Holmen skog är en av Sveriges största skogsägare. Trots protester från lokala jaktlag planerade Holmen skog jakt på högdräktiga älgkor mitt i vintern. Detta blev känt i januari. Det var tung och djup snö vid det planerade jakttillfället, ca 1,5 meter. Och älgkorna har vid tillfället foster i magen stora som rådjur. Man planerade att skjuta 10 älgkor och 36 kalvar.

Sedan har jakten ändå blåsts av. Men inte på grund av etik och lidande för älgarna, utan för att det finns renar i området som Holmen skog inte vill riskera skrämma bort. Man tar alltså hänsyn till rennäringen men inte för älgarnas skull.

Bli medlem i Jaktkritikerna! Om vi blir fler kan vi göra mer och påverka mer. KLICKA HÄR FÖR ATT BLI MEDLEM!

I Aktuellt den 1 mars var det en debatt om lodjursjakten mellan Isak Isaksson, biolog på Naturskyddsföreningen och Daniel Ligné från Svenska Jägareförbundet.

Daniel Ligné hävdade då bland annat att:

• det inte stressande för lodjur att jagas av lösa jakthundar. Det vet han för det har dom “testat på en mängd olika arter”.
• “Anledningen till varför natur- och djurorganisationer är kritiska till just lodjursjakten är att man behöver symbolarter som är gulliga för att få pengar till sin organisation. Man behöver sälar som är hotade och örnar och pilgrimsfalkar.”
• Det går “jättebra för vargstammen och även för lodjursstammen” Han sa även: “Vi har aldrig haft mer säl än någonsin“

Isaksson betonade att världen och Sverige befinner sig i en naturkris. Han betonade även lodjurens viktiga funktion i ekosystemet. Till exempel att lodjuret håller klövviltstammar friska. Han sade bland annat att:

• Jakten är grym, man åker med bil och letar efter spår och ringar in lodjuret. Sen släpper man lösa hundar efter lodjuret. Lodjuret har en kort springsträcka. Hundarna stressar lodjuret in i en bergsskreva. Jägarna kommer fram med hjälp av hundarnas GPS och kan skjuta lodjuret.
• En annan sak är att man jagar i lodjurens parningstid. Det är nu dom ska para sig. Och de som inte parar sig har sina årsungar med sig. Överlevnaden för ungarna minskar när man skjuter bort mamman.
• Lodjur reglerar mårdhund och räv på ett naturligt sätt.
• Jakten är en troféjakt.

Daniel Ligné är en kontroversiell person inom jägareförbundet. Hans titel är Jaktvårdskonsulent. I en blogg skriver han bland annat jakt är det roligaste han vet och att han har tur som bor i världens kanske bästa jaktland. Han är särskilt road av hundjakt och har roat sig med en rad utmaningar under åren. Bland annat bestämde han sig för att han ville “skjuta något i varje landskap”. Han skriver i bloggen “Jag minns särskilt hur vi nötte efter hare i Dalsland och hur jag i århundradets sämsta väder till sist lyckades få död på en and i Blekinges skärgård. Jag har aldrig varit så sjösjuk varken före eller efter det äventyret, men det var kul och helt klart värt det.” 

Artikeln är från 2010 och Ligné skriver att han då sysslar med en “utmaning” som är att skjuta alla arter som finns i den ordinarie jakttidtabellen. Han beskriver sedan hur spännande och svårt och lärorikt det varit att jaga alla dessa olika djurarter, men att han har problem med en art han ännu inte lyckats döda- illern.

https://blogg.jagareforbundet.se/2010/06/04/wanted-alive-en-iller/

Bli medlem i Jaktkritikerna! Om vi blir fler kan vi göra mer och påverka mer. KLICKA HÄR FÖR ATT BLI MEDLEM!

Lodjuret jagas idag i licensjakt i Sverige. Jaktkritikerna beklagar att så sker. Vi vill inte att lodjuren ska jagas alls, inte i licensjakt och inte i skyddsjakt. Vi vill att all jakt på våra rödlistade, fridlysta lodjur stoppas och förbjuds. Vi har gjort, och fortsätter göra allt vi kan för att bilda opinion mot jakten.

Det skandinaviska beståndet av lodjur tillhör underarten Lynx lynx lynx. Arten invandrade till den Skandinaviska halvön för 9 000 år sedan, vid omkring samma tid som rådjur, älg, vildsvin och rödräv, men efter människa och varg. I historisk tid fanns lodjuret över nästan hela Europa. Utbredningsområdet krympte emellertid efterhand och kring 1960 fanns den kvar bara i delar av Fennoskandinavia och Östeuropa, i Karelen – Belarus samt i och kring Karpaterna. Lodjurens utbredningsområde idag sträcker sig från Västeuropa genom de ryska skogsområdena och söderut till Centralasien och den Tibetanska högplatån.

I Sverige var lodjuret en gång i tiden en ganska utbredd art, men fram till mitten av 1900-talet minskade beståndet kraftigt. Lodjuret hade börjat jagas hårt, men tack vare fridlysning och inplanteringar återhämtade den sig. Idag finns lodjuret i hela Sverige förutom Gotland. Lodjuret kallas ibland för en svensk minitiger och är oerhört populär bland svenskar. Det har flera gånger röstats fram till det populäraste vilda djuret i Sverige.

Underbara, vackra, älskade lodjur – vi önskar att ni och alla andra vilda djur får leva och frodas! Vi fortsätter kämpa för er – på Världsnaturdagen och alla andra dagar!

Jaktkritikerna har återigen initierat en artikel i The Guardian. Vi har kontaktat tidningen angående licensjakten på lodjur i Sverige. Tidningen hörde av sig för en intervju och har sedan kontaktat även Rovdjursföreningen, Naturvårdsverket , Jägareförbundet och WWF. Du kan läsa artikeln här:

Hundreds of lynx to be hunted in Sweden following biggest ever wolf cull

I en intervjustudie gjord av bland andra Docent Joakim Norberg vid Örebro universitet 2016 fick tolv jägare svara på frågor om vad de upplever vid jakt. Enligt dessa tolv jägare var själva dödandet det viktigaste i jakten.

Naturupplevelser var också viktigt men som bakgrund till själva dödandet. Jakten upplevdes som en tävling med djuret där själva dödandet kändes som en klimax och därefter var jägaren i eufori. ”Ju mer man jagar desto mer vill man jaga”. Jakten skapar ett beroendetillstånd enligt dessa tolv jägare och beskrivs som den ultimata mänskliga upplevelsen.

Stanna upp och tänk efter! Hur upplevde lodjuret, haren, räven eller rådjuret jakten? För djuren är jakten på allvar och de får betala med sitt liv för något som av vissa jägare beskrivs som ”en upplevelse av fullständighet”. Det är inte svårt att föreställa sig vad djuret kände – rädsla, skräck, ångest, stress, smärta … Har vi människor inte kommit längre än så här i fråga om moral och etik?

Den första mars släpps skarpa jakthundar lösa i naturen att jaga Sveriges populäraste djur – lodjuret. Licensjakten på lodjur inleds. Lodjuret är fridlyst, det borde inte jagas alls. Vid tidpunkten för jakten åtföljs lodjursmamman av sin årsunge som är cirka nio till tio månader gammal. Lodjuren jagas av lösa hundar tills de inte orkar mer och klättrar upp i ett träd för att freda sig. Hundarna vaktar under trädet så att lokatterna inte kan fly. Jägaren kan gå fram till trädet och skjuta ner de försvarslösa djuren.

Fällor tillåts även i vissa län. Det är en mardröm för ett vilt djur att bli instängd i en fälla. Lodjuret river av sig klorna i desperata försök att ta sig ut. I magen på lodjur som suttit i fälla har man hittat träflis.

Varför jagas lodjur? Ofta menar man att lodjuren tar renar eller får. Men borde inte ansvaret ligga på djurägare att se efter och vakta sina djur bättre? Renar lämnas utan tillsyn på en yta av halva Sverige. Hur kan man begära att lokatterna ska förstå att dessa renar tillhör människan? Jakten på lodjur är en troféjakt. Med hjälp av ett Citesintyg får jägaren behålla skinnet.

Intressant och positivt i undersökningen är ändå att de tolv jägarna redovisade att de även hade känslor av skam, äckel, skuld. Obehag upplevdes när man närmade sig något som var dött. Skuld inför att ha dödat ett djur. ”Är det verkligen rätt att döda en annan varelse”. Den fråga ansvariga myndigheter bör ställa sig är: ”Är det verkligen rätt att jaga och döda lodjur?” Jaktkritikernas svar på frågan är NEJ! Vad är ditt svar?

Jaktkritikerna har överklagat lodjursjakterna. Bli medlem i Jaktkritikerna så att vi blir fler. Då får vår organisation mer tyngd. LÄNK: Klicka här för att bli medlem!

Licensjakten på lodjuren börjar på onsdag den 1 mars. Vi har gjort allt vi kan. Men vi kan inte stoppa lodjursjakten. Vi har bland annat  annonserat redan i december om jakten i Aftonbladet. Vi har överklagat lodjursjakterna. Ett överklagande är en kraftfull markering. Vi har annonserat i sociala medier (Facebook, Instagram och Twitter) både i Sverige och utomlands, för att sprida upplysning om och skapa uppmärksamhet kring lodjursjakten. Vi har haft kontakt med länsstyrelserna per telefon och ifrågasatt beslut. Vi har också haft kontakt med Naturvårdsverket och WWF.
Vi har delat ut flygblad med information. Vi har även skrivit till länsstyrelserna och uppmanat medlemmar och följare att göra så. Vi har skrivit många insändare och även skickat pressreleaser till tidningar i Sverige och i Europa. Vi har också gjort en film som ska spridas. För att få till stånd en förändring krävs det att många fler människor engagerar sig mycket mer. Vi ger dock aldrig upp.

Här kan du läsa Joakim Norbergs intervjustudie: Ur jägarens perspektiv – En kvalitativ studie om jägares upplevelse av bytesdjur

Besluten om hur många lodjur som får skjutas i varje län beslutas av länsstyrelserna i respektive län. På Naturvårdsverkets webbsida Rovdjursförvaltning kan man läsa bland annat följande:

“Naturvårdsverket ansvarar för de nationella förvaltningsplanerna som anger mål och ramar på en mer övergripande nivå. Länsstyrelserna har ansvaret för att, tillsammans med länens viltförvaltningsdelegationer, tar fram planer för den regionala nivån.“

Men i viltförvaltningsdelegationerna som har ett stort inflytande är jaktintresset kraftigt överrepresenterat. Naturskyddet är i minoritet. Det är alltså i princip jägare som beslutar om denna jakt. Nånting som måste ändras. Naturskyddsorganisationerna måste få större inflytande.

I varje läns beslut finner du vilka regler som gäller för just det länet. Flera av beslutet har likartade regler. Till exempel är det ofta tillåtet att använda motorfordon för att spåra lodjuren. Man får dock endast köra på vägar. Två hundar får släppas efter varje lodjur. Hagelvapen får ofta användas och lodjuren får jagas från en timme före solens uppgång till en timma efter solens nedgång, det vill säga när det är mörkt. Men då får jakten endast bedrivas som vakjakt och smygjakt och inga hundar släppas. Läs gärna besluten för att förstå hur hemsk denna är!

Länen som sticker ut – många lodjur får dödas här:

• Kalmar län – 32 lodjur – Beslut: Licensjakt efter lodjur i Kalmar län år 2023

• Gävleborgs län – 30 lodjur – Beslut: Licensjakt efter lodjur i Gävleborgs län 2023

• Östergötland – 28 lodjur – Beslut: Licensjakt efter lodjur i Östergötlands län

• Jönköping – 17 lodjur – Beslut: Licensjakt efter lodjur i Jönköpings län

• Dalarna – 17 lodjur – Beslut: Licensjakt efter lodjur i Dalarnas län

Här finner du nu samtliga beslut för licensjakt efter lodjur 2023: Aktuella beslut om licensjakter

Västernorrland tillåter fällor

Här finner du Beslut om licensjakt efter lodjur i Västernorrlands län 2023

Igår kom även beslutet från Västernorrlands län. Där får högst tolv lodjur dödas. I beslutet står att fällor får användas. Dessa fällor är så kallade levandefällor som lodjuret blir instängt i levande. Jägaren kommer sen och skjuter lodjuret. Att bli instängd i en fälla orsakar stor stress för lodjuren som river av sig klor och biter sönder tänder i sina försök att komma ut. Däremot får i Västernorrland “jakt inte ske från
motordrivna fortskaffningsmedel. Sådana fortskaffningsmedel eller andra motordrivna anordningar får inte heller användas för att söka efter, spåra, förfölja eller genskjuta vilt, för att hindra vilt att undkomma eller för att avleda viltets uppmärksamhet från den som jagar.“

Ett lodjur som sitter fångad i en fälla är också i en mycket utsatt situation om en rovdjurshatande person närmar sig fällan. Lodjuret har ingen chans att fly undan och kan hjälplös bli utsatt för extrema grymheter om det vill sig riktigt illa. Det finns människor med ett mycket stort rovdjurshat. Det finns heller ofta inga vittnen till vad som händer.

I den så kallade “jakthärvan” i Norrbotten utsattes flera rovdjur för mycket sadistiska handlingar. Och på en av jägarnas mobilfilmer kunde man sedan se hur ett lodjur fångat i en fälla utsätts för grymheter. En tjock gren sticks in i fällan och petar lodjuret i sidan samtidigt som två hundar står nära gallret och skäller konstant på lodjuret. Lodjuret torterades alltså innan det dödades. Detta visas i filmen nedan. VARNING FÖR MYCKET OTÄCK FILM!

Klicka på länken här för att se filmen: Mobilfilm från jaktbrottshärvan i Norrbotten – Lodjur plågas i fälla

Skriv gärna till länsstyrelserna och säg vad du tycker om lodjursjakten.

Adresser och telefonnummer för att kontakta länsstyrelserna:

Kalmar – Ange diarienummer 8232-2022
Beslutet har fattats av vikarierande landshövding Johan Blom
Föredragande: stf. avdelningschef Fredrik Ustrup

fredrik.ustrup@lansstyrelsen.se
010 – 223 84 48

Länsstyrelsen:
kalmar@lansstyrelsen.se
växel: 010-223 80 00.

Gävleborg – Ange diarienummer 10806-2022
Beslutet har fattats av avdelningschef Joel Isensköld
föredragande: vilthandläggare Simon Viklund

joel.isenskold@lansstyrelsen.se
010-225 13 08

Länsstyrelsen:
gavleborg@lansstyrelsen.se
Växel 010-225 10 00

Östergötland – Ange diarienummer: 21816830-2022
Beslutet har fattats av enhetschefen Marie Larsson
Föredragande: Jim Forsberg
I den slutliga handläggningen har också naturvårdshandläggaren Adam Bergner,
länsjuristen Kjell Hemblom och enhetschefen Susanne Boe Skåmedal medverkat.

Enhetschef Marie Larsson
marie.d.larsson@lansstyrelsen.se
Telefon 010-223 52 67

Länsstyrelsen:
ostergotland@lansstyrelsen.se
Växel: 010-223 50 00.

Jönköping – Ange diarienummer 8151-2022
Beslutet har fattats av enhetschef Henrick Blank
Föredragande: vilthandläggare Linda Andersson.
I den slutliga handläggningen har också länsjurist Mats Åbom medverkat.
Enhetschef: Henrick Blank
Henrick.Blank@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-223 63 69

Länsstyrelsen:
jonkoping@lansstyrelsen.se
Växel:  010-223 60 00.

Dalarna – Diarienummer 15099-2022
Beslutet har fattats av avdelningschef Björn Forsberg
Föredragande: vilthandläggare Erik Matsson
I den slutgiltiga handläggningen har även jurist Karin Kjellin medverkat.

Bjorn.Forsberg@lansstyrelsen.se
010-2250239

Länsstyrelsen:
dalarna@lansstyrelsen.se
Växel: 010-225 00 00

Skriv med egna ord. Här några argument du kan använda om du vill:

• Lodjuret är en strikt skyddad art och får inte dödas avsiktligt enligt EU:s naturskyddslagstiftning art- och habitatdirektivet. Jakten är alltså ett brott mot art- och habitatdirektivet.
• Det är förbjudet enligt art- och habitatdirektivet ”att avsiktligt störa dessa arter, särskilt under deras parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder”. Ändå jagas nu lodjuren i sin parningstid. Även det ett lagbrott alltså.
• Trots att handel med skinn och kranier är förbjudet görs undantag. Med ett citesintyg från Jordbruksverket kan jägaren få tillstånd att bedriva handel med skinnet och kraniet.
• Lodjuret är klassat som Sårbar i den svenska rödlistan för hotade arter. Det finns endast (enligt Naturvårdsverkets beräkningar) ca 1454 lodjur i Sverige. Varför jaga när de är så få?
• Lodjuret är skyggt och ofarligt för människan.
• Lodjursmamman åtföljs vid jakten av sin årsunge. Båda får dödas.
• Flera län tillåter att motorfordon används. Något som vanligtvis inte är tillåtet vid andra jakter. Läs dock först vad som gäller det län du skriver till.
• Två starka jakthundar släpps efter lodjuret – det är grymt.
• Hagelvapen får användas i vissa län vilket ökar risken för skadeskjutningar
• I Västernorrland får fällor användas. Se kritik mot det ovan.

Bli medlem i Jaktkritikerna och ge oss ditt stöd! Vi överklagar lodjursjakterna och många andra jakter också. Klicka här för att bli medlem

english

français

español

I Sverige är det fortfarande år 2021 tillåtet att bedriva jakt på lodjur med fällor. Detta trots att flera djur- och-miljöorganisationer upprepade gånger krävt ett förbud mot användandet av fällor och även snaror. Det är länsstyrelserna som beslutar om fällor ska tillåtas i länet.

Jaktkritikerna vill se ett förbud mot att fånga lodjur (och även andra djur!) i fällor! Lodjur i fällor skadar ofta sina tänder och klor svårt när de försöker ta sig ur fällan. Träflis har hittats i magen på fällfångade lodjur. Om fällan inte vittjas ofta kan det hända att lodjuret får sitta lång tid i fällan, med all den stress och lidande det medför. Lodjuret är försatt i ett hjälplöst tillstånd utan möjlighet att fly när jägaren närmar sig. Man kan lätt föreställa sig den ofattbara stress det orsakar djuret.

När lodjur fångas i fälla händer det att det river av sig klor och biter av sig tänder i sina desperata försök att ta sig ut. Träflis har hittats i magen på obducerade lodjur som fångats med fälla. När jägaren kommer för att skjuta lodjuret har det ingen chans att komma undan. Det liknar mer en avrättning än jakt. Enligt lagen måste fällan vittjas två gånger per dygn. Men vad händer med lodjuret om jägaren glömmer att vittja fällan? Inget län har ännu beslutat om användande av fälla men det brukar oftast tillåtas i de norra länen.

Ett problem med fällor är att de inte är selektiva – det vill säga, jägaren kan inte vara säker på att det djur som avsågs blir fångat i fällan. Om till exempel ett lodjur fångas i en rävfälla ska den släppas fri om den är i livsdugligt skick. Men eftersom det förekommer en hel del hatbrott mot rovdjur kan det tänkas att en rovdjurshatande jägare dödar lodjuret istället för att släppa den fri.

Ett vilt djur som fastnat i en fälla och möts av en rovdjurshatande person är försatt i en fruktansvärd situation. Det är helt försvarslöst utan möjlighet att vare sig kunna fly eller försvara sig. Detta har bevisligen hänt. I den så kallade “jakthärvan” i Norrbotten utsattes flera rovdjur för mycket sadistiska handlingar. Och på en av jägarnas mobilfilmer kunde man sedan se hur ett lodjur fångat i en fälla utsätts för grymheter. En tjock gren sticks in i fällan och petar lodjuret i sidan samtidigt som två hundar står nära gallret och skäller konstant på lodjuret. Lodjuret torterades alltså innan det dödades. Detta visas i filmen nedan. VARNING FÖR MYCKET OTÄCK FILM!

Klicka på länken här för att se filmen: Mobilfilm från jaktbrottshärvan i Norrbotten – Lodjur plågas i fälla

Denna gång avslöjades brottet och förövarna straffades. Men hur många gånger liknande saker händer får vi aldrig veta. Samhället har ingen kontroll över vare sig hur många lodjur som verkligen dödas eller hur de dödas eller hur de behandlas i fällan.

Fällor är effektiva, de jagar dygnet runt. Detta kan leda till att ett stort antal lodjur fångas och dödas. Det finns ingen möjlighet för samhället att ha kontroll över hur många lodjur som verkligen fångas i fällor och dödas.

Djurens Rätt har skrivit om fångstredskap vid lodjursjakt:

“Lodjurens klor och tänder skadas allvarligt när de försöker ta sig ur så kallade lådfällor. Insidan av fällorna visar spår av tänder och klor samt blodstänk och utstrukna blodfläckar. Skador på tänderna kan ge upphov till långvariga tandinfektioner och även orofacial (ansiktssmärta) – hos människor ansedd som en av de mest intensiva smärtorna.”

“När lodjuret försöker ta sig ur fällan utsöndras stresshormoner. Därmed ökar hjärtfrekvensen och kroppstemperaturen stiger. Den fysiska ansträngningen och stressen kan göra att lodjuret drabbas av livshotande muskelskador och cirkulationskollaps. Lodjuret som kämpar för att komma ut ur fällan förlorar även vätska och kan drabbas av uttorkning om det lämnas alltför lång tid i fällan. Lodjuret i fällan blir också utsatt för extrema väder och temperaturer. ”

WWF krävde förbud mot lodjursfälla redan 2010

WWF krävde redan 2010 förbud mot fällfångst av lodjur, med stöd av en undersökning som gjorts av SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt). I rapporten från SVA konstateras att av de lodjur som fångas i fällor har 46 procent träflis i magen och minst 17 procent har skador på klorna. Skador som huvudsakligen uppstått när lodjuret försökt ta sig ut ur fällan. Man hänvisade även till att tillsynen av fällorna är mycket bristfällig och myndigheterna gör få kontroller av fällorna. En stor del av de fångande lodjuren skadas där innan de skjuts. 

Enligt 27§ i jaktlagen ska jakten bedrivas så att vilt inte utsätts för onödigt lidande. Därför borde fällor förbjudas omedelbart.

Bli medlem i Jaktkritikerna. Vi blir starkare om vi är fler. Klicka här för att bli medlem!

Licensjakten på lodjur i Sverige startar den 1 mars och håller på till den 31 mars. Antalet lodjur som får dödas är i år betydligt större än föregående år. Besluten för det mellersta förvaltningsområdet och det södra visar på en mycket stor ökning i år. När nu även det norra förvaltningsområdet kommit ut med besluten visar det sig att sammanlagt 201 lodjur får dödas. År 2021 var det beslutat om 83 lodjur som fick dödas. År 2022 125 lodjur. Och i år alltså 201.

Vinterns inventering visar att lodjuren ökat i antal. För alla oss djurvänner är detta såklart glädjande. Men de är bara cirka 1440 lodjur. Vi är många som drömmer om att någon gång få chansen att se en av dessa vackra men skygga varelser. Men för jägare betyder ökningen av antalet lodjur ökade chanser att få jaga och skjuta ett lodjur. Lodjuret är rödlistat kategoriserad “sårbar” vilket betyder att det är hotat.

Detta kan man läsa på Naturvårdsverkets sida: “Naturvårdsverket fastställer miniminivåer och tillåter bara licensjakt om antalet föryngringar överstiger miniminivån inom länet. Nu anser man att eftersom lodjuren ökat i antal kan man skjuta fler av dem.” Länk: Naturvårdsverket- Jakt på rovdjur

Men populationen har varierat rätt mycket upp och ned under senare år på grund av effekterna av både illegal jakt och laglig jakt. Försiktighetsprincipen borde avgöra.

Vi vänder oss mot att djur inte får finnas i rikliga och generösa populationer. Så fort de är inom gränsen för “bevarande av djurarter” tycker jägarintressena att det är fritt fram att “bruka, skörda och använda dem som en förnybar resurs”.

Norra förvaltningsområdet:

Länsstyrelsen Norrbotten skriver på sin hemsida:

“Länsstyrelsen i Norrbotten kommer inte att besluta om någon licensjakt på lodjur i år. Inventeringen visar inga indikationer på att lodjursstammen återhämtat sig.“

Mellersta

Mellersta förvaltningsområdet:

I det mellersta förvaltningsområdet har andelen lodjur som får dödas ökat i samtliga län utom två – Örebro län och Uppsala län. I Dalarna är det en fördubbling jämfört med år 2022. Gävleborg visar också en stor ökning. Jämfört med år 2021 är det en fördubbling. Och i Värmland får 10 lodjur skjutas – jämför med föregående två år då inga lodjur fick dödas.

Tabell mellersta förvaltningsområdet

Södra förvaltningsområdet:

I det södra förvaltningsområdet är det två län som sticker ut med en mycket stor ökning – Östergötland och Kalmar. I Kalmar ska 32 lodjur jagas av lösa, starka hundar och skjutas ihjäl, i Östergötland är det 28 lodjur.

Tabell södra förvaltningsområdet

Jaktkritikerna står på djurens sida. Vi kämpar för djuren! Du kan hjälpa till enklast genom att bli medlem i Jaktkritkerna. Då blir vi större och det blir mer tyngd bakom organisationen. Klicka här för att bli medlem!

Jakt på hotade lodjur – nästa blodbad i svenska skogar

english

español

I skrivande stund pågår fortfarande den hemska vargjakten i Sverige. Jägare med skarpa jakthundar har invaderat svenska skogar. Vargfamiljer jagas, plågas och utplånas alltjämt. Detta trots protester från många svenskar och flera naturorganisationer. De vargar som nu dödas har inte stört människor på något sätt. De dödas enbart för att de är vargar.

Snart är det dags för nästa blodbad i den svenska naturen. Då är det Sveriges populäraste vilda djur som blir utsatt för rovdjursjägare och deras hundar, nämligen lodjuret.

På Naturvårdsverkets hemsida under “Jakt på rovdjur” står följande:

“Jakt på stora rovdjur kan bedrivas som licensjakt eller som skyddsjakt. Rätten att besluta om licensjakt på björn, varg och lodjur delegeras till länsstyrelser i län där antalet föryngringar för arten i rovdjurförvaltningsområdet överstiger de fastställda miniminivåerna. Licensjakt används främst för att begränsa rovdjursstammarnas storlek.”  

Licensjakten på lodjur startar den 1:a mars. I södra och mellersta Sverige är det i år dubbelt så många lodjur som får dödas jämfört med föregående år. I norra Sverige har besluten inte kommit ännu. I det södra förvaltningsområdet blir det tillåtet att döda 86 lodjur (år 2022 dödades 32). I det mellersta förvaltningsområdet får jägare döda 78 lodjur (år 2022 dödades 56). Sammanlagt för det södra och det mellersta förvaltningsområdena blir det alltså 164 lodjur som får jagas, förföljas av lösa hundar och skjutas ihjäl. År 2022 var det 88 st, alltså en ökning med det dubbla. Och ännu har vi alltså inte sett besluten från det norra förvaltningsområdet…

Lodjursjakter är grymma då lodjuret får jagas med två lösa, starka jakthundar. Hundarna som släpps lösa i skogen bär GPS och ofta kamera. Jägaren kan ta det lugnt och vänta medan hundarna “gör jobbet”. De spårar upp lodjuret och jagar det tills det inte orkar springa längre. Då klättrar lon upp i ett träd för att undkomma. Hundarna vaktar under trädet och lokatten har ingen möjlighet att fly. Sedan skjuts det ner av jägaren på nära håll.

Lodjur får fångas även i fällor i vissa län. Instängd i fällan händer det att lodjuret river av sig klor och biter av sig tänder i sina desperata försök att ta sig ut. Ett lodjur kan bli sittande i timmar i en fälla om inte jägaren kommer snart för att vittja fällan. Enligt lagen måste fällan vittjas två gånger per dygn. Lodjuret skjuts till döds utan möjlighet att fly. I snörika län använder tjuvjägare snöscooter för att spåra lodjuren.

Jakten på lodjur och varg skildras ofta i sociala medier av jägarna som “spännande, fartfylld, häftig”. Jägaren får vid licensjakt mot uppvisande av ett citesintyg behålla skinnet av det dödade djuret. Därmed är lodjursjakten en nöjes- och- troféjakt.

Lodjurshonan har sin årsunge med sig vid tiden för jakten. Om mamman och ungen kommer ifrån varandra under jakten kan det hända att mamman skjuts men inte ungen. En föräldralös unge kan få svårt att klara sig. Kanske kommer den in i samhällen i jakt på föda. Då kan det bli skyddsjakt på ungen.

Vilda djur i Sverige skyddas inte av djurskyddslagen, som våra husdjur gör. Enligt 27 § i Jaktlagen ska “jakten bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande och så att människor och egendom inte utsätts för fara. Men paragrafen är tandlös eftersom vilda djur uppenbarligen får jagas med lösa, skarpa jakthundar och fångas i fällor. Vilda djur utsätts för lidande under jakt. Och Jaktkritikerna anser att allt detta lidande är onödigt lidande.

Jaktkritikerna vill att jakt på lodjur förbjuds. Lodjuret är hotat i Sverige och borde inte jagas. Vilda djur måste omfattasav djurskyddslagen.

Klicka här för att bli medlem! Ge oss ditt stöd! Då blir vi starkare.

Jaktkritikerna har nu börjat nå ut till internationell press och radio. Onsdag den 4:e december intervjuades Marie Stegard, Jaktkritikernas vice ordförande i kanadensisk radio. Vi har den senaste tiden aktivt sökt kontakt med utländska medier för att sprida till omvärlden vad som nu händer i Sverige med vargjakten. Det var radiokanalen CBC och programmet As it happens som svarade på vårt anrop och bad att få en intervju. Intervjun kan du höra här nedan om du klickar på länken. Spola sedan fram till 40/41 minuter in i programmet (exakt 40:50).

Länk: As it happens – intervju med Marie Stegard, Jaktkritikernas vice ordförande

Programmet är ca 1 timme och 17 minuter långt. Intervjun med Marie börjar ca 40/41 minuter in i programmet (exakt 40:50 minuter)