Refresh loader

Category : Okategoriserade

Home > Archive for Okategoriserade

Ja till jaktförbud i Bästeträsk!

Jaktkritikernas lokalavdelning på Gotland kämpar för att den nya planerade nationalparken Bästeträsk ska bli fri från jakt. Något många tror vore självklart. Men så är det alltså inte. Läs Christina Åkerblads rapport från Gotland här!

Ja till jaktförbud i den kommande nationalparken Bästeträsk på Gotland

”Det är de finaste och mest värdefulla delarna av det svenska landskapet som bevaras och skyddas som nationalparker. Skyddet behövs både för naturens egen skull och för människans. Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få.” Detta skriver Naturvårdsverket och menar då exempelvis att det är förbjudet att bryta en kvist i nationalparken men att jägarna får fortsätta att döda djur. Dessutom med hjälp av lösspringande hundar.

Naturvårdsverket, länsstyrelsen i Gotlands län, Havs- och vattenmyndigheten och Region Gotland har tagit fram ett förslag till en ny nationalpark på norra delen av Gotland som föreslås få namnet Bästeträsk nationalpark. Den blir cirka 7 000 hektar stor och invigs under 2026.

Det blir den andra i ordningen på Gotland. Den första som bildades redan 1909 är Gotska Sandöns nationalpark där det faktiskt fortfarande är totalt jaktförbud.

En första remiss är skickad och eventuella synpunkter lämnas till Naturvårdsverket senast den 14 juni. Alla kan yttra sig och vi önskar att så många som möjligt gör det med en uppmaning till jaktförbud i hela parken.

Vi vet sedan tidigare att vår chans att påverka jaktfrågan handlar om att ge sig på syftet med nationalparken.

Förslaget till syfte lyder som så: ”Bevara ett unikt mosaiklandskap på kalkberggrund med dess hällmarker, alvarmarker, våtmarker, sötvattensmiljöer, skogar och grunda havsmiljöer, samt områdets upplevelsevärden i väsentligen oförändrat skick.

Nationalparkens syfte föreslås uppnås genom att:

• inte tillåta exploatering av eller skadegörelse på mark och vegetation

• förhindra störning av djur och av upplevelsevärden

• genomföra ändamålsenlig skötsel för att bevara och utveckla områdets naturvärden

• genomföra lämpliga åtgärder för att tillgängliggöra nationalparkens upplevelsevärden för allmänheten”

Nationalparkens syfte föreslås uppnås genom att bland annat förhindra störning av djur och av upplevelsevärden

Man kan ju tro att den andra punkten tydligt talar mot jakt, men som det är i majoriteten av våra nationalparker och naturreservat, så gäller ”förhindra störning av djur och upplevelsevärden” endast allmänheten. I föreskrifterna står det också oftast att det är förbjudet att jaga, men det gäller endast 97 procent av befolkningen det vill säga allmänheten.  Läser man vidare i föreskrifterna så kommer det oftast generella undantag och nästan alltid gällande jakten. I exempelvis Gotlands 156 naturreservat är det endast inskrivet jaktförbud i två. I Gotska Sandöns nationalpark är det lyckligtvis totalt jaktförbud men i Sveriges 30 nationalparker tillåts någon slags jakt i cirka två tredjedelar.

I slutet av detta år kommer en andra remiss gällande föreskrifter och skötselplan. Hela processen är försenad och det beror främst på att staten har stött på patrull när mark ska köpas in.

Sedan förra året har lokalavdelningen på Gotland rustat till strid. Vi har startat en namninsamling på nätet – skrivunder.com. Den går lite trögt så vi måste hitta en bättre variant framöver. I augusti 2023 startade vi en namninsamling på Öster i Visby centrum. Där var vi minst en gång i veckan fram till mitten av december och samlade namn och pratade med folk. De flesta hade ingen aning om att jakt är tillåten i våra naturreservat och skrev gladeligen på för ett jaktförbud i den kommande nationalparken.

När vi slutade i december hade vi lite drygt 1 560 namn. I dagsläget planerar vi att snart sätta igång en ny period med namninsamling på Öster i Visby. Jag återkommer med uppdateringar. Under tiden kan ni väl skicka in era protester till Naturvårdsverket. Gör det innan den 14 juni.

Christina Åkerblad, Jaktkritikerna på Gotland

NATIONALPARK BÄSTETRÄSK

Här råder naturens egen ordning.

Här fälls inga träd, här skjuts inga djur.

Här lever allt efter sin egen förmåga till anpassning.

När naturen har sin gång och alla arter får klara sin

anpassning och överlevnad, är det inget nytt experiment.

Så har det varit i miljontals år, ända tills vi klåfingriga

människor började störa naturens lagar.

Vi har en hel del att lära!

Så vandra här, iakttag, njut och lär!

Ta gärna bilder, men inte växter, och stör inte djuren!

Lars Nordberg, Visby

Vilda djur i Sverige har dåligt rättsligt skydd

Den svenska djurskyddslagen omfattar inte vilda djur. Inte heller i övrigt har vilda djur något starkt rättsligt skydd. I 27 § jaktlagen står visserligen att ”jakten ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande.” Den som bryter mot bestämmelsen kan dessutom straffas om inte handlingen är straffbar enligt 16 kap. 13 § brottsbalken, dvs. som djurplågeri. Men vad som menas med onödigt lidande anges inte i lagen. Ett onödigt lidande borde betyda ett lidande som kan undvikas eller förebyggas. Men då är väl all nöjesjakt ett onödigt lidande eftersom nöjesjakt per definition är onödig. Men det är inte lagstiftarens avsikt utan regeln handlar om sättet som jakten bedrivs på, dvs. ett förbud mot plågsamma jaktmetoder. Tyvärr kan Jaktkritikerna konstatera att flera plågsamma jaktmetoder ändå används i Sverige. Det är obegripligt.

Scrolla ner för att bli medlem  

I vissa andra länder har vilda djur ett starkare rättsligt skydd. Den nya finska djurskyddslagen har en skrivning om att vilda djur har ”rätt att leva, rätt att leva i frihet och rätt till ett naturligt habitat.” Andra exempel på länder med djurskyddslag som omfattar vilda djur är Polen, Island, Norge och Storbritannien, även om det kan variera vad skyddet innebär i praktiken.

Det är dags att vi börjar se på djuren som levande, kännande varelser och inte föremål som vi kan behandla hur som helst! Vilda djur måste ses som individer och inte enbart som tillhöriga en art. Bara för att det finns många individer av en viss art bör inte det rättsliga skyddet för individen vara sämre. Det betyder förstås inte att man ska bortse från artskyddet, tvärtom. Det är en central del av miljörätten.

Några viktiga delmål är att förbjuda vissa särskilt grymma företeelser inom jakten: Förbjuda grytjakt, jakt med snara och fälla. Förbjuda jakttävlingar och predatorjakt. Förbjuda jakt på djur i hägn och fågeljakt, som innebär stor risk för skadeskjutning. Förbjuda löshundsjakt. Vilda djur ska av flera skäl inte jagas under parnings-, yngel- och uppfödningstid. Vilda djur ska inte få jagas i svåra klimat då en sådan jakt innebär djurplågeri.

BLI MEDLEM I JAKTKRITIKERNA

Rebecka Le Moine har 2022 lagt en motion om inkludering av viltlevande djur i djurskyddslagen. Le Moine skriver i motionen bland annat följande: ”Om viltlevande djur omfattades av djurskyddslagen skulle det falla sig mer naturligt att exempelvis ställa krav på mer djurskyddsanpassade jakt- och fiskemetoder, infra­strukturåtgärder för att förebygga viltolyckor samt eftersöksåtgärder i fler fall då djur skadats i trafiken. 

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/inkludering-av-de-vilda-djuren-i-djurskyddslagen_ha021252

Det finns flera internationella initiativ för bättre lagligt skydd för vilda djur, t ex detta:

Jaktkritikernas årsmöte 2024

Jaktkritikernas årsmöte 2024 hölls lördagen 20 april på Folkungagatan 154 i Stockholm.

Marie Stegard Lind valdes till mötesordförande och Tatjana Kontio valdes till sekreterare för årsmötet. Till justeringsmän valdes Annika Anastassiou och Gunilla Svensson. Tatjana Kontio presenterade valberedningens förslag. Styrelsen blev densamma som förra året, tillika valberedningen och revisorerna.

Följande styrelse valdes:

Ordförande

Marie Stegard Lind

Ledamöter

Marie Stegard Lind

Mervi Helles, vice ordförande

Gunilla Svensson, kassör

Christina Åkerblad

Kristina Tyrenius

Susanna Melchior

Arne Ohlsson

Annika Anastassiou

Valberedning

Lise-Lotte Norin

Gunnel Söderback

Tatjana Kontio

Revisorer

Eva Thebo, ordinarie

Daniel Ekblom, suppleant

Lodjuret behöver vårt beskydd

Lodjuret är klassat som “sårbar” enligt den svenska rödlistan. Det betyder att arten är hotad, i Sverige. Artdatabanken skriver “Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU).” Det är förbjudet enligt art- och habitatdirektivet att avsiktligt störa lodjur, särskilt under deras parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder”. Men på grund av att undantag görs jagas nu ändå lodjuren i sin parningstid. Licensjakten efter lodjur i Sverige pågår från första mars till 15 april. Alltså en känslig period då man istället borde lämna lodjuren ifred. Honan åtföljs även av sin årsunge som nu är nästan ett år gammal. Det rekommenderas att ungen skjuts före mamman. De lodjurshonor som tillåts leva och fortplanta sig föder sedan vanligtvis 1 – 4 ungar i maj till juni. De följer honan i nästan ett år och blir könsmogna under sitt andra år, vid omkring 22 månaders ålder.

Lodjursmamma tvättar sin unge
Honan åtföljs även av sin årsunge som nu är nästan ett år gammal. Det rekommenderas att ungen skjuts före mamman.

Vilda djur minskar i världen – Försiktighetsprincipen borde råda

Lodjuret är Europas största kattdjur och fanns en gång i skogar över stora delar av den europeiska kontinenten och vidare österut till Sibirien. På grund av hård jakt och avskogning har lodjurets utbredning i Europa minskat. Hälften av populationen i Europa finns idag i Skandinavien. Borde vi inte vara mer rädda om de vilda djuren? Vad kan hända på sikt, med till exempel arter som är likt lodjuret hotat? Vi vet till exempel att bestånden av vilda ryggradsdjur – däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur – har i snitt minskat med 69 procent mellan 1970 och 2018. Det visar WWFs Living Planet Report 2022, som granskar tillståndet på planeten. Vad framtiden ger vet vi inte, men att oförutsedda katastrofer inträffar har vi fått erfara ett flertal gånger. Även klimatförändringar drabbar djuren. Försiktighetsprincipen borde råda.

Inga rimliga skäl för att jaga lodjur

Det finns inga rimliga skäl till att jaga lodjur. De skäl som anges är; Angrepp på tamdjur (ren och får), konkurrens med jägarna om bytesdjuren, samt att lodjuret ses som en “jaktlig resurs”.

Angrepp på tamdjur som får är mycket liten – cirka 100 per år. När det gäller angrepp på renar finns det flera skyddande metoder som borde kunna användas:

  • Skrämsel av rovdjur som kommer in i kalvningsområdet
  • Kalvning i hägn
  • Styrning av rovdjur genom att lägga kadaver eller annat ätbart på plaster där rovdjuren orsakar mindre problem om de uppehåller sig.
  • Ökad bevakning då renarna kalvar på våren.
  • Köra kantspår – dels för att hålla renarna samlade och dels för att se då rovdjur kommer in i betesområdet.

Ett av skälen till att lodjuren jagas är konkurrens med jägare om bytesdjuren . Jägare vill kunna jaga rådjur utan konkurrens av lodjuren. Jakten på lodjur är även uppskattad av vissa jägare som upplever den som spännande och att man ser lodjuret som en förnybar resurs.

“Lodjuret är ett eftertraktat byte för många jägare och ses av många som en jaktlig resurs. Lodjursjakt upplevs av många jägare som en upplevelse och värderas högt.” Svenska Jägareförbundet

Troféjakt

Handel med päls och kroppsdelar från hotade djur är förbjuden. Ändå kan jägaren som dödat ett svenskt hotat lodjur behålla skinnet och även kraniet. Tillstånd att bedriva handel med skinnet från lodjuret ges genom ett Citesintyg från Jordbruksverket. Alltså tas troféer från våra hotade lodjur, och dessa kan säljas vidare. Hur många jägare som verkligen är ute och jagar lo vet vi inte, men cirka 10 000 jägare har anmält sig till jakten. Flera hundra av dem är utländska jägare. Av Sveriges befolkning är det ca 2,5 % som jagar. Och av dessa en mycket liten del som vill jaga lodjur. Däremot är det många som älskar lodjuret och vill se det levande.

Trofé av lodjur
Troféer av lodjur och räv. Jägaren får behålla skinnet och även sälja det vidare , genom ett intyg från Jordbruksverket.

I år får 143 lodjur jagas och dödas i Sverige. Hur många som verkligen är ute i skogarna och jagar är oklart men vi vet att över 10 000 jägare har anmält sig till jakten.

Jaktkritikerna kämpar för vilda däggdjur och fåglar mot nöjes- och troféjakt. Vi överklagar jakter. Lodjursjakterna har vi överklagat i flera år. Ge oss gärna ditt stöd genom att bli medlem för 30 kr eller 250 kr.

BLI MEDLEM HÄR

Länkar:

Populationerna av vilda ryggradsdjur har i snitt gått ned med 69 procent

Artdatabanken artfakta Lo Lynx lynx

Jäv inom Svensk Myndighet

Statens veterinärmedicinska anstalt och Svenska Jägareförbundet

Det är välkänt att frågor som rör jakt kan vara känsliga och att olika intressegrupper ibland har starkt motsatta åsikter. Dessa konflikter uppstår naturligt när organisationer företräder jägare, markägare och djur- och naturskyddsföreträdare.

Senaste gången dessa motsättningar kom i fokus var när Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) blev tillfrågad att lämna sitt yttrande om en föreslagen viltförvaltningsstrategi till Naturvårdsverket NVV. Enligt Justitieombudsmannen (JO) var det tydligt att frågor som rörde intressekonflikter var relevanta i detta ärende.

Biträdande statsveterinär SVA var styrelseledamot i Jägareförbundet

I detta sammanhang är det viktigt att notera att SVA:s Bitr. Statsveterinär Erik Ågren, även hade en roll som styrelseledamot i Jägareförbundet. Det här skapade en potentiell jävssituation, vilket betyder att hans personliga intressen eller kopplingar kunde påverka hans förmåga att fatta opartiska beslut som representant för SVA. Enligt förvaltningslagen borde Erik Ågren inte ha varit delaktig i hanteringen av detta ärende, men enligt JO:s uttalande tilläts han ändå att vara föredragande.

Erik Ågren skickade delar av sitt utkast till Jägareförbundets företrädare

Det uppstår en annan oroande fråga när man tittar på hur Erik Ågren hanterade ärendet. Han skickade delar av sitt utkast till Jägareförbundets företrädare som skulle sammanställa deras yttrande om samma ärende. I mejlkommunikationen uppmanade han mottagaren att inte använda exakt samma formulering i sitt yttrande som i SVA:s. Detta tyder på att Erik Ågren insåg att hans dubblerade roller kunde väcka frågor om hans opartiskhet. Oavsett om påverkan faktiskt skedde eller inte är det tydligt att Erik Ågrens agerande strider mot kraven på opartiskhet och saklighet som ställs på myndighetspersoner enligt regeringsformen. Han borde ha undvikit att vara inblandad i ärendet som föredragande av remissärendet.

SVA anmäldes till Justitieombudsmannen

Det här ärendet påminner oss om vikten av att hålla sig fri från jäv och intressekonflikter inom myndigheter, särskilt när det handlar om frågor som rör viktiga samhällsbeslut. En öppen och transparent process är avgörande för att bevara förtroendet för myndigheter som SVA och för att säkerställa rättvisa och opartiska beslut. SVA:s motvillighet, att även efter flera uppmaningar att på egen hand utreda potentiella missförhållanden, ledde det till beslut att anmäla SVA till Justitieombudsmannen. Det verkar självklart att övriga myndigheter bör granska och utvärdera samarbeten med Svenska Jägareförbundet för att undvika att liknande situationer uppstår och drar lärdom om att kunna bli granskade.

Uppdrag och beslut inom en myndighet ska ske på ett demokratiskt, effektivt och rättssäkert sätt. Detta för att man ska kunna lita på myndigheter och offentligt anställda och att inte intressekonflikter och jäv styr beslut. Myndighetsbeslut ska grundas i saklighet och opartiskhet. Efter JO-anmälan hoppade Ågren av fortsatt styrelsearbete i Jägareförbundet. När det gäller SVA har de som sagts JO-anmälts tidigare. Ett exempel är 2010 då JO-anmäldes statsveterinär Torsten Mörner som inte fick sitta kvar som som ansvarig för viltfrågor så länge han satt som ordförande i Jägareförbundet (JF). SVA:s dåvarande generaldirektör Anders Engvall. Engvall konstaterade då att Mörner satt på dubbla roller.JO ansåg också Mörner jävig när han satt med och typgodkände vildsvinsfällor från ett privat företag. Samtidigt sålde JF andra fällor.

Av Klaiq Ali

Utredare av ny jaktlag sitter i statligt verk som säljer jakt

Regeringen vill modernisera jaktlagstiftningen

Regeringskansliet 25/1 2024: “En särskild utredare ska göra en översyn av lagstiftningen på jaktområdet. Syftet med översynen är att få till stånd dels en modern lagstiftning med tydlig systematik och moderna bestämmelser för långsiktigt hållbar jakt och viltvård, dels ett förbättrat genomförande av EU-rättsliga regler på jaktområdet och ett säkerställande av att genomförandet inte avser andra arter än dem som omfattas av EU-reglerna.”

Frågan är på vilket sätt lagstiftningen blir mer modern? När man som regeringen har en landsbygdsminister som på alla sätt vill främja och förenkla för jakt då får man anta att i deras syn modern jaktlagstiftning är likvärdigt med mer jakt och regler som förenklar för jakten. Jaktkritikerna befarar att det blir flera steg bakåt och till det sämre för de vilda djuren. Vi vet ju att jägarna till exempel ville ha allmän jakt på ekorre, bara för att nämna ett exempel. Man vill att ALLA vilda djur som har gynnsam bevarandestatus ska kunna jagas. Man ser vilda djur som en “förnybar resurs”. Hjortdjur föds upp i hägn för att jagas på. Gräsänder, fasaner och rapphöns föds upp och placeras ut för att skjutas ner. Det hålls tävlingar i jakt där djur poängsätts. Rödlistade djur får jagas och troféjakt på våra fridlysta rovdjur tillåts. Detta är bara några få företeelser vi kämpar mot.

Utredaren ska bland annat:

  • utarbeta förslag till en ny jaktlag och en ny jaktförordning
  • förbättra genomförandet i svensk rätt av EU:s regelverk på jaktområdet
  • ta ställning till om den straffrättsliga regleringen i jaktlagstiftningen behöver ändras
  • ta ställning till om regleringen av överklagbarhet av beslut behöver ändras
  • lämna nödvändiga författningsförslag som är förenliga med Sveriges EU-rättsliga åtaganden och annan internationell rätt.

Utsedd av regeringen att leda arbetet med den nya jaktlagen är Mats Wiberg. Han är även rättschef och chef för ledningsstöd på Statens fastighetsverk som säljer jakter på en sjundedel av Sveriges yta.

En chef på ett statligt verk som säljer jakter – utsedd till utredare av en ny jaktlag. Regeringen sitter i knät på jägarförbunden som ju vill ha mer jakt och förenklade regler. Då tillsätter regeringen en utredare som uppenbarligen är för jakt.

Man vill även förenkla jakten på allmänt vatten där fastighetsägare inte har jakträtt. Det gäller holmar, klippor och skär som inte har något hemman och där jakt endast får bedrivas efter tillstånd.

Detta berör säljakt, och SFV säljer säljakter.

Jaktkritikerna har tidigare haft flera artiklar om säljakt. Hälften av påskjutna sälar försvinner i havet där eftersök i princip är omöjligt att genomföra. Skadeskjutning av säl som flyr kan orsaka ett stort lidande och en utdragen död. Jaktkritikerna kräver att ALL jakt på säl i vatten förbjuds.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2025.

Troféjakten på varg började med skandal

Licensjaktens första dag den 2 januari sköts fyra vargar i Ripelångereviret i Västra Götaland som ifrågasattes. I Värmlands län påsköt varg de två första dagarna precis som flera andra län. 36 vargar fick skjutas i Sverige. Till idag har vårt land brutit mot Bernkonventionen, Art- och habitatdirektiven och andra överenskommelser sedan 2010 gällande varg då så kallad licensjakt förekommit. Att upprätta skydd för hotade arter görs just för att de ska skyddas – inte skjutas.
Reviren som skulle skjutas bort skulle ligga i de mest vargtäta områdena. Trots snö verkade jägarna haft svårt att hitta vargar. Det är allvarligt.

Sverige har mycket få vargar i jämförelse med andra EU-länder som exempelvis Spanien, Italien och Rumänien. Vargar i dessa länder är helt skyddade, men inte i Sverige. Invandrande vargar från öst, som behövs för att minska inaveln, skjuts ganska direkt för att de sägs påverka renar. Därför kan inte inaveln heller minskas.

Tar riksdagsledamöterna ansvar för sina beslut? Vi har förstått att inte alla riksdagsledamöter är insatta i allvaret i hur beslut om att minska Sveriges vargstam påverkar. Sverige har utrymme för betydligt fler än de vargar vi har idag. Vargar fyller en viktig roll som toppredator i ekosystemet. Det räcker med att vi en gång nästan utrotade arten och det var också anledningen till att de fridlystes. 

Sverige har gått från 4000/5000 vargar till 300. Det pratas mycket om gynnsam bevarandestatus vilket innebär att man satt upp en norm om att det bara ska få finnas så lite vargar som möjligt för att arten inte ska dö ut. Tänk om vi skulle gjort så med exempelvis älgar?

Inavelskoeffecienten för varg ligger idag på 24 % vilket är detsamma som att två syskon parar sig, eller en förälder och barn (25%). För hundar är det högsta godkända koefficienten 6,25%, dvs kusinparning för att raser ska anses kunna hållas livskraftiga. Inavel ger defekter på både lång och kort sikt. Det kan vara i form av mindre kullar, kryptorkism eller bettfel. Till exempel var 40% av de vargar som sköts 2021  kryptorkida. Inavel kan leda till inavelsdepression i små populationer. Erkända forskare har varnat för hotet mot vår lilla vargstam. Hotet är tyvärr ni politiker och beslutsfattare som beslutat om att ytterligare minska en redan liten vargstam.

I Sverige är det få tamdjur som angrips av vargar. Av en halv miljon får och lamm tas mindre än 500 stycken får/lamm av varg årligen. I jämförelse kan sägas att närmare 200 000 får och lamm slaktas varje år. Att det dödas många djur samtidigt beror på att det för vargen blir förvirrat när djuren inte flyr så som i det vilda. En varg skulle till exempel inte kunna döda en hel dovhjortsflock.

När det gäller nötboskap är siffran ännu lägre, enstaka boskap 1-5 st av en och en halv miljon nötboskap. Det slaktas kring 400 000 nötkreatur varje år. Det är alltså en försvinnande liten andel som tas av varg.
När det häller hundar är det i princip bara jakthundar som angrips av varg. Förra året var det sju (7) hundar som drabbades. Hundarna släpps ofta inom ett vargrevir. Att vargarna skyddar sina områden kan inte uppfattas som märkligt.

Det är alltid tråkigt för den enskilde djurägaren som får sina djur angripna men problemet är betydligt mindre än vad de stora rubrikerna i tidningar antyder eller vad exempelvis lantbruksministern Peter Kullgren basunerar om. För den enskilde djurägaren som drabbas ersätter staten för förluster men detta bör ses över och förbättras. Det bör också ställas krav på djurägare att skydda sina djur.

Att skydda sina tamdjur är en viktig del i att vi ska kunna ha rovdjur. För fårägare rekommenderas RAS (rovdjursavvisande stängsel). Det finns också tillfälliga åtgärder som kan tas direkt efter angrepp så att man inte drabbas igen och där även grannar bör vidta dessa åtgärder. Helst bör djuren tas in. Går inte det för att man har för många djur och för lite stall kan så kallade natthagar sättas upp. Att sätta upp lapptyg är en annan åtgärd. Detta kan lånas från länsstyrelserna. Det finns dessutom många andra åtgärder som skyddshundar, digital teknik mm.
Jakthundar borde det inte släppas lösa i ett vargrevir. Det går att jaga med hund i lina (görs i andra länder) och hundar bör bära skyddsvästar. Istället för sådana åtgärder accepteras §28-skjutningar på varg.

Sammanfattningsvis har vi för få vargar i Sverige. Forskning har visat att vi bör ha 1200-1700 vargar eftersom det inte tillåts släppas in vargar norrifrån som kommer in från öst och som sänker inavelsgraden.

Att jägare ser vargen som en konkurrent om ”deras” bytesdjur är obegripligt. Vi kan inte skjuta vargar för att jägare ska vara nöjda. Vargar föredrar vilt men kan tvingas ta tamboskap om det finns för lite vilda djur. När vargrevir skjuts bort eller när föräldradjur skjuts i licensjakter och skyddsjakter blir det tyvärr lättare för de övergivna vargarna att ta tamboskap. Om det blir valp/valpar från i våras (ca 8 mån) kvar ensamma kan de kanske ännu inte lärt sig att jaga vilt själva.

Den negativa varginställning som råder i de flesta partier måste få ett slut. Att det är många jägare i partierna som påverkar ska inte få tillåtas ha sådan betydelse. Endast två partier, V och MP, har klarat av att stå emot grupptrycket. En eloge till dem.

Efter att EUs kommissionsordförande Ursula von der Layens ponny dödats av varg har hon gått i täten för att minska varg i hela EU. Märkligt förfarande av en politiker och borde räknas som jäv.
Vi hoppas att Sverige inte går i fällan att minska en art som det redan finns för lite av.

Mer läsning: Forskare varnar i Science för att minska svenska vargstammen



Den 1:a mars släpps jakthundarna på mig

Jag är en årsunge av djurarten lodjur. Jag lever i Sverige. Den 1:a mars släpps jakthundarna lösa efter mig och min mamma. Efter alla lodjur såklart, som jägarna lyckats spåra och ringa in med sina motorfordon. Vi lodjur har inga motorfordon. Vi har bara våra ben. Jag kan kanske inte springa lika fort som min mamma när hundarna kommer. Men jag gör så gott jag kan.

När vi inte orkar springa längre, mamma och jag, klättrar vi upp i ett träd. Vi vill ju bara klara oss undan de skällande hundarna. Har du hört nån gång hur de skäller? Det är ett fruktansvärt oväsen och de blir sällan tysta. De stör friden i skogen.

Ett träd är ingen fristad för en lodjursunge och dess mamma. Hundarna håller vakt nedanför trädet och så kommer jägarna fram och kan skjuta både mamma och mig. Jag blir därför nog bara ett år gammal. Efter det blir jag antingen uppstoppad eller så blir mitt fina skinn upphängd på någons vägg.

Man drar av vårt skinn från kroppen. Den flådda kroppen med huvudet ska sedan skickas till länsstyrelsen för undersökning. Nyss var vi två levnadsglada lodjur som strövade genom skogarna tillsammans. Vi gjorde inget som inte var i enlighet med vår natur. Det vill säga vi ville förstås äta, precis som du. Därför måste vi döda något annat djur. Det är ju inget ont i det?

Vår art är klassat som ”sårbar” på Artdatabankens rödlista 2020, fridlyst och har ett strikt skydd i EU:s naturvårdsdirektiv. Vårt antal 2022/2023 har beräknats vara endast 1417. Men tydligen tycker någon/några att det är för många lodjur och att vi måste minskas. Hur många finns det av din art, människa? Svar: Cirka 10,5 miljoner.

Tycker du att vi lodjur är för många? Om du inte tycker det kanske du kan försöka hjälpa oss på något sätt.

Nu behövs ett jaktstopp på rödlistade arter!

Världen runt pågår stora förändringar för omkring en miljon arter. I Sverige är idag bland andra 23 däggdjursarter och 112 fågelarter rödlistade som ”akut hotade”, ”starkt hotade”, ”sårbara” eller ”nära hotade” (se SLU:s artfakta.se). Dessa arter måste skyddas från jakt. Det behövs ett direkt jaktstopp nu för rödlistade arter. Överexploatering, till exempel jakt, fiske, skörd anges av IPBES som näst efter habitatförlust vara ett av fem huvudskäl till arters utdöende.

Här lite om några av de många djur som är hotade:

Vargen är rödlistad “starkt hotad” och strikt skyddad enligt art- och habitatdirektivet. Trots det förföljs den hårt och dödas i såväl legal som illegal jakt. Det kommer att bedrivas licensjakt på varg i Sverige 2024. Totalt får 36 vargar jagas och dödas fördelat på fem län och sex revir i de mellersta och södra förvaltningsområdena. Vargen jagas i grymma jakter. Den jagas av hundar i sitt eget hem, naturen. Flockar skjuts sönder och familjer krossas. Jaktkritikerna har överklagat licensjakterna på varg 2024. Jaktstopp nu!

Skogsharen är rödlistad “nära hotad”. Ändå jagas den. På Svenska Jägareförbundets hemsida kan man läsa: ”Skogsharen är ett mycket uppskattat småvilt och de som jagar hare är ofta djupt engagerade i sin jakt”. Nämnas bör att skogsharen ofta jagas med drivande hund och skjuts ofta med hagelgevär. Varför tillåts ens jakt på skogshare? Det är inte viktigt för människans överlevnad. Det är enbart ett nöje och en fritidssysselsättning. Jaktstopp nu!

Lodjuret är rödlistat “sårbar”. Ändå jagas den i spektakulära jakter där två hundar släpps att jaga lodjuret. Honan har sin årsunge med sig vid tiden för jakten. Ibland skjuts lodjuret ner från ett träd där den sökt freda sig från hundarna.

Läst på svenskjakt.se 2017: “Hundarna fick snabbt upp katten ur daglegan och sedan följde en spännande jakt som efter en stund gick in bland husen i byn. – Ja, lon sprang in bland husen, och vid ett tillfälle jagade hundarna den flera varv runt ett hus, säger Per-Ola Hedlund.”

En mycket liten del av Sveriges befolkning jagar, närmare bestämt ca 2,5 -3 % Av dessa är det en mycket liten del som jagar lodjur. Det är absurt att Sveriges populäraste djur, lokatten, jagas i nöjesjakter och troféjakter där även utländska jägare bjuds in. Vi är många fler som önskar att få se livs levande lodjur. Jaktstopp nu!

Vikare sälen är inte rödlistad men den saknar gynnsam bevarandestatus. Den är bland annat hårt utsatt för klimatförändringar. Trots det jagas den i skyddsjakter, något som enligt WWF riskerar att leda till att vikaren försvinner i förtid från Östersjön. Vikaresälen är en arktisk art som blev kvar i Östersjön för 12 000 år sen. Den är helt beroende av stabil havsis för att kunna föda sina ungar. Därmed hotas den inte bara av jakt utan även av klimatförändringarna då isarna smälter.

Jakten medför också stora risker för skadeskjutning då det kan vara svårt att träffa en säl på havet med ett dödande skott. Vid bom eller skadeskjutning försvinner sälen ner i havet och flyr. Detta kan medföra att sälen dör en långsam, plågsam död.

I början av 1900-talet fanns det ca 180 000 vikare i Östersjön. Nu finns det ca 17 000. Det är således inte sälarna som ökat katastrofalt, utan det är människans fiskeriverksamhet. Hur mycket ska sälbeståndet behöva minska för att tillfredsställa människans girighet och viljan att tömma havet på fisk? Jaktstopp nu!

Vikaresäl, hona med unge
Sälmamma med unge, vikare, på isen

Ejder är en fågel som jagats hårt men som blev fredad från jakt i den senaste jakttidsberedningen. Sedan år 2000 har det svenska beståndet minskat från 315 000 par till endast 59 000 par de senaste åren enligt inventeringen “Sveriges fåglar 2020“. På bara 20 år har alltså antalet minskat med över 80 procent. Några år har jakt på ejder tillåtits trots att arten befunnit sig i fritt fall. Jakt på ejder får aldrig tillåten igen! I ett pressmeddelande sade dåvarande landsbygdsministern Jennie Nilsson att ejderjakten skulle stoppas i väntan på att en internationell förvaltningsplan som skulle tas fram och att regeringen ska återinföra jakten på ejder så snart en sådan är på plats. Ministern ansåg att “jakten har ett kulturellt värde”. Denna jakt där jägare ligger på kobbar och skär eller sitter i en guppande båt och avfyrar hagelsvärm efter hagelsvärm mot ejdrarna. Några dör och kan plockas upp. Andra blir skadeskjutna och försöker rädda sig genom genom att dyka. Plågorna kan bli utdragna. Senare flyter de kanske döda upp på stränderna. Hur kan detta nöjesdödande vara “av kulturellt värde”? Lika kulturellt som tjurfäktning?” Jaktstoppet på ejder måste kvarstå!

69 procent av ryggradsdjuren är borta

De senaste 50 åren har 69 procent av de vilda ryggradsdjuren försvunnit. Av den totala biomassan däggdjur på planeten består de vilda djuren enbart av 4 procent, resten är människor och tamdjur. Du kan agera genom att skriva eller ringa till politiker och Naturvårdsverket och protestera. Kräv jaktstopp för rödlistade arter.

88 318 rödlistade individer sköts 2021!

Listan nedan visar de däggdjur och fåglar som är rödlistade i Sverige. 88 318 rödlistade (utrotningshotade) individer, varav 121 var strikt skyddade enligt art- och habitatdirektivet, har skjutits år 2021. 24 rödlistade arter får skjutas i allmän och/eller licensjakt.

Teckenförklaring till listan:

*  Får jagas i allmän jakt eller licensjakt, enligt Naturvårdsverket.

4 = Art- och habitatdirektivet, bilaga 4; arter som kräver strikt skydd.

5 = Art- och habitatdirektivet, bilaga 5; arter som kan behöva särskilda förvaltningsåtgärder om det finns risk att de minskar på grund av exploatering.

Siffror efter komma är registrerade skjutna individer år 2021, genom licensjakt.

Källor: Artfakta.se (SLU), 2023Art- och habitatdirektivet Naturvårdsverket

Viltdata.se

Död eller skadeskjuten – uppfödd för att skjutas

Det handlar om pengar – och nöjesjakt. Uppfödning och utsättning av fåglar som änder, rapphöns och fasaner för jakt ger klirr i kassan. Jakt idag är en hobby och ett nöje, även för storstadsbor. Jakt är den nya golfen. På gods och säterier kan den hugade utan egna jaktmarker köpa sig möjligheten att döda uppfödda fåglar.

Årligen föds uppskattningsvis minst 400 000 gräsandungar samt 250 000 fasan- och 75 000 rapphönskycklingar upp för att släppas ut och skjutas. Ägg köps in och fågelungarna föds upp utan sin mamma. Fåglarna sätts sedan ut i små dammar där de blir levande måltavlor för nöjesjägare. För, det handlar nu inte om människor som jagar för överlevnad utan enbart om nöjesjakt.

Fågeljakt medför stor risk för skadeskjutningar
Det handlar om jakt för nöjes skull

Klicka här och ge djuren ditt stöd – Bli medlem!

Nu när de har fått obegränsat med mat, under sommaren, är det dags för uppfödaren att få igen på investerat kapital. Konceptet bygger på “gemenskap”! Ett betalande gäng, kvinnor som män. Kanske ett företag, kommer på förmiddagen och börjar med lerduveskytte, sedan ut på första såten. En såt är det avgränsade område inom en jaktmark som en eller flera jägare jagar inom. Hundar/människor jagar upp änderna som flyger mot en säker död.
Apportörer hämtar upp de döda/skadade, medan de betalande åker och äter lunch. Ibland serveras öl, vin , sherry. Sedan ut på nästa såt och nästa. Prislappen bestämmer. Slutresultatet kan bli allt mellan 100-400 döda. Hur många som apportörerna missar, ligger skadade eller “bara” fått ett avskjutet ben, ingen vet.
Gemensamhets konceptet kan avslutas med middag.

För att hindra att fågelungarna äts upp av rovdjur försöker jägarna döda så många rovdjur som möjligt under ordinarie jakttid och under sommaren jagas årsungar av räv och grävling. Konkurrerande rovfåglar fångas i fällor gillrade med levande lockduvor.

På Gålö jakt och kursgårds hemsida kan man läsa följande:

För att förbättra möjligheterna till skottchanser matar vi in änderna på för närvarande fyra olika ställen på Gålö. Vi har även under de senaste åren försökt med utsättning av ällingar, dvs ca tre veckor gamla andungar på ett av våra vatten. I år planeras att sätta ut ällingar för att fågeltillgången blir bättre för våra jägare.

Tydligen finns det inte tillräckligt många vilda fåglar i Sverige för att tillfredsställa alla jägares behov av att få döda dem.

Stockholms jaktgårdar skriver på sin hemsida följande om andjakt på Bogesund:

“Vid denna typ av jakt kan även den som inte är så rutinerad vänta ut en god skottchans och få en spännande jaktupplevelse. Vi använder apporterande hundar för att ta hand om skjutna fåglar under jakten. Dagen inleds med en samling på jaktgården. Sedan åker vi ut och övar hagelskytte på lerduvor tillsammans. Efter skyttet gör vi en kort paus på jaktgården för lite fika innan vi åker ut och jagar fram till skymningen.”

Jaktkritikerna vill att jakt på uppfödda änder stoppas. Vi är även motståndare till all fågeljakt. Du kan bli medlem i Jaktkritikerna och ge oss ditt stöd HÄR.

Translate »