Lodjursjakt: Sverige tillåter djurplågeri
Sverige är landet där en skolflicka måste tala om för vuxna politiker att klimatångest drabbat de unga. Sverige är också landet där jakt normaliserat våld mot djur. De vilda djuren som inte ingår i djurskyddslagen, skyddas inte heller av etiskt, empatiskt tänkande.
Med en så utstuderad grymhet som våra lodjur utsätts för, som löshundsjakt och fällor, frågar man sig vem som styr detta.
I december, när snö och kyla biter och överlevnadsvillkoren för vilda djur är som sämst, förhandlade rovdjurshandläggare om lodjurens dödsdomar för 2019. Våld och makt över vilda djur sanktioneras på ett obegripligt sätt.
Förvaltning handlar inte om skydd för fridlysta rovdjur, utan om trofébyten
Varför Naturvårdsverket har sålt sin själ till länsstyrelser och rovdjursjägare klarnar. ”Förvaltning” handlar inte om skydd för fridlysta rovdjur, utan om trofébyten för en avart inom jägarkåren.
Man spårar och samlar avföring för att bevisa att lodjuren är så många att de skall straffas med döden. Det är ett kortsiktigt och skrämmande förhållningssätt när vi globalt varnas för de vilda djurens utrotning.
I Sverige ritualiseras våldet mot rovdjuren som eftertraktade licensjakter. Över 6000 fridlysta rovdjur har dödats under 2000-talet.
Mars är parningstid när de skygga ensamlevande lodjuren vill hitta en partner. Lodjursungar som fortfarande är beroende av sin mamma hinner inte uppleva den första våren. De lekfulla ungarna är redan dödsdömda.
Den 1 mars börjar troféjägare att jaga lodjur under utmattande drevjakter där jakthundarna har GPS och kameror för att filma djurplågeriet i närbild. Före vårdagjämningen är lodjuren och deras ungar redan skadade eller dödade av jägare. Sedan skickas de till obduktion på skattebetalarnas bekostnad. En tredjedel brukar vara lodjursungar.
Ingen ifrågasätter detta förfarande och i det jaktkorrumperade Sverige belönas jägare med skinn, huvud, tassar och klor. Under skyddsjakt tillåts även helikopter och skoter. Nyligen jagades en lodjurshona med tre ungar dygnet runt. Helikopterjakt till priset av 50 000 kronor per gång, sker för att döda lodjursmammor. Veterinärexpertis krävs aldrig vid besluten.
Byråkraterna låter djurens lidande maskeras av en omodern jaktlag i händerna på samvetslösa jägare.
Mörkrets tid för lodjuren är här, hundarna ylar och troféjakten börjar.
E. Stjernswärd