Refresh loader

Jaktkritikerna har svarat på remissen från Naturvårdsverket om jakttider

Home > Aktuellt > Jaktkritikerna har svarat på remissen från Naturvårdsverket om jakttider

Jaktkritikerna har svarat på remissen från Naturvårdsverket om jakttider

Det togs inget regeringsbeslut i juni gällande Naturvårdsverkets översyn av jakttider. Istället inleddes en ny remissrunda som hade ett slutdatum den 5 oktober 2020. Jaktkritikerna har skickat in sin skrivelse och den finns att läsa här:

Här några utdrag ur Jaktkritikernas skrivelse.

Punkt 65. Skyddsjakt JF bilaga 4, punkt 23, årskalv av kronhjort ”Under punkt 65.3 står att läsa ”kronkalven kan själv inte orsaka stamskada på barrträd under den första perioden när den bara är ett par månader och fortfarande diar. Bestämmelserna kan därför förstås, som att årskalv får fällas i syfte att skapa skrämseleffekt på den vuxna kronhjorten som orsakar skador.” Vad är det för ”sorts” människor, som utformar en sådan absurd bestämmelse? Här är respekten och empatin för allt levande, bortom all räddning! STRYK
DENNA PUNKT!”

Kronkalven får fällas i syfte att skapa skrämseleffekt på mamman som orsakar skador på barrträd.

Punkt 16. Allmän jakttid, rådjurMan förskräcks, när man läser motivet för att bedriva jakt på rådjurskid från den 1 sept.-den 30 sept. som nu är utökad till hela landet. I förslaget står – ”Naturvårdsverket föreslår jakt på kid från den 1 september. Jakt på get under september bör dock inte tillåtas, eftersom kiden inte bedöms klara sig så tidigt under hösten”! Alltså skjuter/dödar man först den knappt 4-5 månaders gamla rådjursungen i september och sedan är dödsjakten i gång den 1 oktober på rådjursmamman, som naturligtvis har sörjt sitt kid! STRYK FÖRSLAGET.

Först skjuter/dödar man den knappt 4-5 månaders gamla rådjursungen i september och sedan är dödsjakten i gång den 1 oktober på rådjursmamman, som naturligtvis har sörjt sitt kid!

Punkt 12. Allmän jakttid, grävling – ”Grävling ska inte jagas annat än vid strängt kontrollerad skyddsjakt, när inga andra åtgärder kan vidtas. Jägarkollektivet har demoniserat grävlingen och jakten är djupt oetisk; man dödar grävlingar lika slentrianmässigt som räv. Grävlingsjakt i gryt är en utpräglat sadistisk företeelse som visas öppet på både jaktforum, Facebook och Youtube – så kan vi inte tillåta att djuren behandlas och framför allt är det inte etiskt att jaga djur med utdragna plågsamma metoder som verkligen är illustrationen av vad ”onödigt lidande” består av.” – – – – ”Grävling ska icke jagas i januari och inte heller i augusti eftersom ungar som föds under februari eller mars utvecklas olika, är tätt knutna känslomässigt till sin mamma och ännu diar till mitten av augusti.”

Skyddsjakt JF bilaga 4, punkt 11
”Årsunge av grävling får skyddsjagas den 1 juni- den 31 juli.” –
Denna skrivning ska tas bort. Grävlingen åstadkommer mycket lite skada. Att utöver den allmänna jakttiden tillåta skyddsjakt är obetänkt med tanke på de klimatförändringar, som väntas.”

Grävlingar lever i familjeklaner och är beroende av att överlevnadskunskapen överförs mellan
generationer.

Punkt 9. Allmän jakttid, rödräv – ”Rödräv jagas redan hänsynslöst i Sverige och räven utsätts för besinningslös förföljelse under all sorts jakt. Är man på annan jakt och en räv dyker upp skjuts den skoningslöst. Att Naturvårdsverket därutöver tillåter fällor och snaror för rävjakt är djurplågeri. Räven är ett intelligent och känsligt hunddjur och den förtalskampanj och demonisering av rödräv som tillåts av jägarförbunden är uppseendeväckande skamlig. I rovdjursdödande tävlingar ”Rovdjurskampanjen” uppmanas unga att
massdöda rävar vilket fungerar som gängskjutningar mot djuren. Högsta poäng ges alltså för dödande av räv i så kallad ”predatorjakt”. Den långa jakttiden gör att räven är både rätts- och skyddslös under allt för lång tid. Den förråade synen på räv gör att många slutar som åtelkadaver i skogen eller tränings- eller lekobjekt för hundjaktstävlingar. För rävar påkallas ingen djurvälfärd alls och jägare tillåts cyniskt att utsätta räven för plågsam förföljelse.” – ”Införandet av dödande av rävvalpar på sommaren ska förbjudas. Vem kom på den bestialiska idén att döda djurs ungar?”

En vacker rödräv som pustar ut och får vila. Kanske undslapp den jägaren och hundarna? Förekomst av räv minskar förekomsten av smågnagare och värdar för fästingburna sjukdomar. Räv
jagar sork, som på sina ställen kan göra stora skador på grödor.

Punkt 11. Allmän jakttid, skogsmård – ”I förslaget flyttar man fram jaktstarten i södra Sverige till den 1 september, alltså två (2) månader tidigare än vad
som gällde i de gamla bestämmelserna. Två veckor efter det att skogsmården anses klara sig själv, startar den allmänna jakten på den, just när den skall börja leva sitt ”vuxenliv”! I förslaget kallar man
detta för en ”harmonisering” av jaktstarten? Ordbruket förskräcker, men också tankegångarna runt fastställandet av nya jakttider. I mellansverige och i de norra länen pågår jakten fram till den 31 mars, vilket innebär att dräktiga honor riskerar att skjutas/dödas. Den allmänna jaktiden på skogsmård kan helt avskrivas i hela landet. Om avskjutningen av rävstammen minskar, då kommer också populationen av skogsmård regleras på ett naturligt sätt.”

På Svenska Jägarförbundets webbsida står att
läsa att ” Mårdjakten har stort rekreationsvärde för de aktiva jägarna”. Detta kan inte vara syftet med
den så kallade ”Viltförvaltningen”, så avskriv den allmänna jakten på skogsmård.

Fågeljakt – Allmän jakt och skyddsjakt – Finns under ett flertal punkter.Jaktkritikerna kräver att all fågeljakt förbjuds. Men då detta är svårt att uppnå har vi ändå gått in och skrivit krav om förändringar i jakttiderna för att åstadkomma något. En stor mängd fåglar blir årligen utsatta för jakt, fler än vad som här visas i bilder. Jaktkritikerna vill att fågeljakt förbjuds därför att – alla fåglar har sina predatorer som kan upprätthålla balansen i naturen, skadeskjutningsfrekvensen är mycket hög och orsakar ett mycket stort lidande, blyspridning i naturen är stor och rovfåglar som äter av skadeskjutna fåglar drabbas av förgiftning och dör. Fåglar jagas för att människor tycker att de smutsar ner, äter av och trampar på odlad gröda. Men det finns många andra metoder än dödande för att skrämma bort fåglar som kan användas. Men fågeljakt är även till stor del nöjesjakt! Fåglar som gräsänder, fasaner och rapphöns föds upp och sätts ut för att skjutas ner av jägare.

Ekorre – Många var vi som upprördes när det kom ut att det kunde bli aktuellt med allmän jakt på ekorre. Förslaget drogs tillbaka och finns inte med i det förslag från Naturvårdsverket på jakttider som föreligger nu. Men, vad många inte vet är att ekorre faktiskt får jagas ändå, i folks trädgårdar. Om ekorre ”kommer in i trädgården och där kan orsaka skada får den jagas”. Jaktkritikerna undrar vem som inte blir glad av att ha ekorrar i sin trädgård och vilken skada ekorren i så fall åstadkommer. Denna jakt är tillåten året om och således kan ekorren jagas under dräktighets- uppfödnings- och parningstid. Något som absolut inte ska tillåtas.

Vem sjutton vill bedriva skyddsjakt på ekorre i sin trädgård?

Punkt 45. Skyddsjakt JF bilaga 4, punkt 1, främmande vilt – Här hittar vi en del märkliga skrivningar. På sidan 197, stycket längst ner finns en mängd arter uppskrivna som inte finns i Europa. Vi kan vi inte förstå varför man tar upp arter som ej är sedda i Sverige eller våra grannländer. Som exempel gulfläckig mangust (”mungo”), röd muntjak som har importförbud till Europa och Sverige. Svartsvansad präriehund – det finns heller inga uppgifter om att den finns i Sverige eller Europa. Samma sak gäller strimmig skunk. Åtminstone två av de uppräknade arterna har man i Sverige som husdjur. De skulle inte överleva vintern här, Man tror inte det är sant när man läser denna paragraf, att jägare ska få möjlighet att skjuta andras smitna husdjur som till exempel nymfparakiter som inte ens överlever vintern här! Och sen till råga på allt föreslå skyddsjakt på dessa?! Verkligen, stryk hela denna paragraf!

Bilaga 1 Säl – Jaktkritikerna är mycket engagerade i frågan om säljakt. Det är för oss en hjärtefråga (av många!) Vi har därför ägnat sälen en hel egen bilaga. Den finns här:

Några utdrag ur sälbilagan: ”Det är omvittnat svårt att jaga säl. Enligt Naturvårdsverket finns flera problem förknippade med jakt på säl över öppet vatten, beroende på att skyttet ger från ett rörligt underlag, mot ett mål som är litet (endast huvud och del av halsen) och som rör sig oberoende av båten. Det är dessutom svårt att bärga sälar som skjuts i vattnet beroende på att djuren sjunker ganska snabbt. Erfarenheter visar på stora jaktförluster (sälen konstateras träffad men kan inte bärgas) i samband med jakt från båt. Av de sammanlagt 68 sälar som fälldes från båt under 2011 och 2012 var det 16 som inte kunde bärgas, vilket motsvarar 24 procent. Andelen tappade sälar vid jakt från båt är därmed avsevärt högre än vid annan jakt.”

”Skadeskjutningsfrekvensen är alltså oerhört hög, överstigande 50 procent. Det handlar om fler än 1 650 djur som utsätts för onödigt lidande i strid med enligt 27 § jaktlagen. De kommer heller inte att kunna uppspåras eller avlivas, vilket inte är förenligt med 28 § jaktlagen.”

”En ökad handel med sälprodukter strider mot vad gällande linje inom EU och WTO. Riksdagens ställningstagande att regeringen borde agera för att Sverige ska kunna handla med sälprodukter, t.ex. genom att söka undantag från EU:s försäljningsförbud, är minst sagt förvånande. Naturvårdsverket bör arbeta i enlighet med WTO och EU:s regelverk.”

Östersjöns tre sälarter är toppredatorer och har den naturliga förmågan att återställa ett av människan stört kretslopp.

Bilaga 2 Rovdjurskampanjen. Rovdjurskampanjen är en tävling där en gränslös jakt bedrivs på små predatorer som räv, grävling, mård, mink, iller, kråka, skata, nötskrika, måsfåglar. Djuren poängsätts och den jägare som till sist har högst poäng vinner Bilagan om Rovdjurskampanjen finns här:

Här kan du även läsa Naturvårdsverkets förslag på jakttider

Translate »