Jaktkritikerna har 2018-05-09 överklagat det beslut Naturvårdsverket tog 2018-04-06 att tillåta skyddsjakt efter 400 knubbsälar, 130 vikaresälar och 600 gråsälar.
Jaktkritikerna anser att de grundförutsättningar, som erfordras för skyddsjakt enligt gällande lag, ej är uppfyllda:
* Annan lämplig lösning finnes ( § 23 a jaktförordningen).
* Att bevarandestatusen är säkrad, är inte tillräckligt visad.
* Jaktmetoderna medför onödigt lidande för sälarna.
* Skadorna orsakade av säl är otillräckligt styrkta
De åtgärder som hade kunnat förhindra skadegörelse på fiskeredskap har inte vidtagits, trots att Fiskenäringen har haft decennier på sig att utveckla andra fångstredskap, som är sälsäkra. Exempelvis Snurrevadsfiske istället för garnfiske, som är en beprövad metod sedan mitten av 1800- talet. Denna fiskemetod används i stor utsträckning i Danmark för att fiska både plattfisk och torsk. I Norge har det kustnära snurrevadsfisket utvecklats till ett modernt och småskaligt fiske. Då redskapet inte ligger kvar i vattnet under en längre tid, finns inte möjlighet för sälen att stjäla fisk ur det. Med tanke på att Havs och vattenmyndigheten 2015 betalade ut 20 miljoner kronor i viltskademedel för att förebygga och åtgärda skador av säl, då borde förebyggande åtgärder i form av sälsäkra fiskeredskap rymmas inom denna budget.
Sälen beskylls också för att orsaka omfattande skador på fiskebeståndet, men enligt en artikel i yle Nyheter 2018-05-16– ”Svensk forskning om konkurrensen om fisken totalsågas i Finland hotet från säl och skarv överdrivs: ”Grova och vilseledande analyser som tillspetsar debatten”. https://svenska.yle.fi/artikel/2018/05/16/svensk-forskning-om-konkurrens…
Jaktperioden för arterna varierar beroende på deras olika vanor. Vikare får jagas från 1 maj till årets slut. Gråsälens jaktperiod varar från mitten av april till årets slut. Knubbsälen får jagas från mitten av april till årets slut men med ett uppehåll under sommaren från 21 maj till 15 juli. Knubbsälen får också jagas från 1 januari till 31 mars. Jakten får pågå nästan året om.
Den viktigaste aspekten när det gäller skyddsjakt på säl är den etiska. Det är också ”djurvänlighetsskäl”, som Förvaltningsrätten i Stockholm har tagit fasta på, för att kunna fatta ett riktigt avgörande angående ”onödigt lidande”. Förvaltningsrätten har därför gett Jaktkritikerna möjlighet att själva komma in med ett sakkunnigutlåtande från expertis. Detta har vi haft möjlighet att göra och en rättsprocess i denna sak pågår nu.
Jaktkritikerna anser att det är hög tid att slå till nödbromsen vad det gäller ALLA Naturvårdsverkets otidsenliga jaktbeslut. Sverige har ett globalt ansvar om nu inte djurskyddsaspekten räcker för svenska förhållanden Och att gynna en minoritet av befolkningen som använder jakt som rekreation och fritidssysselsättning är högst odemokratiskt. Jaktkritikerna vidhåller dessutom, att jakt på de marina däggdjuren, sälarna, är oförsvarbar både med anledning av de ständigt nya larmrapporterna om havens tillstånd och ännu okända miljögifter för både fisk och däggdjur.
Margareta Sturemyr/Jaktkritikerna