Årets licensjakt på björn är rekordstor – sju länsstyrelser har beslutat att 622 björnar skall dödas – den 21 augusti inleds licensjakten på björn. Jakten stressar björnarna i en för dem känslig period när de behöver äta upp sig inför dvalan. Jakten är oetisk på flera sätt, med lösdrivande hundar och åtling. Honor som har ungar riskerar att skjutas (vilket inte är tillåtet) då det är svårt att under jakt hinna se skillnad på könen. Jakten är en kommersiell troféjakt.
Björnar hetsas med hundar – Klicka här för att läsa mer!
De länsstyrelser som har beslutat om licensjakt på björn är:
Jämtland 220, Gävleborg 120, Västerbotten 91, Västernorrland 85, Norrbotten 55, Dalarna 48
och Värmland 3.
Brunbjörnen är fridlyst. Endast 2 900 björnar lever i Sverige.
Totalt kommer 622 björnar att dödas under årets licensjakt och det är en helt oacceptabel jakt på ett rödlistat djur. Sammantaget innebär detta att skyddsjakter tillsammans med licensjakten kommer att eliminera den svenska björnstammen med 25 procent år 2022.
”Because bears are also slow to reproduce, it becomes even more important to take measures to protect them. Biologists say that local bear populations can only withstand a loss of between 4% and 10% of their population each year before putting their survival in serious jeopardy.” (Humane Society, 2021/08/bears-are-starting-their-annual-feeding-frenzy-heres-what-you-should-know)
Syftet med jakten
Huvudsyftet med licensjakt på björn 2022 är enligt de länsstyrelser, som har beslutat om licensjakt att – minska skador som björn orsakat för rennäringen, samt att en minskad björnstam skulle bidra till gynnsamma psykosociala förutsättningar för befolkningen i de län där björn finns. Ytterligare syfte är att sänka stammen mot förvaltningsmålen länsvis.
Jaktkritikerna anser att beslutet måste vila på fakta. Det ankommer på länsstyrelsen att styrka att beslutet är lagligen grundat. Så länge samebyarna inte kan verifiera att förlustsiffrorna överstiger långt över tio procent, som uppges i länsstyrelsens beslut, då menar Jaktkritikerna att beslutet inte vilar på fakta.
Jaktkritikerna menar att den svenska licensjakten på björn inte är förenlig med EU-rätten, även om licensjaktens syften kan anses acceptabla, kan det inte anses visat att licensjakt är en ändamålsenlig metod att uppnå dess syften. Skadenivån har inte ökat proportionerligt med tillväxten i björnstammen och björn ”skador” kan vara högre i områden med låg täthet än områden med hög täthet. Det tyder på att det saknas ett tydligt samband mellan antal och täthet å ena sidan och omfattningen av björn” skador” å andra sidan. Acceptansen för björn är redan hög, även i områden med hög täthet av björn, och acceptansen verkar inte ha minskat med en ökande björnstam. Att länsstyrelsen använder licensjakt för att ytterligare permanenta troféjaktens diskutabla verksamhet i Sverige rimmar illa mot det ökade naturintresset och allmänhetens tro på att våra magiska rovdjur verkligen är fridlysta här.
Licensjakt har blivit kommersiell troféjakt – våra fridlysta björnar säljs ut till utländska jägare.
Jaktkritikerna skriver i sina överklaganden att områden som är den svenska brunbjörnens naturliga utbredningsområde och livsrum, också är det lägst befolkningstäta i Västeuropa, med mellan 3 – 16 invånare per kvadratkilometer. I Jämtlands län där man har beslutat om att döda 220 björnar, består befolkningen av 131.418 invånare och befolkningstätheten är 2.66 personer per/ km². Det går 125,8 personer per björn – en björn per 47 km². Risken är således ganska liten att möta en björn och ännu mindre att möta en illasinnad björn. Att i besluten anföra människors rädsla, som skäl för att döda 220 björnar är irrelevant. I vårt överklagande har vi refererat till en Rapport ”En attitydundersökning till stora rovdjur och rovdjursförvaltning”, Rapport 2021:8, av forskare vid Statens Lantbruksuniversitet, SLU, och Umeå universitet, framgår det att 77 procent av de tillfrågade i Jämtlands län svarade att de ansåg att björn ska få leva/finnas i hela Sverige.
Ge oss ditt stöd genom att bli medlem! För att bli medlem KLICKA HÄR!
Snart sagt alla mänskliga aktiviteter anses viktigare än skyddet av en strikt skyddad art. Det är problematiskt att länsstyrelsernas utgångspunkt är att människan alltid har rätt att tränga ut alla andra arter från sina naturliga utbredningsområden. Även människan måste kunna kompromissa. Skyddet av svensk fauna behöver värderas högre än enskilda näringsidkares ekonomiska intressen, vilka dessutom kompenseras ekonomiskt och borde kunna förebygga och skydda sig mot rovdjursangrepp. Det är fullt rimligt att människor anpassar sin verksamhet av vilket slag det vara månde efter de faktiska förutsättningarna som gäller exempelvis vad gäller rovdjursförekomst. Rovdjur måste få finnas och människan behöver anpassa sig efter dem, på samma sätt som vi förutsätter att människor i andra länder ska anpassa sig efter sin fauna. Vi saknar all redovisning av björnens roll i den balans och biologisk mångfald som nu står högt i EU:s handlingsplaner för framtiden. Det är länsstyrelsen, som har bevisbördan av hur stor omfattning av allvarliga skador, som björn orsakar (7§ jaktlagen).
Jaktmetoder
Jaktkritikerna anser att åtling för att locka och döda björnar är oetiskt mot vilda djur och skall förbjudas. Lockmedel oavsett tillverkning ska inte tillåtas. Björnar, skall inte under några omständigheter lockas till åtlar.Särskilt inte efter flera årsrapporter om olovliga material i åtlar liksom att åteljakt ökar möjligheter till tjuvjakt.
Jaktkritikerna anser att jakt efter björn med lösdrivande hund, särskilt de nya långdistanslöpande plotthundsraserna ska förbjudas. Björnar är känsliga för överhettning och stress – därför är länsstyrelsens jaktbeslut på 220 björnar med lösdrivande hundar – spektakulärt hänsynslöst och brutalt. Vi menar att jakt i dessa former utsätter viltet för onödigt lidande. Jakten strider således mot 3 § jaktlagen.
Länsstyrelsen har beslutat att ”Björn får jagas oberoende av kön och ålder. Björnhona som åtföljs av ungar samt de ungar som följer björnhona (oavsett ungarnas ålder) får inte fällas. Länsstyrelsen rekommenderar jägarna att inte skjuta ensamma årsungar”. Länsstyrelsen framhåller således att björnhonor med ungar inte får skjutas, jfr 4 § i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn. Dock är det mycket svårt att könsbestämma björnar under jakt. Det är svårt att avgöra om en björn är en hona eller ej innan man skjuter henne och björnungarna kan finnas gömda i närheten och om hon då skjuts är lagöverträdelsen ett faktum. Trots att dessa ungar skall vara strikt skyddade av lagen.
Jakttiden 21 augusti – 15 oktober är hänsynslös och skadlig för hela björnstammen
Jaktkritikerna anser att tidpunkten för så omfattande jakt i stor skala, i landet på så många, som 620 björnar är respektlös och bryter mot både skyddsdirektiven och jaktlagen. Att utsätta så många individer för förföljelse, störningar, lösa aggressiva hundar och jakt under björnarnas allra mest känsliga förberedelse inför vinterdvalan är synnerligen oetisk. Den livsviktiga tiden för björnarnas fettlagring och födointag är juli till oktober. Beteendeförändringar och stress drabbar alla björnar under en så lång tid som jakterna varar, dessutom fortsätter jakt på älg med i princip samma hundar långt efter att björnarna ska sökt sina iden.
Hanar går senare i ide än honor, i slutet av oktober. Det innebär att 65 % av hyperphagia-perioden för honor och ännu mer för hanar, störs av jakt och hyperaktivitet med hundar! Björnar som är beroende av att hitta föda under dagstimmar med ljus ska leva på vegetabilier och bär under denna tid för att öka i vikt. Björnen måste vara aktiv 12 timmar/dag under hyperphagia-perioden för att tillgodogöra sig tillräckligt med mat, liksom att vila mitt på dagen. Den mesta aktiviteten är i gryning och slutet av dagen. Björnarna störs alltså i sju län denna känsliga tid.
Länsstyrelsen berör inte med ett ord detta. Inte heller de sidoeffekter det får för överlevande jagade björnar som inte hunnit öka den kroppsvikt som behövs för att överleva vinterdvalan, som i nordiska ekosystem är så lång som 5-7 månader. Björnhonor som ska föda ungar i idet och björnhonor med ungar ska lagra tillräckligt med energireserver även för dessa. Man kan tro att den indirekta strategin med att jaga så hårt i flera månader och över hela länet ska drabba honor över lag och därmed besanna en sorts #metoofemalebear.
Slutligen anser Jaktkritikerna att licensjakten är oetisk – och år efter år bryter mot bestämmelserna i art- och habitatdirektivet, artikel 16.1:e om undantag för jakt ”…under strängt kontrollerade förhållanden, selektiv och i begränsad omfattning.” Det är uppenbart att brott mot skyddsdirektiven begås varje år, liksom mot länsstyrelsens licensjaktbeslut, utan att jaktledare/jägare identifieras och stängs av för fler björnjakter. I stället kan jaktföretag och troféjägare lugnt räkna med länsstyrelsernas generösa kvoter varje år.
Allt igenom är beslutet om björnjakt oetiska, öppet djurfientliga och genomsyras av ett förakt för de levande djurens livsmönster och rätt till ett liv för sin egen skull.
Vill du agera NU?! Det finns hjälp. Klicka på länken nedan. Där får du hjälp att skicka protestmail till ansvariga myndigheter.
Jaktkritikerna överklagar björnjakterna. Bli medlem och ge oss ditt stöd!
Klicka här för att bli medlem!
English:
This year’s licensed bear hunt sets a record – seven Swedish County Councils have decided that 622 bears will be killed – the licensed bear hunt begins on 21 August.
The counties that have authorized a licensed bear hunt are:
Jämtland 220, Gävleborg 120, Västerbotten 91, Västernorrland 85, Norrbotten 55, Dalarna 48 and Värmland 3. The brown bear is a protected species in Sweden. Only 2 900 bears live here.
A total of 622 bears will be killed during this year’s licensed hunt, and this is a totally unacceptable number for a red-listed animal. All in all, this means that culling, together with licensed hunting, will eliminate the Swedish bear population by 25% by 2022.
It is worth noting that the EU has stated that a take of 8% from a predator population can be considered acceptable.
The purpose of hunting:
According to the County Councils that have authorised a licenced bear hunt in 2022, the main purpose of hunting bears with a licence is to reduce the damage caused by bears to reindeer husbandry, and the belief that a reduced bear population would contribute to favourable psychosocial conditions for the human population in the counties where bears are present. A further aim is to reduce the bear population in relation to the management objectives on a county-by-county basis.
The Swedish Hunting Critics Association maintains that the authorisation should be based on facts. It is up to the County Council to prove that the authorisation is legally justified. Since the Sami villages cannot verify that their loss of reindeer is well over ten per cent – as stated in the County Administrative Board’s authorisation – the Hunting Critics contends that the authorisation is not based on facts.
The Hunting Critics argues that Swedish licensed hunting of bears is not compatible with EU law; even if the objectives of licensed hunting could be considered acceptable, it cannot be shown that licensed hunting is an effective method of achieving these objectives. “Damage” levels have not increased proportionately with the growth of the bear population and bear “damage” may be higher in areas of low density than in areas of high density. This suggests that there is no clear relationship between numbers and densities on the one hand and the extent of bear “damage” on the other. Acceptance of bears is already high, even in areas with high bear densities, and the acceptance does not seem to have decreased with increasing bear numbers. The County Councils’ use of licensed hunting to further perpetuate the questionable activities of trophy hunters in Sweden, rhymes poorly with the increased interest in nature and the public’s belief that our magical predators are truly protected here.
Licensed hunting has become a commercial trophy hunt – our protected bears are being sold off to foreign hunters.
The Hunting Critics writes in their appeals that areas that are the natural range and habitat of the Swedish brown bear are also the least densely populated in Western Europe, with between 3 – 16 inhabitants per square kilometre. In Jämtland County, where it has been decided to kill 220 bears, the population consists of 131,418 inhabitants and the population density is 2.66 persons per km². That’s 125.8 people per bear – one bear per 47 km². The risk of encountering a bear is therefore quite small and the risk of encountering a dangerous bear even smaller. Citing human fears as a reason for killing 220 bears is irrelevant. In our appeal we have referred to “An attitude survey on large carnivores and carnivore management”, Report 2021:8, written by researchers at the Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, and Umeå University. The report shows that 77% of the respondents in Jämtland County answered that they thought bears should be allowed to live/be found throughout Sweden.
Almost all human activities are considered more important than the protection of a strictly protected species. It is problematic that the County Councils’ starting point is that humans always are entitled to push all other species out of their natural ranges. Even humankind must be able to compromise. The protection of Swedish fauna needs to be valued more highly than the economic interests of individual traders, who are also compensated financially and should be able to prevent and protect themselves against predator attacks. It is perfectly reasonable to expect people to adapt their activities (of whatever kind) to the actual conditions prevailing, for example, in terms of predator abundance. Predators must be allowed to exist, and people need to adapt to them, just as we expect people in other countries to adapt to their fauna. There’s a complete lack of studies delineating the role of bears in a balanced ecosystem and biodiversity, which now is high on the EU’s environmental action plan. The Swedish County Administrative Boards are responsible for proving the extent of serious damage caused by bears (Section 7 of the Hunting Act).
Hunting methods:
The Hunting Critics is of the opinion that baiting to attract and kill bears is unethical and should be banned. Decoys of any manufacture should not be allowed. Bears should not be lured into baiting under any circumstances. Especially not after several annual reports having found illegal materials in baits as well as the fact that baiting increases opportunities for poaching.
The Hunting Critics is convinced that hunting bears with loose dogs, especially the new long-distance hunting dog breeds, should be banned. Bears are easily overheated and prone to stress – which is why the County Council’s authorisation to hunt 220 bears with loose dogs is spectacularly ruthless and brutal. We believe that these forms of hunting expose wildlife to unnecessary suffering. The hunt is therefore contrary to Section 3 of the Hunting Act.
The County Administrative Board has decided that “bears may be hunted regardless of sex and age. Female bears accompanied by cubs as well as cubs following female bears (regardless of the age of the cubs) may not be killed. The County Administrative Board recommends that hunters do not shoot single yearlings”. The County Administrative Board therefore emphasises that female bears with cubs may not be shot, cf. Section 4 of the Swedish Environmental Protection Agency’s regulations and general guidelines for the County Administrative Board’s authorisation of licensed bear hunting. However, it is very difficult to sex bears during hunting and to determine whether a bear is a female or not before she is shot, and bear cubs may be hidden nearby. Then, if the mother bear is shot, the offence is a fact. Even though these cubs are supposed to be strictly protected by law.
The hunting season from 21 August to 15 October is ruthless and damaging to the entire bear population.
The Hunting Critics states that the timing of such a large-scale, nationwide hunt of as many as 620 bears is disrespectful and violates both the protection directives and the Hunting Act. Exposing so many individuals to persecution, disturbance, loose aggressive dogs and hunting during the bears’ most sensitive preparation for winter hibernation is highly unethical. The vital time for bears to store fat and feed is July to October. Behavioural changes and stress affect all bears for as long as the hunts last, and the elk hunt begins shortly after with essentially the same dogs, long after the bears have sought their rest.
Males hibernate later than females, in late October. This means that 65% of the hyperphagia period for females, and even more so for males, is disrupted by hunting and hyperactive dogs! Bears that rely on finding food during daylight hours must live on vegetables and berries during this time to gain weight. Bears must be active for 12 hours a day during the hyperphagia period to assimilate enough food, as well as to rest during the middle of the day. Most activity is at dawn and the end of the day. Bears are thus disturbed in seven counties during this sensitive time.
The County Council does not say a word about this. Nor the side effects on surviving hunted bears which have not managed to gain the body weight needed to survive the winter hibernation, which in northern ecosystems is between 5-7 months. Female bears that will give birth to cubs during hibernation and female bears with cubs should be able to store sufficient energy reserves for them as well. One might think that the indirect strategy of such severe hunting for several months and across the county will affect females overall, thus degrading a kind of #metoofemalebear.
Finally, The Hunting Critics maintains that licensed hunting is unethical – and year after year it violates the provisions of the Habitats Directive, Article 16(1)(e) on exemptions for hunting “…under strictly controlled conditions, selectively and on a limited scale.” It is evident that the Conservation Directives are overstepped every year. This applies to the County Councils’ authorisations of licenced hunting permits too, since they do not include the identification and suspension of hunting leaders/hunters from further bear hunts. Instead, hunting companies and trophy hunters can safely count on the County Councils’ generous quotas every year.
In view of the above, the Swedish Hunting Critics Association contends that the licensed bear hunt is unethical, openly anti-animal and steeped in contempt for the life patterns of wild animals and their unequivocal right to life.