Jakt på säl i vatten är oacceptabel på grund av det stora antal påskjutna sälar som försvinner ner i djupet och aldrig återfinns. Över 50 % sälar kan vara påskjutna, skadeskjutna.
Jaktkritikerna har överklagat samtliga Naturvårdsverkets beslut om jakt på säl:
Ärende nr 1: (överklagat beslut om skyddsjakt på 50 gråsälar 1-31januari – även om jakten alltså är avslutad) – kammarrätten.
Ärende nr 2: (överklagat beslut om licensjakt på 2000 gråsälar och licensjakt på 730 knubbsälar och skyddsjakt på 420 vikare) – förvaltningsrätten.
Jaktkritikerna vill med denna information främst visa att ni ska få se de katastrofala siffror gällande bärgningsstatistiken, som tack vare våra yrkanden om krav på offentliggörande av uppgifter nu påtvingats Naturvårdsverket att uppge till rätten:
Gråsäl: “Av den rapportering som lämnats till Naturvårdsverket framgår att 928 gråsälar fälldes med stöd av licensjaktsbeslutet för 2021. 513 av dessa sälar bärgades.”
Vikare: ” 2017 fälldes 39 av 130 tillåtna, 2021 fälldes 291 av 420 tillåtna, varav 152 bärgades”
Knubbsäl: ingen uppgift
Detta trots att vårt yrkande var att NV skulle offentliggöra komplett statistik över tidigare genomförda skyddsjakter och licensjakter: antal fällda, bärgade, icke bärgade, inför nya beslut om säljakt. Ej heller uppger de svar på vårt yrkande att de skulle offentliggöra antal påskjutna sälar och utfall gällande platsundersökning och eftersök.
D v s: här presenterar NV svart på vitt att över 50% sälar kan vara påskjutna, skadeskjutna. INGEN VET om de dött en omedelbar död och sjunkit till botten eller om de skadeskjutna dyker och lider i veckor, månader, med påskjuten nos, käke, öga, panna, nacke, hals etc.
D v s ett uppenbart brott mot jaktlagen onödigt lidande 27§ och då de uppenbarligen icke eftersökts* (se nedan) även brott mot jaktlagen 28§:
”Ett påskjutet djur är att betrakta som skadat till dess motsatsen är bevisad. Vid jakt efter klövvilt och stora rovdjur är man skyldig att kunna spåra upp skadat vilt med hjälp av en särskilt tränad eftersökshund. Eftersök i alla dess former är självfallet betydligt svårare att göra i mörker och därför är det rekommenderat att alltid avbryta jakten i god tid före skymningen.” (jagarexamenonline.se)
- Den som påskjutit djur ska ansvara för att platsundersökning genomförs för att undersöka om djuret är skadat eller inte. Den som påskjutit djuret ska även säkerställa att spår på skott- och fallplats inte förstörs.
- Den som påskjutit djur ska ansvara för att eftersök genomförs om inte platsundersökningen eller andra omständigheter visat på att djuret är oskadat. Eftersök ska genomföras* till dess
- a. djuret påträffats dött
- b. djuret påträffats skadat och avlivats
- c. kulans anslags- eller nedslagsplats från det avlossade skottet är så belägen att den utesluter att djuret skadats, eller
- d. djuret inte kan anträffas.
Johan Beck-Friis, veterinär vid Djurskyddet Sverige skriver i ett yttrande angående djurskyddsrisker vid jakt på säl i vatten bland annat följande: “Mot bakgrund av ovan anförda djurskyddsaspekter anser jag att jakt på säl i vatten är
oacceptabel och att sådan jakt inte bör vara tillåten.” Läs hela yttrandet under länk nedan!
Vi överklagar jakter. Vi kämpar för alla vilda däggdjur och fåglar i Sverige. Ge oss ditt stöd genom att bli medlem. För att bli medlem KLICKA HÄR!