Uppdatering

Jaktkritikerna har av nedanstående anledningar överklagat licensjakt på varg 2022:

– Den svenska vargstammen har inte uppnått gynnsam bevarandestatus, varför jakten är otillåten både enligt svensk rätt och enligt art- och habitatdirektivet.

– Vargpopulationen har en hög inavelsgrad, ”en varghona är både mormor och farmor till en och samma vargunge”. (H Ellegren) Vargstammen behöver genetisk förstärkning av invandring från öster. Vilket är ett svårlöst problem, eftersom dessa vargar avlivas före de har börjat sin vandring söderut.

– Referensvärdet måste vara högre än 300 vargar för att vargstammen skall vara genetiskt säkerställd,

– Så länge den illegala jakten står för 15-20 procent av den totala dödligheten för populationen nationellt, skall ingen licensjakt tillåtas.

– Troféjakt på ett högtstående och utpräglat socialt däggdjur som vargen, tillika genetiskt hotad toppredator, ställer åter Sverige i skamvrån av etik- och miljömedvetna.

– Hetsjakt med plotthundar innebär att Vargen utsätts för ”onödigt lidande” och uppenbart djurplågeri.

– Trots att EU understryker det viktiga i vargens varande, bryter Sverige mot skyddsdirektiven i en tid där förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar pågår.

Vi länkar här till ett av våra överklaganden, det i Gävleborgs län:

Överklagan licensjakt varg i Gävleborgs län och Dalarnas län

// Slut på uppdateringen.

Licensjakten 2022 (text uppdaterad)

Länsstyrelserna har beslutat om licensjakt på 27 vargar (från början 33 vargar men efter domstolsbeslut ändrat till 27). Det är länsstyrelsen i Värmland som beslutat om jakt på tre vargar i Römskogsreviret vid riksgränsen i höjd med Skillingmark (Norge). Förra året stoppades licensjakten där av norska regeringen som menade att det stred mot både Bernkonventionen och grundlagen. Jägarna var besvikna.

Även länsstyrelserna i Örebro, Västmanland och Dalarnas län har gemensamt beslutat att tolv vargar i reviren Haraldsjön och Snösjön som ligger i södra Dalarna ska skjutas.

Länsstyrelserna i Örebro och Värmlands län har beslutat att man får döda sex vargar i reviret Immen. Länsstyrelsen i Gävleborgs län har tagit beslut om sex vargar i Gullsjöreviret, väster om Ockelbo och norr om Lumsheden.

Licensjakten på varg startar den 2 januari 2022 och pågår som längst till och med den 15 februari 2022. Huvudsyftet med licensjakten anges vara att minska tätheten av vargrevir och koncentrationen av varg där den är som störst.

Vargen är viktig i vårt ekosystem – ändå bedrivs jakt i olika former

Alla stora rovdjur är fredade enligt Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG). Det innebär att arterna inte får dödas eller fångas avsiktligt.

Enligt ett riksdagsbeslut (prop. 2012/13:191, 2013/14:MJU) från 2013 ansågs gynnsam bevarandestatus (GYBS) för varg ligga på 170-270. Naturvårdsverket fick i uppdrag att ta fram ett referensvärde som inte fick underskridas. Efter dåvarande kunskap sattes referensvärdet till 270 individer.

Två år senare fick Naturvårdsverket på nytt uppdraget att utreda GYBS utifrån art- och habitatdirektivet från ett brett vetenskapligt underlag. Naturvårdsverket kom då fram till att den sammantagna forskningen visade att minst 300 vargar behövdes samt minst en nyinvandrad finsk/rysk varg var femte år. Beslutet fick stöd av Högsta förvaltningsdomstolen i en dom 2016 (HFD 2406 ref 89).

Så räknas varg

När man räknar varg gör man det under perioden 1 oktober till 31 mars. Det beräknas då att de valpar som fötts under året ingår. Det totala antalet beräknas sedan efter en omräkningsfaktor. Enligt senaste inventeringsräkningen (2021) finns det runt 395 (mellan 312 och 513) vargar i Sverige minus kända döda (56 st) alltså ca 339 (256-457). Därtill får man dra av de som självdött och tjuvjagats.

Enligt Naturvårdsverket 2021 dödas ca 15-20 procent av vargpopulationen illegalt årligen, vilket skulle kunna betyda 60-80 vargar. Av 196 obducerade vargar mellan åren 1996 och 2011 hade 11 procent (21 vargar) gamla skottskador. Vargen är fridlyst och kan endast jagas under licensjakt, skyddsjakt eller så kallad P28. Den nuvarande aktuella siffran är alltså minst 300 vargar och ingenting annat under förutsättning att det vandrar in minst en varg var femte år.

Vad är licensjakt?

Licensjakt används för att begränsa rovdjursstammarnas storlek men också för att man anser att inställningen till rovdjur förbättras när man har det. Det spelar ingen roll om vargarna ses som problemvargar eller inte.

Första gången licensjakt tilläts på varg i Sverige var 2010 då man sköt 28 vargar i Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Gävleborgs och Dalarnas län. Det var tillåtet att skjuta 27 vargar och ytterligare en översköts. Kravet var att det skulle finnas tikar som hade eller hade haft valpar de senaste tre åren. Det fanns då 182-217 vargar i Sverige.

Efter licensjakten 2011 väcktes en stark opinion och efter anmälan av Rovdjursföreningen, Naturskyddsföreningen, Djurskyddet i Sverige och Världsnaturfonden stoppades licensjakten 2012. Man slopade också taket på 210 vargar.

Regelverk för licensjakten som jaktledaren hade att beakta 2010 var följande:

• att deltagande jägare hade jakträtt i de områden som omfattades av jakt,
• att endast tillåtna jaktmedel användes: – enbart godkänd typ av vapen, – inga fångstredskap, och – inte åtel.
• att jakten fick bedrivas fr.o.m. en timme före solens uppgång t.o.m. en timme efter solens nedgång, • att undantaget från förbudet att använda motordrivet fordon vid jakt endast gällde för att söka vargspår på befintligt vägnät i samband med licensjakten,
• att ansvara för att eftersök på påskjuten varg genomfördes,
• att ansvara för att vargen och skottplats/fallplats kunde besiktigas snarast efter överenskommelse med länsstyrelsens besiktningsman,
• att information från myndigheterna kom fram till jägarna: – att sedan varg fällts eller påskjutits se till att jakt inte bedrevs förrän jaktledaren fått besked om att tilldelning återstod inom länet eller del av länet, – att under pågående jakt ha kontakt med länsstyrelsen varje timme för besked om tilldelning återstod inom länet eller del av länet,
• att information om jaktutfallet kom fram till myndigheterna;
• att utan dröjsmål och senast inom en timme från det en varg fällts eller påskjutits anmäla detta till länsstyrelsen,
• att i samband med anmälan om fälld varg ta emot länsstyrelsens information om hur det skulle förfaras med de det fällda djuret,
• att vid anmälan om fälld eller påskjuten varg lämna uppgifter till länsstyrelsen om ansvarig jaktledare, skyttens namn, adress och telefonnummer, när djuret fällts eller påskjutits, var djuret fällts eller påskjutits samt djurets kön, och ålder
• att redovisa för besiktningsman hur eftersöket genomförts, – att tillsammans med besiktningsman besöka skottplatsen och tillsammans med skytten genomföra en fältkontroll och följa upp vad som skett efter skott, – att tillsammans med besiktningsman dokumentera vidtagna åtgärder på blanketter – att tillsammans med besiktningsman fylla i blanketten Registrering av fälld/död varg.

Förutom dessa villkor hade jaktledaren också att ta hänsyn till och verka för att de rekommendationer som ges i beslutet följdes, nämligen:

• att rapportera observationer av vargpar eller flockar till respektive länsstyrelse.

Regelverket har varit ungefär detsamma genom åren.

Ingen jakt får ske i södra eller norra rovdjurförvaltningsområdet. Förra året anmälde sig 2456 jägare att skjuta 28 vargar varav 139 var utländska jägare. Vid licensjakt besiktas vargen av länsstyrelsen. Sedan får skytten behålla vargskinnet. Den flådda kroppen skickas till SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt) där man undersöker, tar blodprover, väger, röntgar och obducerar vargen. Där kan de hitta exempelvis gamla skottskador.

Mellan åren 2010-2020 har 60, 40, 42, 40, 31, 75, 44, 53, 27, 28 och 27 vargar rapporterats döda. Förutom jakt kan de ha dött i trafiken, det vill säga blivit påkörda av bil eller tåg, skadats av andra djur eller hittats döda

År Antal dödade vargar i licensjakt:

2010 27 + 1

2011 19 (20 beviljade)

2012 Licensjakten stoppad

2013 3 därefter stoppad

2014 Licensjakten stoppad

2015 44

2016 14

2017 25

2018 15

2019 1* licensjakten stoppad

2020 Licensjakten stoppad

* En varg som dödade ett rådjur i Tierp i en trädgård avlivades som licensjakt

Skyddsjakt på varg

För att förhindra och förebygga allvarliga skador på hundar, renar och tamboskap kan skyddsjakt medges. Det är länsstyrelserna som beslutar om skyddsjakt på varg vilket kan ske året om. Länsstyrelsen själv, jaktförening eller en enskild kan ansöka.

Skyddsjakten ska vara begränsad i tid och ska anges i beslutet. Skador bör förhindras genom skadebyggande åtgärder. Det kan vara exempelvis rovdjursavvisande stängsel (RAS) eller skrämselåtgärder. När detta inte är möjligt kan skyddsjakt bedrivas efter den eller dessa individer som orsakar skadorna.

Det finns villkor för hur jakten ska bedrivas. En jaktledare utses som i sin tur plockar ihop ett jaktlag. Området där jakten får ske ska vara bestämt.

Ofta är jaktvillkoren utökade. Det kan vara att man får använda belysning, motordrivet fordon på vägar, specialtränade hundar (2-3 stycken). Om vargen påskjuts är det jaktledare och ansvarig skytt som ansvarar för att eftersök genomförs med hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt.

År Antal dödade vargar i skyddsjakt

2010 16

2011 12

2012 21

2013 17

2014 19

2015 11

2016 16

2017 21

2018 5

2019 15

Paragraf 28:

Om varg angriper tamdjur eller att man fruktar att ett sådant angrepp är på väg att ske eller om vargen är inom ett inhägnat område, får vargen skrämmas bort och om det inte hjälper får den dödas. Naturvårdsverket ska dock fortlöpande bedöma om P28-rättigheten försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus. Om Naturvårdsverket bedömer att är så ska detta skyndsamt anmälas till regeringen. Om man dödar en varg enligt P28 ska man snarast möjligt anmäla det till länsstyrelsen. Vargen får inte flyttas utan medgivande från länsstyrelsen. Länsstyrelsen å sin sida ska anmäla händelsen till Polismyndigheten om det finns misstanke om brott. De gånger som paragrafen används är ofta när vargar attackerar jakthundar. Man ska först försöka skrämma bort vargen.

En märklig historia inträffade i april 2021 i Koppom, Värmland där paragraf 28 användes. En varg hade dykt upp på en gård och hamnat mellan en treårig pojke och mamman. Hon försökte skrämma bort vargen genom att kasta sten och skrek till pojken att stå still. Pappan hörde väsen, tog en yxa och sprang ut. Där jagade han bort vargen och sprang efter den i 150 meter. Sedan vände han hem, tog ett gevär och gick ut igen. Då hade vargen kommit tillbaka.

Mannen sköt mot vargen som stack iväg. Då han inte visste om vargen var skadad körde han efter den med bil. Plötsligt hoppade vargen fram framför bilen och mannen körde på den. Då kände han sig tvingad att avliva den. Mannen blev först misstänkt för jaktbrott men efter utredning med vargspårhund och film från bevakningskamera blev mannen friad.

Paragraf 40C Jaktförordningen

En fjärde möjlighet att avliva varg är av djurskyddsskäl. Det kallas då P40C. Det kan till exempel handla om skabbangripna eller svårt skadade vargar. Denna paragraf är dock otydlig och exempelvis fick en svårt skadad påkörd varghane ligga i en timme för att varken polis eller jägare vågade ta beslut om avlivning.

”Om frilevande vilt anträffas så skadat eller i en sådan belägenhet att det snarast bör avlivas av djurskyddsskäl, får djuret avlivas även om det är fredat eller om avlivningen sker på någon annans mark.” Förordning (2018:639).

En sådan P40 berörde en svårt skadad 8-9 årig tik från Glamsenreviret i Älvkarleby 2019. Tiken avlivades av länsstyrelsen och obduktionen visade att en disk mellan första och andra ländkota hade kollapsat och att detta sannolikt orsakat förlamningssymptom. Tiken hade också flera andra, äldre skador och hade levt ett hårt liv. En av skadorna bedömdes vara en trolig äldre skottskada vilket påvisar om illegal jakt.

Det femte sättet att jaga varg är genom illegal jakt vilket vi återkommer till i en annan artikel.