Pilbågsjakt kan bli lagligt i Sverige!

Vissa jägare i Sverige vill jaga och skjuta på vilda djur med pilbåge. Detta utreds just nu av Naturvårdsverket. Jaktkritikerna och flera andra organisationer tar kraftigt avstånd från denna nöjesjakt som innebär stor risk för skadeskjutning och en plågsam död. Dessa djur skulle kunna få jagas med pilbåge om förslaget går igenom: Rådjur, räv bäver, grävling, mårdhund, tvättbjörn, bisam och hare.

Läs mer här, text av Christina Åkerblad:

Viktigt år vad gäller jakten på våra vilda djur

Naturvårdsverket har tagit fram ett förslag till nya föreskrifter om jaktmedel samt på regeringens uppdrag, påbörjat en jakttidsöversyn.

Beroende på vilka beslut som fattas kan det medföra att starkt ifrågasatt jakt kan bli verklighet. Bland annat jakt på ekorre, pilbågsjakt på åtta svenska djurarter (rådjur, räv, bäver, grävling, mårdhund, tvättbjörn, bisam och hare) samt en för vissa av djuren påfrestande förlängd jakttid in i januari-februari.

Därför är det viktigt att alla som har möjlighet till inflytande över kommande beslut är välinformerade om:

hur förslagen har kommit till
hur bearbetningen gått till
vad de slutliga förslagen kan komma att innebära.

Vi i Jaktkritikerna har därför sammanställt en historik över vad som hänt från det att arbetet med dessa frågor startade och till läget våren 2020. Det började med att Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen författade en ”Strategi för svensk viltförvaltning” som presenterades 2015. Den fick avsevärd betydelse för våra vilda djur. Grundsynen i den är nämligen att de vilda djuren är en resurs. Följande mening är talande: ”Jakt, viltturism och annat brukande av vilt ska inte begränsas av omotiverade hinder utan utgångspunkten är att de ska främjas.”

Våren 2018 påbörjade Naturvårdsverket arbetet med att ta fram förslag till nya föreskrifter om jaktmedel. En delfråga var om pilbågsjakt skulle tillåtas i Sverige. Naturvårdsverket utsåg Frederik Treschow till handläggare för just detta projekt. Jaktkritikerna JO-anmälde då Naturvårdsverket och dess handläggare för sakjäv/intressejäv med bland annat följande motivering:

”Naturvårdsverket har anställt Frederik Treschow som handläggare för bågjaktremissen, en person som äger 4/5 av Karsholms gods. Här bedrivs turistjakt, så kallad godsjakt, som innebär att uppfödda fåglar släpps ut som levande måltavlor till de betalande turisterna […] Godsägarnas egen lobbyorganisation för godsägarintressen är Sveriges Jordägarförbund, där medlemmarna enligt Dagens Industri förvaltar en förmögenhet på 35 miljarder kronor och där Frederik Treschow har haft posten som generalsekreterare.”

Naturvårdsverket bytte efter JO-anmälan ut Treschow. Han ersattes av Hanna Dittrich Söderman utan att något nytt underlag arbetades fram. Förslaget till nya föreskrifter om jaktmedel skickades ut på remiss i augusti 2018. Redan i december 2017 protesterade Jaktkritikerna kraftfullt mot ansökan om bågjakt som hade kommit in till Naturvårdsverket från Svenska Bågjägareförbundet ivrigt påhejade av Svenska Jägareförbundet. Skälen till varför bågjakt skulle tillåtas går att läsa på Naturvårdsverkets webbplats.

”I förslaget till nya föreskrifter om jaktmedel finns ett förslag om att tillåta jakt med pilbåge i Sverige, en jaktform som är tillåten bland annat i Danmark, USA och på Åland. Detta följer av strategi för svensk viltförvaltning där Naturvårdsverket har sagt att vi ska utveckla möjligheten att använda nya sätt att jaga.”

Det anmärkningsvärda är att det sista som skrivs inte går att hitta i strategin!

Ett stort antal remisser kom in från enskilda, intresseorganisationer och myndigheter. Förslaget om pilbågsjakt fanns omnämnt i flera av dessa. Sju länsstyrelser och flera intresseorganisationer med anknytning till jakt, jordägande eller vapen ställde sig positiva till förslaget.

Flera intresseorganisationer med stort fokus på djurvälfärd tog klart avstånd från jakt med pilbåge. Det var BirdLife Sverige, Djurens rätt, Djurskyddet, Jaktkritikerna, Naturskyddsföreningen, Svenska Djurskyddsföreningen samt Svenska Rovdjursföreningen. Jordbruksverket, Sveriges Lantbruksuniversitet samt en länsstyrelse tog inte ställning med hänvisning till att det behövs mer kunskap och forskning om hur djuren påverkas.

Djurens rätt, Svenska Djurskyddsföreningen, Naturskyddsföreningen och Djurskyddet Sverige begärde då gemensamt att SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd skulle sammanställa den aktuella forskningen rörande jakt med pilbåge. Detta gjorde att Naturvårdsverket valde att plocka bort förslaget ur jaktmedelsberedningen och låta det utredas separat. Intressant att notera är att 1991 avslog Naturvårdsverket för andra gången ett förslag om pilbågsjakt. Då hette det:

”Jakt med pil och båge har redan en gång förbjudits i Sverige av djurvänlighetsskäl.”

”Om jakt med pil och båge ger en större naturupplevelse för en liten grupp av jägare uppväger detta inte risken för att denna jaktform skulle kunna rubba allmänhetens förtroende för att jakt bedrivs på effektivt sätt med respekt för viltet.”

Jaktkritikerna skickade i december 2019 en förfrågan till samtliga miljöorganisationer om vi tillsammans skulle genomföra en manifestation mot bågjaktsförslaget. Det blev ingen uppslutning och därmed ingen manifestation.

I början av mars kom så rapporten från SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd. Rådet ser minst två stora risker med bågjakt. Det handlar om risken för skadskjutning och att tiden mellan att djuret träffas och blir medvetslöst är lång. Det slår också fast att mer forskning krävs för att vetenskapligt kunna uttala sig om konsekvenserna av införande av bågjakt.

I nuläget (20 maj) ligger ärendet hos Viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket. Handläggaren där vet inte när eller om (?) beslutet kommer.

Ska ett beslut tas blir det i följande ordning: från enhetschefen vidare till avdelningschefen och slutligen till generaldirektören.

Klicka här för att läsa Jaktkritikernas remissvar till Naturvårdsverket!