Varför har Jaktkritikerna en halvsidesannons i Svenska Dagbladet 20 mars 2021?
Vi önskar att Du engagerar dig med oss eller på egen hand.
Jaktkritikerna är starkt kritiska till den licensjakt på lodjur som pågått i Sverige varje år under 2000-talet och nu 2021 då ytterligare 83 lodjur kan jagas och dödas. Jakten startade 1 mars och pågår som längst till 15 april. Nästan alla tilldelade lodjur har redan dödats eftersom jakterna planeras i förväg och för de många rovdjursjägarna med sina specialtränade och GPS-försedda, långdistanslöpande hundar reduceras lodjuren till lätta byten.
Lodjuret är fridlyst och rödlistat som ”nära hotad” art och ska inte jagas. Sveriges Naturvårdsverk har delegerat rätten att utfärda jakt på rovdjur till länsstyrelserna vilket möjliggörs av att man i Sverige lokalt skapar undantag för de åtaganden man förbundit sig till i EU:s Art- och habitatsdirektiv. Ett lagskydd som är till för att skydda rovdjuren från människan och inte tvärt om. Naturvårdsverket har också bestämt att rovdjursjägare får behålla skinn, klor och kranier vid både licens- och skyddsjakt. Man har alltså i strid med CITES-konventionen om förbud mot handel med utrotningshotade djur, skapat en svensk nisch för troféjakt. Jordbruksverket utfärdar speciella intyg om undantag vilket medger att troféerna kan säljas vidare både inom och utom EU.
Trots dessa fundamentala skyddsregler har över 6 000 stora rovdjur dödats ”legalt” i Sverige under 2000-talet. Grovt räknat kan man säga att de senaste tio åren har sammanlagt lika många lodjur dödats av troféjägare som idag återstår levande. Ett cyniskt sätt att begränsa lodjuren till bara något över 1 000 individer eller under. Jaktkritikerna har under åren försökt att verka aktivt mot jakt på lodjur genom att överklaga alla licens- och skyddsjaktbeslut. Trots att talerätten för naturorganisationer infördes för att på ett demokratiskt sätt möjliggöra för allmänheten att via sina föreningar påverka besluten – har små eller ringa sådana framgångar nåtts. Vi menar att med upplysning om hur brutalt jakten på fridlysta djur bedrivs måste en opinion synliggöras. Vi tror också att allmänheten faktiskt inte känner till att troféjakt i Sverige nu utvecklats till ren blodssport motsvarande det som sker i länder, som vi tror oss fördöma.
Siffor som talar sitt eget språk. Till lodjursjakten i år tillät Naturvårdsverket att 2 257 jägare anmälde sig, varav 148 utländska ett pandemiår som 2021. De ingår troligen i de övriga ca 30 000 utländska inresta jägare som varje år jagar i hela Sverige.
Några fakta om licensjakt och lodjur
Licensjakt har blivit ren troféjakt
Licensjakt på lodjur förekommit under relativt många år, men antalet tilldelade djur varierar beroende på hur många lodjur som finns. År 2020 fick totalt 108 lodjur jagas och dödas i licensjakt. I år 2021 är det 83 lodjur som får dödas. I norr får lodjur jagas från och med den 1 mars till och med den 15 april. I övriga delar av landet gäller 31 mars som slutdatum. Den tid när vi andra inväntar vårdagjämningen och lodjuren söker sin partner för att möjliggöra artens fortlevnad – bedrivs jakt på skygga lodjur som så många drömmer om att få uppleva levande och välmående.
Licensjakt bedrivs för att uppnå olika ”rovdjursförvaltningsmål”, främst för att minska antalet av rovdjur i ett område, eller för att hålla stammen på en konstant nivå. Licensjakt sker exempelvis utifrån kriterier baserade på inventeringsresultat, skadesituation, genetisk status, påverkan på jägarnas jakt, lokala koncentrationer av arten samt hur länge det funnits revir i området. Naturvårdsverket kan ge Länsstyrelsen rätt att fatta beslut om licensjakt på regional nivå. Hur många djur som tilldelas i jakten (jaktuttag) och hur de kan fördelas (om flera län) bestäms av den enskilda länsstyrelsen och i samarbete med övriga länsstyrelser inom respektive rovdjurförvaltningsområde.
Det som kallas inventering, skulle man kunna kalla myndigheternas spioneri på vilda lodjur eftersom det leder till att man kan räkna ut hur många man vill och kan döda. I inventering deltar även jägarkåren. Viltkameror, spårning och analys av avföring. Man tar inte hänsyn till individer eller inbördes förhållanden i djurgrupper när man jagar. Ett instrumentellt räknesätt och till en början en skrivbordsprodukt som utmynnar i handläggares ofta elaborerade jaktbeslut för att få igenom jakt som nu blivit troféjakt. Eftersom det är upp till regionala myndigheter att besluta skulle man teoretiskt kunna bestämma sig för att inte jaga lodjur alls.
Jägarförbunden använder sin makt både regionalt och på riksdagsnivå. Man har även ekonomisk makt i form av ensamrätt till det som kallas det allmänna uppdraget för viltvård, vilket ger ett statligt bidrag på ca 50 miljoner årligen. Som en stark intresseorganisation med utvecklad lobbyism inom många områden, inte olik den för jakt i USA, har ett system riggats för jakt i Sverige, som man gärna marknadsför som det ”mest jaktliberala i världen”. Andra organiserade grupper vars intressen tenderar att begränsa rovdjur är skogsbolagen, LRF och rennäringen. Föreningar som Jaktkritikernas överklaganden ses generellt av dessa bara som grus i maskineriet – och inte som representation för vilda djur utan röst eller en allmänhet med avvikande mening.
Jakten får bedrivas med två lösa hundar som förföljer och ställer lodjuret. Ofta klättrar lodjuret till slut upp i ett träd för att freda sig. I stället skjuts det av jägaren. Lodjuret får skjutas med klass 2 kulvapen och även med hagelgevär.
I vissa län används fällor, trots att detta av forskande viltveterinärer påvisats som oacceptabelt och plågsamt Lodjuren luras eller lockas in levande i fällor som står gillrade dygnet runt. I undersökningar av döda lodjur har man konstaterat att en stor del av lodjuren hade träflisor i magen samt skador på tänderna och blod på väggarna i fällan. Paniken, ångesten och desperationen för att klösa eller gnaga sig kan inte en normal människa vilka åsamka ett vilt djur. För räv används även snaror i Sverige och man vet att djur kan gnaga av sina egna lemmar för att komma loss. Vi nämner här räv efter räv är tillåtet att jaga med fällor i princip hela året och det händer att lodjur går in av misstag.
Jaktkritikerna är starkt kritiska till all jakt på lodjur. Både med jakt med hundar och fällor. Tamdjur kan skyddas på olika sätt, ersättningssystem finns för rovdjursskador. Lodjuren måste förbli fredade. Många människor drömmer om att få se ett livs levande lodjur, men de är mycket skygga. Naturen reglerar sig bäst själv och rovdjur som till exempel lodjuret ingår i ett viktigt samspel mellan predatorer och bytesdjur.
Lodjuret
Lodjur är skygga och enigmatiska skogsdjur som trivs särskilt bra i bergig och brant terräng. De lever i revir som ”doftas in” med urinmarkeringar och försvaras mot andra lodjur. Ett lodjurs hemområde varierar mellan 3 och 7 kvadratmil och större för hanar än för honor. Det viktigaste bytesdjuret är rådjur, i områden med lite rådjur är harar och skogshöns (tjäder, ripa, orre) vanliga byten.
I maj-juni föder honan en till fyra ungar som hon ensam tar ansvar för. Det betyder att ungarna är mindre än ett år när licensjakten börjar i mars. Månaden innan tillåter Naturvårdsverket hundträning med lös hund i naturen, vilket innebär att störning och fara uppstår redan innan jakt. Statistisk har visat vissa år att så många som en tredjedel av lodjuren som dödas i jakt alltså inte är fullvuxna. Ungarna följer sin mamma i nästan ett år. Av henne lär de sig bland annat att jaga och döda byten. Eftersom jakt tillåts under parningstid riskerar ungarna att lämnas kortare tid ensamma när honan uppsöker hanen. Dödas honan blir ungarna lämnade ensamma för tidigt. Är de oerfarna ungarna lämnade ensamma blir de ännu lättare byten för hundar. Begreppet ”träa” innebär att lodjuren försöker rädda sig upp i träd och jägarna som lokaliserar platsen via hundarnas GPS och lodjuren dödas skoningslöst.
Lodjuren och rådjuren påverkar varandra. Under 1900-talet ökade rådjuren i Sverige. Detta bidrog till lodjurens ökning. Lodjurens reproduktion påverkas även av tillgången på rådjur. Är det gott om rådjur är det större andel av lodjuren som får ungar vid 2 års ålder. Människan har redan skapat obalans i naturen genom att anse sig ha ensamrätt till rovdjurens naturliga bytesdjur och med det uppstår konkurrens mellan jägare och rovdjur. Människan håller även de djur som lodjuret kan betrakta som sina naturliga bytesdjur t.ex. hjortar i hägn eller renar i onaturligt stora hjordar. Lodjuren straffas nästan alltid med skyddsjakt. Vid skyddsjakt tillåts både teknik och jaktmetoder som annars inte är tillåtna.
Vid sekelskiftet var lodjur nästan utrotade i Sverige. Under en period av fridlysning 1927 till 1942 återhämtade sig stammen, och vid 1980-talets början fanns det lodjur i nästan hela landet. Idag finns lodjuret i alla landskap utom på Öland och Gotland. Men söder om en linje Dalsland-Värmland-Västmanland-Norra Uppland föds det få, eller inga, ungar. Det sker en spridning söderut, med cirka 3-4 mil per år. Det motsvarar den sträcka honorna behöver röra sig för att komma till nästa ”lediga” hemområde.
Sifforna varierar men i länsstyrelsernas beslut 2021 anges att det finns 1 118 lodjur i hela Sverige. Lodjurspopulationen minskade mellan 1998 och 2017 från drygt 300 familjegrupper (hona med ungar som är 9 månader gamla) till drygt 200 familjegrupper på grund av omfattande jakt. Efter en rovdjursutredning fattades 2014 beslutet att nivån för så kallad gynnsam bevarandestatus skall ligga på 870 individer motsvarande 147 familjegrupper. Enligt rödlistan är nivån för att hamna i kategorin ”hotad” 200 familjegrupper.
Med reservation för faktafel, vill Jaktkritikerna hävda att underlag mer exakt än så här behövs inte för att anse att lodjur inte ska jagas och dödas i Sverige. Särskilt ska de inte utsättas för plågsamma jaktformer, djurplågeri och troféjakt. Vi lever nu under hot av klimatförändringar och skrämmande förluster av biologisk mångfald har redan försatt naturen i ett läge vi snart inte kan stoppa. De stora däggdjuren och särskilt kattdjuren är akut utrotningshotade – hur kan någonsin Sverige försvara att man legaliserat troféjakt ur ett globalt perspektiv?
Jaktkritikerna har överklagat 11 länsstyrelsers beslut av licensjakt på lodjur 2021. Här visar vi ett exemplar av våra överklaganden.