Hur många rävar skadeskjuts under jakt? Det finns ingen undersökning av det på senare år. Däremot finns en äldre undersökning. Döda rävar, insamlade av rävjägare 1965 – 1969 avslöjade att en stor del av rävarna var skadeskjutna. Zoologen Jan Englund ledde undersökningen. Rävjägare från Lappland till Skåne hade samlat in 6391 rävar av vilka endast vissa skelettdelar undersöktes. De skelettdelar som undersöktes var endast skallar och ben, överarms-, underarms-, lår- och skenben, alltså inte själva bålen. Om även bålen på rävarna hade undersökts skulle andelen skadeskjutningar ha varit högre. Trettiotusen skelettdelar undersöktes. Man hittade allvarliga skador som till exempel benbrott där delarna var kraftigt åtskilda före hopläkningen och avkapade nosar där främre delen av nosen med alla framtänderna saknades.
I norra Sverige var ca 7 % av de undersökta rävarna allvarligt skadade och i söder ca 21 %. Men några faktorer gjorde att andelen skadeskjutna rävarfaktiskt måste vara högre än vad undersökningen angav. 1. Endast skallarna och benen undersöktes, vilka utgör 20 % av träffytan. 2. Endast svårare skador och ej lättare, togs med i undersökningen. 3. Ett okänt antal rävar kan även antas ha dött av sina skador, eller svultit ihjäl på grund av dem, utan att ha påträffats. Utifrån dessa tre ovanstående faktorer kan man anta att skadefrekvensen i verkligheten var högre än vad resultatet av undersökningen visade. I bål och buk, alltså de resterande 80% av kroppen sitter flertalet hagel och kulfragment. Andelen skadeskjutna rävar steg även med ålder. Upp till 15 % av rävar äldre än tre år hade skelettskador efter skadeskjutningar. När snarade norrlandsrävar undersöktes fann man att 39 % hade skottskador.
Att djur skadeskjuts under jakt är ett faktum. Det finns även ett välkänt citat från jägare som lyder ”man har aldrig jagat om man inte har skadeskjutit”. Att skadeskjutningar under jakt är vanligt förekommande visar även andra undersökningar av sädgäss och av älgar. Hundar utbildas och används för eftersök av skadeskjutna djur. Skadeskjutning är alltså en realitet som drabbar de vilda djuren idag och det är inte acceptabelt. Djur plågas, lider och dör av skadorna eller svälter ihjäl. Enligt Svenska jägarförbundets Viltdata dödas cirka 60 000 rävar varje år, siffran är ungefärlig. Utifrån detta kan var och en själv räkna ut hur många rävar som skadeskjuts om de procent som angavs i undersökningen skulle antas gälla än idag.
Jaktkritikerna kräver av riksdagens politiker ett omedelbart förbud att jaga räv. Jaktkritikerna hävdar att rävjakten är en nöjesjakt och som syftar till att ta bort en konkurrent om bytesdjuren i naturen. Men räven har lika stor rätt som vi människor att leva och att äta. Räven är förutom det viktig också för oss människor då förekomsten av sork minskar i de områden där räv finns. Således minskar även förekomsten av TBE i dessa områden. Detta visar en studie som publicerats i The Royal Society.
Cascading effects of predator activity on tick-borne disease risk.
Englund, J. 1979. Skelettskador hos räv. Svensk Jakt 1979/3: 160-163.