Licensjakten på björn har börjat i dag den 21 augusti och pågår till den 15 oktober. I år har sju länsstyrelser beslutat att skjuta 291 björnar i landet, trots att 111 björnar redan i maj har dödats i vårens skyddsjakter i Jämtland, Västerbotten och Norrbottens län. Jaktkritikerna har överklagat licensjakten. Vi menar att länsstyrelsers beslut inte uppfyller de högt ställda krav, vilka alla ska vara uppfyllda, för att jakt ska kunna tillåtas på en strikt skyddad art med stöd av de undantagsbestämmelser som finns i nationell lagstiftning och som ska tillämpas i ljuset av EU:s art- och habitatdirektiv. Regionala förvaltningsmål har inte en sådan tyngd att de går före nationell och internationell rätt. Jakten är barbarisk, två drivande hundar efter varje björn, myndigheterna sanktionerar här ett stort djurplågeri. Många björnar skadeskjuts och utsätts för stort lidande. Utöver denna oetiska jakt, tillåts troféjakt – i besluten står det: ”Kommersiella aktiviteter …som köp, byte, försäljning av björnskinn, björnkött eller andra delar av björn är förbjuden enligt artikel 8.1 i rådets förordning (EG) 338/97 av den 9 december 1996, men…. det går att söka om undantag från dessa förbud hos Jordbruksverket.”I år är reglerna ändrade – skytten får själv ansöka om CITES-intyg. Våra rödlistade björnar säljs således ut till kommersiella jaktbolag, för stora summor. När samma typ av troféjakt förekommer på lejon m.m. i andra länder, tar oftast myndighetspersoner och politiker avstånd. Faktum kvarstår att – ett statligt beslut om licensjakt på björn kommersialiseras genom att det går att begära undantag från förbudet enligt CITES, att handla med skinn och delar av utrotningshotade djur.
M Sturemyr
Varför är vi emot jakten?
Forskning visar att rovdjur fyller en mycket viktig funktion i ekosystemen. De är viktiga för biologisk mångfald. Till exempel när ett rovdjur har dödat ett byte så kan många andra djur äta av kadavret. Till skillnad från när människan dödat djuret och tar hela bytet med sig. Rovdjuren kontrollerar också de växtätande djuren så att de inte blir för många. Därmed kan det bli ökad växtlighet som till exempel skyddar mot klimatförändringar. Rovdjur och bytesdjur kontrollerar varandra och de gör det bäst utan människors inblandning. Rovdjur är därför mycket viktiga och deras jakt kan inte ersättas av människors jakt.
Jakten på björnarna medför ett stort djurplågeri. Björnar som ej är bytesdjur har svårt att förflytta sig snabbt under en längre tid. De blir lätt överansträngda och överhettade. Jakten bedrivs ofta med så kallade plotthundar som är mycket starka och orkar springa långt. Vem som helst kan ju förstå hur stressande och plågsamt det är för en björn att utsättas för jakt av två sådana hundar.
Vad har hänt med etik och moral?! Varför tillåts denna grymma och onödiga jakt?!
En viktig faktor är pengar, då björnjakterna säljs ut som trofejakter. Handel kan sedan bedrivas med björnskinn och skallar. Trofejägare får numera själva skända och flå björnen på platsen där den dödats och skickar sedan in det lemlästade kadavret till SVA. Trofejakt är pengar. Trofejakt finns inte bara i fjärran länder som många tror, utan alltså även i Sverige, och den pågår för fullt i våra skogar just nu!
Vi är många som önskar se fler vilda djur i skogarna. Vi vill därför inte att djuren skjuts bort.
Djuren har rätt att leva och slippa utsättas för dessa grymma och plågsamma jakter. Det är omoraliskt att ha jakt som nöje, hobby och rekreation. Det tyder på brist på empati!
Läs den fina artikeln från World Animal Protection nedan, om björnar:
Fantastiska, underbara björnar! LÄNK HÄR!
Utdrag ur texten:
Björnar är mycket intelligenta djur. Forskare som undersökt amerikanska svartbjörnar upptäckte att de kan räkna. De kunde urskilja stora och små antal prickar lika framgångsrikt som apor.
Vilda brunbjörnar har fångats på film när de plockar upp stenar och använder dem för att klia sig i ansiktet.
Björnar använder cirka 11 olika ljud för att kommunicera.
Dessa mycket känsliga djur kan inte bara visa lycka, de visar också intensiv sorg. Björnungar gråter och jämrar sig eländigt när de separeras från sina mammor. Detta kan fortsätta i veckor om deras mamma dör.
Mammorna har väldigt starka band till sina ungar. De är beredda att slåss till döden för att skydda sina unga från rovdjur.
