning att tillåta licensjakt på säl och att regeringen kommer fatta ett formellt beslut de kommande veckorna.
Näringsdepartementet anser att fatta sitt beslut baserat på en remissomgång från 2013. Man hävdar att det inte är nödvändigt med en ny remissomgång, trots att ny kunskap visar på att den forskning som i decennier legat till grund för Naturvårdsverkets beslut om jakt på säl, i dag visar sig vara fullständigt felaktig. De nya forskningsrönen måste ligga till grund för ett politiskt beslut 2019 – och inte de gamla.
Monica Winder, professor i marinbiologi vid Stockholms universitet, har forskat på sälarnas påverkan på torskbeståndet. Hon, och många andra forskare, tror inte att licensjakt är en effektiv åtgärd. ”Enligt vår studie så har sälarna ingen stor inverkan på torskpopulationen”, säger Winder som menar att miljöförändringar och fiskekvoter är viktigare för torskens framtid.
Enligt Naturvårdsverkets egen utredning om licensjakt på säl från 2013 bör licensjakt ha två huvudsakliga syften: att på ett hållbart sätt nyttja sälen som resurs och att vid behov kunna reglera regionala bestånd på ett sätt som minskar skador på näringarna.
Naturskyddsföreningen skriver till Näringsdepartementet i oktober 2018, angående Jakt i Sveriges ekonomiska zon:
”Naturskyddsföreningen ställer sig frågande till båda dessa syften. Angående sälen som resurs så anser vi inte att det är klarlagt på vilket sätt sälen som jaktbyte utgör en resurs, huvudsakligen baserat på två saker: För det första är handel med sälprodukter förbjudet inom EU, vilket leder till att sälen som bytesdjur inte har något ekonomiskt värde.
För det andra förefaller det troligt att sälen som bytesdjur inte heller borde ha något värde som resurs ur den enskilda jägarens perspektiv, med tanke på att sälen är en toppredator och därigenom med stor sannolikhet innehåller höga halter av miljögifter som gör den direkt olämplig som människoföda. Det skulle vara högst önskvärt att Naturvårdsverket klargör på vilket sätt de anser att sälen som jaktbyte utgör en naturresurs som kan utvinnas med licensjakt.”
Om regeringen tar detta beslut kommer det innebära att man inte kommer att kunna uppfylla de viktigaste syftena i den utredning 2013, som i dag ska ligga till grund för licensjaktbeslutet.
Naturvårdsverket skriver själva att licensjakt är ett trubbigt verktyg. Licensjakt på säl till skillnad från skyddsjakt löser alltså inte specifikt konflikten med fiskerinäringen. Långvarig lobbyverksamhet tyder på ett nytt jaktbyte för jägare, och kanske jakt för EU-jägare som saknar jaktmarker?
Jaktkritikerna anser att en ny remissomgång måste gå ut före regeringen tar ett beslut om licensjakt på säl, eftersom det strider mot all logik att besluta om licensjakt på säl när man utgår från utredningen/remissomgången 2013.
Jaktkritikernas ordförande
Richard Dehnisch: