Lodjuret jagas idag i licensjakt i Sverige. Jaktkritikerna beklagar att så sker. Vi vill inte att lodjuren ska jagas alls, inte i licensjakt och inte i skyddsjakt. Vi vill att all jakt på våra rödlistade, fridlysta lodjur stoppas och förbjuds. Vi har gjort, och fortsätter göra allt vi kan för att bilda opinion mot jakten.

Det skandinaviska beståndet av lodjur tillhör underarten Lynx lynx lynx. Arten invandrade till den Skandinaviska halvön för 9 000 år sedan, vid omkring samma tid som rådjur, älg, vildsvin och rödräv, men efter människa och varg. I historisk tid fanns lodjuret över nästan hela Europa. Utbredningsområdet krympte emellertid efterhand och kring 1960 fanns den kvar bara i delar av Fennoskandinavia och Östeuropa, i Karelen – Belarus samt i och kring Karpaterna. Lodjurens utbredningsområde idag sträcker sig från Västeuropa genom de ryska skogsområdena och söderut till Centralasien och den Tibetanska högplatån.

I Sverige var lodjuret en gång i tiden en ganska utbredd art, men fram till mitten av 1900-talet minskade beståndet kraftigt. Lodjuret hade börjat jagas hårt, men tack vare fridlysning och inplanteringar återhämtade den sig. Idag finns lodjuret i hela Sverige förutom Gotland. Lodjuret kallas ibland för en svensk minitiger och är oerhört populär bland svenskar. Det har flera gånger röstats fram till det populäraste vilda djuret i Sverige.

Underbara, vackra, älskade lodjur – vi önskar att ni och alla andra vilda djur får leva och frodas! Vi fortsätter kämpa för er – på Världsnaturdagen och alla andra dagar!