Bakgrund

Jaktkritikerna utgår ifrån Naturvårdsverkets egen formulering att björnen liksom de andra stora rovdjuren är fridlysta. Jaktkritikerna anser att Naturvårdsverket med rätten att delegera till länsstyrelser om att besluta om skyddsjakt och licensjakt, medverkar till att gränserna för vad som gäller undantagstillstånd från Art- och habitatbestämmelserna ständigt flyttas fram, till nackdel för de jagade rovdjuren. Att låta lokala, ofta kortsiktiga intressen styra omfattande beslut som jakt på rödlistade rovdjur, oavsett argumentering, försätter faunan i ekologisk obalans, och minskar det gemensamma ansvaret för återstoden av jordens vilda däggdjur. Forskare citerade i tidningen The Guardian 2018, visar ett tydligt budskap; av jordens däggdjur består 96% av människan och tamdjuren – endast 4% är vilda däggdjur. Den biologiska mångfalden är alltså sedan länge hotad av mänsklig aktivitet och jakt.

Naturvårdsverket skrev 2017 på sin hemsida ”De största hoten mot vilda djur och växter idag är förändringar av arternas livsmiljöer, överexploatering och olaglig handel…Våra vilda djur behöver engagerade ambassadörer – idag och imorgon – som samarbetar världen över för att stoppa den pågående utrotningen av arter.”

2018, efter vinterns oresonliga jakt på varg och lodjur utfärdar Naturvårdsverket/länsstyrelser nu licensjakt på björn, med tillåtelse att förfölja dem med jaktens kamphundar, lura med åtlar, skjuta med halvautomatiska kulvapen, och som stimulans till ortsbefolkning tillåts åter troféjakt och att man skapar undantag från bestämmelserna i CITES som förbjuder handel med utrotningshotade arter.

284 fridfulla björnar i 7 av Sveriges län, vars liv bjuds ut till trofé- och nöjes jakt fr o m 21 augusti 2018

Jaktkritikerna anmäler sig härmed att vara alla jagade djurs ambassadörer.

Eva Stjernswärd styrelseledamot i Jaktkritikerna

Debatt om skyddsjakt på varg DN.ÅSIKT

https://asikt.dn.se/asikt/debatt/orimligt-att-vargen-far-frodas-obehindrat/blodtorstigt-krava-pa-skyddsjakt-pa-varg

Blodtörstigt kräva skyddsjakt på varg
Publicerad: 2018-05-23

Det är förnuftsvidrigt att begära att regeringen ska beordra Länsstyrelsen i Stockholm att bevilja skyddsjakt i Sjundareviret. Länsstyrelsen följer de fastställda lagarna för skyddsjakt. Eftersom fårägaren i Molstaberg inte har följt de direktiv som ålagts honom har han själv åsamkat sina fårs död och borde i stället åtalas för djurplågeri.

När vargen ”tar får”, som i det aktuella fallet, beter den sig helt riktigt och den lever enligt sin natur. Djurplågeriet som dessa får utsattes för är fårägaren skyldig till eftersom han struntat i att vidta de åtgärder som länsstyrelsen ålagt honom.
Lantbrukarnas riksförbund (LRF) tänker överklaga länsstyrelsens beslut till Förvaltningsrätten för att tillstånd till skyddsjakt ska beviljas. Man borde ha informerat sig om att det krävs att vissa villkor är uppfyllda. ”Det skall inte finnas någon annan lämplig lösning …” som det står i 23 paragrafen i jaktförordningen. I detta fall hade åtgärder som stängsling kunnat förhindra vargattackerna.
Det finns en uttalad nonchalans bland många tamboskapsägare mot både sina egna tamdjur, men också mot de vilda djuren som oftast får plikta med sina liv när händelser som denna inträffar. Vi kan inte ha en rovdjurspolitik som styrs av enskildas intressen. I dag utfärdas i princip var och varannan vecka nya skyddsjaktsbeslut på olika arter som varg, lo, och björn. Oftast behövs det bara ett telefonsamtal till länsstyrelsen i det län där jakten önskas. Skyddsjakten är många gånger över inom några timmar eller någon dag. I de flesta fallen är skyddsjakten begärd i preventivt syfte. Rovdjuren har alltså ännu inte orsakat någon skada. Denna skyddsjakt sker kontinuerligt på landets rödlistade rovdjursarter.
Annons:
I Länstidningen Södertälje intervjuas regionchefen för LRF och anhöriga till fårägarna på Molstaberg säteri. I artikeln nämns att man i en petitionslista samlat in ungefär 3.400 namnunderakrifter, där man kräver att regeringen ska kliva in och beordra länsstyrelsen att bevilja skyddsjakt. Att fortsätta driva detta ärende verkar blodtörstigt eftersom stängslingen nu är gjord och ingen ny vargatack har skett.
Länsstyrelsen i Stockholm har skött ”Molstabergfallet” exemplariskt. Att försöka få dem att ändra sitt beslut är i högsta grad olaglig myndighetsutövning.
Trots att riksdagen beslutat att Sverige ska ha livskraftiga rovdjursstammar balanserar dessa i dag på gränsen för gynnsam bevarandestatus. Orsaken är enligt Naturvårdsverket att 15–18 procent av djuren dödas genom illegal jakt. Därför är det av största vikt att alla följer de regelverk som kan förhindra att vargen kan komma åt tamboskap eftersom det då oftast slutar med att vargen mister livet.
Länsstyrelsen skriver i sitt beslut att ”vargen har ett strikt skydd enligt EU:s direktiv”. På Naturvårdsverkets hemsida står det att EU ställer krav på att Sverige och alla andra medlemsstater ska se till att arter och livsmiljöer som omfattas av art- och habitatdirektivet bibehåller en gynnsam bevarandestatus.
Den biologiska mångfaldens dag inföll den 22 maj och här måste våra rovdjur också vara representerade. Mångfalden av vilda djur på vår jord är vårt gemensamma arv.
Alla ni som skrivit på petitionslistan för att få till stånd skyddsjakt – ompröva er natursyn! Hjälp i stället till att förvalta och bevara vår vilda fauna.

Om skribenten

Margareta Sturemyr Sekreterare i föreningen Jaktkritikerna.

https://www.vk.se/2018-02-28/en-ren-trofejakt-tar-sin-borjan

Kriget har kvar alla tänder i munnen förutom visdomstanden.

Tunga bombplan bryter tystnaden i fåglarnas bibliotek.

Stridsvagnar som rullar på heden ber inte liljor om förlåtelse och kanonerna blundar aldrig på sitt enda öga.

När blommorna blir galna och fåglarna faller döda till marken är det hög tid att naturen håller domstol och rådslag med människan. Rådjur, älg, lo och björn för skogens talan, men vargen blir inte bjuden.

Nästan alla människor i Sverige dör utan att ha sett en varg i fritt tillstånd. Grimma föddes i en lya i Nordre Ulvsjön i Norge. En dag började hon sin vandring över gränsen till Sverige och vidare mot Värmland innan hon kom till Tyresta nationalpark och dess omgivningar på Södertörn.

Därmed har Grimma med sina egna tassar skrivit under sin dödsdom i människans rike. Ingen har sett henne angripa barn, kvinna, man eller husdjur. Hon slår rådjur, vildsvinskultingar och harar för sin överlevnad.

Jägarna uppvaktar länsstyrelsen i Stockholm och de spelar på ett finstämt instrument som ljuder av människornas rädsla i trakten där Grimma lever och rör sig i markerna. Den fridlysta vargen går inte fri när makten gillrar sina fällor med undantag i konventioner och naturskyddslagar.

Grimma har levt i två år och nu söker hon en hanne att para sig med och bilda familj. Det går inte många vargungar på tio miljoner människor i Sverige.

Det sammanlagda antalet vargar i Sverige får rum i en skolsal där kloka viltvårdare hade kunnat hålla lektioner i respekt för djur och natur. Vem har förvandlat vargen till människans fiende i en jägarexamen?

17 000 jägare har registrerat sig för jakten på vargar i riket. I kriget mot hundens broder och urfader vill man även upphäva allemansrätten. Markägarna har lika litet att sätta emot som när staten håller gruvdrift och söker malm och guld.

Två av Grimmas helbröder är skjutna och döda. Det skedde under en så kallad skyddsjakt. Det begreppet tolkas uteslutande ensidigt till människans fördel i dessa fall, ty vargen kan inte be om nåd och kräva rättvisa. Alla nämndemän i domstolen går på två ben och de kan tala, skriva och besluta i helt egen sak.

Vargen måste förlita sig enbart på sina sinnen, men skyttarna har till sin hjälp hundar med kameror, kikare och GPS som söker fienden på fyra ben. Jägarna rör sig i närheten av svampplockare och människor som springer och går i skog och mark.

Människorna förgriper sig på jorden, luften som de andas och vattnet, men rådjuren värmer marken när de lagt sig att vila. Domherren lägger sitt röda bröst mot snön som smälter. Tysta och mörka nätter ylar vargarna på Skansen, så att det hörs över Djurgårdsslätten och bort mot Östermalm. 

Grimma har stundom sin tassemark inom synhåll för människan. Hon har inte angripit hundar. Bilar och annan tung trafik rullar på vägarna vid Södertörn. Mälarens vatten är vidsträckt och djupt. Kanske anar hon farorna. I varje fall har hon ingen talan gentemot jägarna. Avtryckarfingret och ögat i kikarsiktet är obarmhärtiga när skytten får korn på sitt byte.

Tjuvjägare skyr inga medel när de söker sina byten. Ingen kan förneka att djur har hängts och torterats. Förgiftade kadaver har lagts ut för att locka varg och lo. Villebråden har dött i åtlar och andra fällor.

Naturen är aldrig ond eller god. Fiskarna i havet skänker människan föda och jorden och marken ger henne skördar av spannmål och andra grödor, men ingenting av detta är gott i sig.

Endast människan av alla varelser kan tillskrivas det goda och det onda och det är hon själv som råder över och bestämmer vad som skall vara det ena eller det andra.

Vargen är det mest kosmopolitiska av alla rovdjur på jorden. Den lever i alla världens språk och människor har ständigt gett den nedsättande smeknamn. Dess päls har beskrivits som gråblek eller smutsgul till färgen. De snedställda ögonen är som is i tonen.

Vargen anses vara monogam och paren håller antagligen samman livet ut, men hanarna kämpar våldsamt om honorna. Parningstiden varar från slutet av december till mitten januari.

Vargen lever i arktiska köldtrakter, täta skogar och heta stäpper och den har genom århundradena anpassat sig till skilda natur- och klimattyper. Storvuxna skandinaviska vargar når nästan 150 centimeter i längd och lägger man till svansen så blir det ytterligare en halv meter. 

Grimma lever som ensamvarg i Tyresta nationalpark och markerna däromkring. Hon har aldrig hört en godnattsaga och hon har ingen moder, fader eller syskon som kan trösta och leka med henne i sin närhet.

Klockan klämtar för Grimma. Jägaren som skjuter henne kommer nogsamt att skriva ner och minnas den exakta tidpunkten för offrets död. Det blir en trofé i samlingen.

Nu råder juletid på jorden och Grimma vandrar i marker där människan inte vill ha henne. Hon är dubbad till att vara villebråd och fredlös. Jägarna bildar drev och skall fälla henne.

En grimma är ett bindsle för hästar och andra djur som fästs kring nacke och nos. Det begreppet blir härmed ett namn på den unga vargen. Det är ett vackert ord som trotsar människans avsikt att fånga och tillintetgöra en levande varelse som är en fiende enbart i den ena partens kikarsikte.

/Björn Ranelid, december 2017