Vintrarna -78/79 gjordes i Sverige en undersökning angående skadeskjutning av sädgäss. Den kan läsas i sin helhet här: Swedish Wildlife Research Viltrevy: Förekomsten av hagel i vävnaderna hos sädgås Anser fabilis under vintern i södra Sverige
I undersökningen framkommer att:
Flera undersökningar, både svenska och utländska hade pekat på att en stor andel fåglar blev skadeskjutna under jakt. Det fanns en misstanke om att detta även kunde gälla sädgässen. Därför gav Naturvårdsverket i uppdrag till Skånska jägaresällskapet och Skånes ornitologiska förening att utföra undersökningen. Den pågick under vintrarna 1978 – 1979.
Tvåhundra sädgäss sköts med kula vid olika områden i Skåne. Med hjälp av röntgen av gässen kunde man räkna antalet hagel från tidigare påskjutningar, i fåglarnas kroppar. Sextiotvå procent av de äldre gässen och tjugoåtta procent av de yngre hade hagel i kroppen. Som mest hittades tolv hagel i en gås. De flesta av gässen som hade hagel i kroppen, det vill säga nittio procent, hade en till fyra hagel i kroppen. En teoretisk beräkning kom fram till att av hundra gäss som blev tio år skulle nittiosex ha hagel i kroppen.
Hagelgevär är vanligt förekommande vid jakt på gäss och även andra fågelarter. En del fåglar plockas upp av jägarnas jakthundar, medan andra inte återfinns. De senare dör antingen av skadorna eller indirekt, exempel av svält. En del blir lättare tagna av rovdjur eller återhämtar sig. De fåglar som överlever bär med sig hagel i vävnaderna. Det är troligt att en del gäss även skadas av hagel som passerat genom kroppen, utan att lämna hagelrester i kroppen, men andelen var okänd i denna undersökning. //
Riksdagsmannen Sven Munke skrev -82/-83 en motion ”Förbud mot användning av hagelvapen vid jakt på vilda gåsarter”.
Ett citat från motionen lyder:
”När de arktiska sädgässen når Sverige som etappmål på sin långa resa
söderut har 8 000 fåglar skadeskjutits i Finland. I vårt land får varje höst
ytterligare 6 000 gäss hagel i kroppen utöver de 3 000 som fälls under jakten,
främst i Skåne.”
Gässen skadeskjuts alltså i många fall först i Finland. De som då klarar livhanken och lyckas flyga vidare kan alltså skadeskjutas även i Sverige. Munke menade att ett förbud mot gåsjakt med hagelvapen på ett påtagligt sätt skulle minska frekvensen av skadeskjutning. Han påtalade även svenska ornitologers syn på gåsjakten som en “svensk jaktskandal.”
Den höga andelen skadeskjutna fåglar och även andra djur gör jakten till ett mycket allvarligt djurskyddsproblem. Jaktkritikerna anser det fullständigt oacceptabelt att dessa skadeskjutningar får förekomma. Jaktkritikerna strävar efter att all jakt på fåglar ska förbjudas.