Okategoriserade-arkiv - Sida 7 av 11

Pilbågsjakt kan bli lagligt i Sverige!

Vissa jägare i Sverige vill jaga och skjuta på vilda djur med pilbåge. Detta utreds just nu av Naturvårdsverket. Jaktkritikerna och flera andra organisationer tar kraftigt avstånd från denna nöjesjakt som innebär stor risk för skadeskjutning och en plågsam död. Dessa djur skulle kunna få jagas med pilbåge om förslaget går igenom: Rådjur, räv bäver, grävling, mårdhund, tvättbjörn, bisam och hare.

Läs mer här, text av Christina Åkerblad:

Viktigt år vad gäller jakten på våra vilda djur

Naturvårdsverket har tagit fram ett förslag till nya föreskrifter om jaktmedel samt på regeringens uppdrag, påbörjat en jakttidsöversyn.

Beroende på vilka beslut som fattas kan det medföra att starkt ifrågasatt jakt kan bli verklighet. Bland annat jakt på ekorre, pilbågsjakt på åtta svenska djurarter (rådjur, räv, bäver, grävling, mårdhund, tvättbjörn, bisam och hare) samt en för vissa av djuren påfrestande förlängd jakttid in i januari-februari.

Därför är det viktigt att alla som har möjlighet till inflytande över kommande beslut är välinformerade om:

hur förslagen har kommit till
hur bearbetningen gått till
vad de slutliga förslagen kan komma att innebära.

Vi i Jaktkritikerna har därför sammanställt en historik över vad som hänt från det att arbetet med dessa frågor startade och till läget våren 2020. Det började med att Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen författade en ”Strategi för svensk viltförvaltning” som presenterades 2015. Den fick avsevärd betydelse för våra vilda djur. Grundsynen i den är nämligen att de vilda djuren är en resurs. Följande mening är talande: ”Jakt, viltturism och annat brukande av vilt ska inte begränsas av omotiverade hinder utan utgångspunkten är att de ska främjas.”

Våren 2018 påbörjade Naturvårdsverket arbetet med att ta fram förslag till nya föreskrifter om jaktmedel. En delfråga var om pilbågsjakt skulle tillåtas i Sverige. Naturvårdsverket utsåg Frederik Treschow till handläggare för just detta projekt. Jaktkritikerna JO-anmälde då Naturvårdsverket och dess handläggare för sakjäv/intressejäv med bland annat följande motivering:

”Naturvårdsverket har anställt Frederik Treschow som handläggare för bågjaktremissen, en person som äger 4/5 av Karsholms gods. Här bedrivs turistjakt, så kallad godsjakt, som innebär att uppfödda fåglar släpps ut som levande måltavlor till de betalande turisterna […] Godsägarnas egen lobbyorganisation för godsägarintressen är Sveriges Jordägarförbund, där medlemmarna enligt Dagens Industri förvaltar en förmögenhet på 35 miljarder kronor och där Frederik Treschow har haft posten som generalsekreterare.”

Naturvårdsverket bytte efter JO-anmälan ut Treschow. Han ersattes av Hanna Dittrich Söderman utan att något nytt underlag arbetades fram. Förslaget till nya föreskrifter om jaktmedel skickades ut på remiss i augusti 2018. Redan i december 2017 protesterade Jaktkritikerna kraftfullt mot ansökan om bågjakt som hade kommit in till Naturvårdsverket från Svenska Bågjägareförbundet ivrigt påhejade av Svenska Jägareförbundet. Skälen till varför bågjakt skulle tillåtas går att läsa på Naturvårdsverkets webbplats.

”I förslaget till nya föreskrifter om jaktmedel finns ett förslag om att tillåta jakt med pilbåge i Sverige, en jaktform som är tillåten bland annat i Danmark, USA och på Åland. Detta följer av strategi för svensk viltförvaltning där Naturvårdsverket har sagt att vi ska utveckla möjligheten att använda nya sätt att jaga.”

Det anmärkningsvärda är att det sista som skrivs inte går att hitta i strategin!

Ett stort antal remisser kom in från enskilda, intresseorganisationer och myndigheter. Förslaget om pilbågsjakt fanns omnämnt i flera av dessa. Sju länsstyrelser och flera intresseorganisationer med anknytning till jakt, jordägande eller vapen ställde sig positiva till förslaget.

Flera intresseorganisationer med stort fokus på djurvälfärd tog klart avstånd från jakt med pilbåge. Det var BirdLife Sverige, Djurens rätt, Djurskyddet, Jaktkritikerna, Naturskyddsföreningen, Svenska Djurskyddsföreningen samt Svenska Rovdjursföreningen. Jordbruksverket, Sveriges Lantbruksuniversitet samt en länsstyrelse tog inte ställning med hänvisning till att det behövs mer kunskap och forskning om hur djuren påverkas.

Djurens rätt, Svenska Djurskyddsföreningen, Naturskyddsföreningen och Djurskyddet Sverige begärde då gemensamt att SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd skulle sammanställa den aktuella forskningen rörande jakt med pilbåge. Detta gjorde att Naturvårdsverket valde att plocka bort förslaget ur jaktmedelsberedningen och låta det utredas separat. Intressant att notera är att 1991 avslog Naturvårdsverket för andra gången ett förslag om pilbågsjakt. Då hette det:

”Jakt med pil och båge har redan en gång förbjudits i Sverige av djurvänlighetsskäl.”

”Om jakt med pil och båge ger en större naturupplevelse för en liten grupp av jägare uppväger detta inte risken för att denna jaktform skulle kunna rubba allmänhetens förtroende för att jakt bedrivs på effektivt sätt med respekt för viltet.”

Jaktkritikerna skickade i december 2019 en förfrågan till samtliga miljöorganisationer om vi tillsammans skulle genomföra en manifestation mot bågjaktsförslaget. Det blev ingen uppslutning och därmed ingen manifestation.

I början av mars kom så rapporten från SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd. Rådet ser minst två stora risker med bågjakt. Det handlar om risken för skadskjutning och att tiden mellan att djuret träffas och blir medvetslöst är lång. Det slår också fast att mer forskning krävs för att vetenskapligt kunna uttala sig om konsekvenserna av införande av bågjakt.

I nuläget (20 maj) ligger ärendet hos Viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket. Handläggaren där vet inte när eller om (?) beslutet kommer.

Ska ett beslut tas blir det i följande ordning: från enhetschefen vidare till avdelningschefen och slutligen till generaldirektören.

Klicka här för att läsa Jaktkritikernas remissvar till Naturvårdsverket!

Läs mer

Jaktkritikerna har svarat på remissen från Naturvårdsverket om jakttider

Det togs inget regeringsbeslut i juni gällande Naturvårdsverkets översyn av jakttider. Istället inleddes en ny remissrunda som hade ett slutdatum den 5 oktober 2020. Jaktkritikerna har skickat in sin skrivelse och den finns att läsa här:

Jaktkritikernas remissvar på jakttidsberedningen 2020 Ladda ner

Här några utdrag ur Jaktkritikernas skrivelse.

Punkt 65. Skyddsjakt JF bilaga 4, punkt 23, årskalv av kronhjort – “Under punkt 65.3 står att läsa ”kronkalven kan själv inte orsaka stamskada på barrträd under den första perioden när den bara är ett par månader och fortfarande diar. Bestämmelserna kan därför förstås, som att årskalv får fällas i syfte att skapa skrämseleffekt på den vuxna kronhjorten som orsakar skador.” Vad är det för ”sorts” människor, som utformar en sådan absurd bestämmelse? Här är respekten och empatin för allt levande, bortom all räddning! STRYK
DENNA PUNKT!”

Kronkalven får fällas i syfte att skapa skrämseleffekt på mamman som orsakar skador på barrträd.

Punkt 16. Allmän jakttid, rådjur – Man förskräcks, när man läser motivet för att bedriva jakt på rådjurskid från den 1 sept.-den 30 sept. som nu är utökad till hela landet. I förslaget står – ”Naturvårdsverket föreslår jakt på kid från den 1 september. Jakt på get under september bör dock inte tillåtas, eftersom kiden inte bedöms klara sig så tidigt under hösten”! Alltså skjuter/dödar man först den knappt 4-5 månaders gamla rådjursungen i september och sedan är dödsjakten i gång den 1 oktober på rådjursmamman, som naturligtvis har sörjt sitt kid! STRYK FÖRSLAGET.

**Först skjuter/dödar man den knappt 4-5 månaders gamla rådjursungen i september och sedan är dödsjakten i gång den 1 oktober på rådjursmamman, som naturligtvis har sörjt sitt kid!**

Punkt 12. Allmän jakttid, grävling – “Grävling ska inte jagas annat än vid strängt kontrollerad skyddsjakt, när inga andra åtgärder kan vidtas. Jägarkollektivet har demoniserat grävlingen och jakten är djupt oetisk; man dödar grävlingar lika slentrianmässigt som räv. Grävlingsjakt i gryt är en utpräglat sadistisk företeelse som visas öppet på både jaktforum, Facebook och Youtube – så kan vi inte tillåta att djuren behandlas och framför allt är det inte etiskt att jaga djur med utdragna plågsamma metoder som verkligen är illustrationen av vad ”onödigt lidande” består av.” – – – – “Grävling ska icke jagas i januari och inte heller i augusti eftersom ungar som föds under februari eller mars utvecklas olika, är tätt knutna känslomässigt till sin mamma och ännu diar till mitten av augusti.”

Skyddsjakt JF bilaga 4, punkt 11
“Årsunge av grävling får skyddsjagas den 1 juni- den 31 juli.” – Denna skrivning ska tas bort. Grävlingen åstadkommer mycket lite skada. Att utöver den allmänna jakttiden tillåta skyddsjakt är obetänkt med tanke på de klimatförändringar, som väntas.”

Grävlingar lever i familjeklaner och är beroende av att överlevnadskunskapen överförs mellan
generationer.

Punkt 9. Allmän jakttid, rödräv – “Rödräv jagas redan hänsynslöst i Sverige och räven utsätts för besinningslös förföljelse under all sorts jakt. Är man på annan jakt och en räv dyker upp skjuts den skoningslöst. Att Naturvårdsverket därutöver tillåter fällor och snaror för rävjakt är djurplågeri. Räven är ett intelligent och känsligt hunddjur och den förtalskampanj och demonisering av rödräv som tillåts av jägarförbunden är uppseendeväckande skamlig. I rovdjursdödande tävlingar ”Rovdjurskampanjen” uppmanas unga att
massdöda rävar vilket fungerar som gängskjutningar mot djuren. Högsta poäng ges alltså för dödande av räv i så kallad ”predatorjakt”. Den långa jakttiden gör att räven är både rätts- och skyddslös under allt för lång tid. Den förråade synen på räv gör att många slutar som åtelkadaver i skogen eller tränings- eller lekobjekt för hundjaktstävlingar. För rävar påkallas ingen djurvälfärd alls och jägare tillåts cyniskt att utsätta räven för plågsam förföljelse.” – “Införandet av dödande av rävvalpar på sommaren ska förbjudas. Vem kom på den bestialiska idén att döda djurs ungar?”

En vacker rödräv som pustar ut och får vila. Kanske undslapp den jägaren och hundarna? Förekomst av räv minskar förekomsten av smågnagare och värdar för fästingburna sjukdomar. Räv
jagar sork, som på sina ställen kan göra stora skador på grödor.

Punkt 11. Allmän jakttid, skogsmård – “I förslaget flyttar man fram jaktstarten i södra Sverige till den 1 september, alltså två (2) månader tidigare än vad
som gällde i de gamla bestämmelserna. Två veckor efter det att skogsmården anses klara sig själv, startar den allmänna jakten på den, just när den skall börja leva sitt ”vuxenliv”! I förslaget kallar man
detta för en ”harmonisering” av jaktstarten? Ordbruket förskräcker, men också tankegångarna runt fastställandet av nya jakttider. I mellansverige och i de norra länen pågår jakten fram till den 31 mars, vilket innebär att dräktiga honor riskerar att skjutas/dödas. Den allmänna jaktiden på skogsmård kan helt avskrivas i hela landet. Om avskjutningen av rävstammen minskar, då kommer också populationen av skogsmård regleras på ett naturligt sätt.”

På Svenska Jägarförbundets webbsida står att
läsa att ” Mårdjakten har stort rekreationsvärde för de aktiva jägarna”. Detta kan inte vara syftet med
den så kallade ”Viltförvaltningen”, så avskriv den allmänna jakten på skogsmård.

Fågeljakt – Allmän jakt och skyddsjakt – Finns under ett flertal punkter. – Jaktkritikerna kräver att all fågeljakt förbjuds. Men då detta är svårt att uppnå har vi ändå gått in och skrivit krav om förändringar i jakttiderna för att åstadkomma något. En stor mängd fåglar blir årligen utsatta för jakt, fler än vad som här visas i bilder. Jaktkritikerna vill att fågeljakt förbjuds därför att – alla fåglar har sina predatorer som kan upprätthålla balansen i naturen, skadeskjutningsfrekvensen är mycket hög och orsakar ett mycket stort lidande, blyspridning i naturen är stor och rovfåglar som äter av skadeskjutna fåglar drabbas av förgiftning och dör. Fåglar jagas för att människor tycker att de smutsar ner, äter av och trampar på odlad gröda. Men det finns många andra metoder än dödande för att skrämma bort fåglar som kan användas. Men fågeljakt är även till stor del nöjesjakt! Fåglar som gräsänder, fasaner och rapphöns föds upp och sätts ut för att skjutas ner av jägare.

Ekorre – Många var vi som upprördes när det kom ut att det kunde bli aktuellt med allmän jakt på ekorre. Förslaget drogs tillbaka och finns inte med i det förslag från Naturvårdsverket på jakttider som föreligger nu. Men, vad många inte vet är att ekorre faktiskt får jagas ändå, i folks trädgårdar. Om ekorre “kommer in i trädgården och där kan orsaka skada får den jagas”. Jaktkritikerna undrar vem som inte blir glad av att ha ekorrar i sin trädgård och vilken skada ekorren i så fall åstadkommer. Denna jakt är tillåten året om och således kan ekorren jagas under dräktighets- uppfödnings- och parningstid. Något som absolut inte ska tillåtas.

Vem sjutton vill bedriva skyddsjakt på ekorre i sin trädgård?

Punkt 45. Skyddsjakt JF bilaga 4, punkt 1, främmande vilt – Här hittar vi en del märkliga skrivningar. På sidan 197, stycket längst ner finns en mängd arter uppskrivna som inte finns i Europa. Vi kan vi inte förstå varför man tar upp arter som ej är sedda i Sverige eller våra grannländer. Som exempel gulfläckig mangust (”mungo”), röd muntjak som har importförbud till Europa och Sverige. Svartsvansad präriehund – det finns heller inga uppgifter om att den finns i Sverige eller Europa. Samma sak gäller strimmig skunk. Åtminstone två av de uppräknade arterna har man i Sverige som husdjur. De skulle inte överleva vintern här, Man tror inte det är sant när man läser denna paragraf, att jägare ska få möjlighet att skjuta andras smitna husdjur som till exempel nymfparakiter som inte ens överlever vintern här! Och sen till råga på allt föreslå skyddsjakt på dessa?! Verkligen, stryk hela denna paragraf!

Skyddsjakt på nymfparakit och halsbandsparakit? Nej tack!

Bilaga 1 Säl – Jaktkritikerna är mycket engagerade i frågan om säljakt. Det är för oss en hjärtefråga (av många!) Vi har därför ägnat sälen en hel egen bilaga. Den finns här:

Bilaga Säl Ladda ner

Några utdrag ur sälbilagan: “Det är omvittnat svårt att jaga säl. Enligt Naturvårdsverket finns flera problem förknippade med jakt på säl över öppet vatten, beroende på att skyttet ger från ett rörligt underlag, mot ett mål som är litet (endast huvud och del av halsen) och som rör sig oberoende av båten. Det är dessutom svårt att bärga sälar som skjuts i vattnet beroende på att djuren sjunker ganska snabbt. Erfarenheter visar på stora jaktförluster (sälen konstateras träffad men kan inte bärgas) i samband med jakt från båt. Av de sammanlagt 68 sälar som fälldes från båt under 2011 och 2012 var det 16 som inte kunde bärgas, vilket motsvarar 24 procent. Andelen tappade sälar vid jakt från båt är därmed avsevärt högre än vid annan jakt.”

“Skadeskjutningsfrekvensen är alltså oerhört hög, överstigande 50 procent. Det handlar om fler än 1 650 djur som utsätts för onödigt lidande i strid med enligt 27 § jaktlagen. De kommer heller inte att kunna uppspåras eller avlivas, vilket inte är förenligt med 28 § jaktlagen.”

“En ökad handel med sälprodukter strider mot vad gällande linje inom EU och WTO. Riksdagens ställningstagande att regeringen borde agera för att Sverige ska kunna handla med sälprodukter, t.ex. genom att söka undantag från EU:s försäljningsförbud, är minst sagt förvånande. Naturvårdsverket bör arbeta i enlighet med WTO och EU:s regelverk.”

Östersjöns tre sälarter är toppredatorer och har den naturliga förmågan att återställa ett av människan stört kretslopp.

Bilaga 2 Rovdjurskampanjen. Rovdjurskampanjen är en tävling där en gränslös jakt bedrivs på små predatorer som räv, grävling, mård, mink, iller, kråka, skata, nötskrika, måsfåglar. Djuren poängsätts och den jägare som till sist har högst poäng vinner Bilagan om Rovdjurskampanjen finns här:

Rovdjurskampanjen Final 2020 Ladda ner

Här kan du även läsa Naturvårdsverkets förslag på jakttider

Naturvårdsverkets förslag på jakttider Ladda ner

Läs mer

”Kändisarna skjuter och importerar hotade arter.”

Svenska troféjägare avslöjade av Djurrättsalliansen.

Detta kunde man läsa om i Expressen lördag 3 april -21.

Citat från Expressen: “Betala och skjut. Det är villkoret för den storskaliga jakten på lejon, elefanter och andra hotade arter i Afrika. Zlatan Ibrahimowic, Anders Borg, Jan Guillou och Felix Härngren är några av dem som lagt stora summor på att jaga och importera sina byten som troféer. – Mina kunder är kräsna och jag kan se till att de får skjuta vad de vill, säger en av jaktarrangörerna.

Här en film från Expressen-Tv 3/4 -21

Läs hela artikeln i Expressen: https://www.expressen.se/premium/nyheter/kandisarna-skjuter-och-importerar-hotade-arter/

Läs mer

Licensjakt på lodjur den 1 mars

Licensjakten och troféjakten på våra rödlistade lodjur närmar sig! Det är en troféjakt för genom ett undantag i Cites kan jägaren behålla lodjurets klor, päls och huvudet. Sen kan jägaren visa upp sig på Facebook och stoltsera med skinnet av ett av våra vackra rödlistade lodjur – och samtidigt är vi många som gärna skulle ha önskat se detta lodjur livs levande och fri i naturen! Så för den som inte visste – trofejakt finns även i Sverige! Jakten börjar den 1 mars och pågår som längst till och med den 31 mars. Ofta är det tillåtet att i förväg ringa in lodjuren redan från den 1 februari. Tusentals jägare ringar in djuren med hjälp av skarpa, uthålliga jakthundar, ofta av typ plotthund, samt motorfordon.

Lodjuret, som inte är en långdistanslöpare, tillåts jagas av de skarpa, uthålliga rovdjurshundar som sedan 2000-talet använts i Sverige, räddar sig i träd eller låter ungarna rädda sig i träd. Begreppet ”träa” är den råaste av jaktsituationer; när man skjuter ett försvarslöst kattdjur som tror sig ha undkommit de primära förföljarna; nämligen hundarna. Det är lika oetiskt och omoraliskt som att titta de fångade ångestförlamade lodjuren i ögonen och avrätta dem när de fångats i fällor. Våra, svenska folkets fridlysta lodjur. Vid alla jakter med lösa hundar riskerar man att utsätta lodjursungar, vargvalpar, järvungar och björnungar för förföljelse oavsett länsstyrelsers ”rekommendationer”. Många gånger i hög snö och under den hårdaste årstiden för djuren. Text av Eva Stjernswärd. Klicka här och fortsätt läsa om lodjursjakten!

Under licensjakten 2020 får 49 lokatter skjutas i det mellersta förvaltningsområdet och 14 i det södra. För det norra förvaltningsområdet finns ännu inget beslut. Det norra förvaltningsområdet består av Jämtland, Västerbotten, Västernorrland och Norrbotten. Beslut brukar komma i februari.

Tilldelning Mellersta förvaltningsområdet:

Gävleborg – 20 eller max 7 honor
Örebro – 7
Västmanland – 1
Dalarna – 15 eller max 7 honor över 14 kilo
Västra Götaland – 6
Värmland – Ingen jakt på lodjur 2020
Stockholm – Ingen jakt på lodjur 2020
Uppsala – Ingen jakt på lodjur

Tilldelning Södra förvaltningsområdet:

Östergötland – 4
Jönköping – 2
Kalmar – 8

Läs mer

Jaktkort för 100-400 kr/dag – startskottet för döden i våra skogar!

En nybliven medlem i Jaktkritikerna berättar här historien om hur skogen vid hennes hus plötsligt rensades på djur. Läs och begrunda…

Vår berättelse hade sin början för tio år sedan. Hus vid skogen, i utkanten av en liten by. Tallar och granar och svalbon under taknocken. En sjö, gamla äppelträd och vinbärsbuskar. Något att vårda och förvalta – ett äventyr med en oväntad överraskning. Vi var inte ensamma!

KLICKA HÄR OCH LÄS vad som sen hände

Läs mer

Älgjakten

Under september till februari pågår älgjakten i Sverige. Under älgjakten skjuts årligen ca 85 000 älgar enligt Jägareförbundets egen statistik. I Sverige löser ca 250 000 personer jaktkort och får jaga. En stor del av dem deltar i älgjakten, sedan tillkommer mellan 20 000 och 30 000 utlänningar som jagar. En stor del av dessa är norrmän. Många jägare rättfärdigar sitt beslut att jaga älg genom att hävda att de hjälper till att hålla naturen i balans, att de vårdar viltet. Men enligt artdatabanken så riskerar nu den svenska älgstammen att bli rödlistad. Då borde således jakttrycket på älg minskas. För övrigt kunde älgstammen hållas i balans genom att vi tillåter fler vargrevir. Artdatabanken är ett system som utvecklats för att utvärdera och bedöma tillståndet för arter i naturen.

”Länsstyrelsen förbjuder sjutton jaktlag att skjuta älg i Dalsland och Bohuslän” – detta skriver GT och Expressen om den 29 september. Varje jaktlag är skyldiga att skicka in statistik på hur jakten gått det senaste året till Älgdata, länsstyrelsens system för älgregistrering. Detta har alltså de aktuella jaktlagen inte gjort, de har slarvat i flera år, och som straff får de nu inga tilldelade älgar att skjuta.

Läs mer

Är allemansrätten viktig för dig?

Då bör du läsa följande:

Jägarförbundet vill begränsa användandet av allemansrätten under jaktsäsongen. De vill begränsa icke-jagande människors rättigheter att vistas i naturen och till exempel plocka bär och svamp när jakt pågår. Jaktkritikerna däremot önskar att i stort sett ingen jakt ska förekomma under maj, juni, juli och augusti. Både människor och djur borde under åtminstone 1/3 av året kunna få känna sig lugna och trygga att vistas i naturen. Läs mer här!

Läs mer

JO-anmälan

Jaktkritikerna har 2019-10-21 anmält Naturvårdsverkets handläggare för jäv i hennes roll, som handläggare av Jakttidsberedning/översyn av jakttider. Jaktkritikerna skriver i sin anmälan att NV har i uppdrag av regeringen att utreda olika frågor och det är av vikt att den som skall handlägga ett ärende är opartisk. Handläggaren driver bland annat ett jaktbolag/jaktturism – Sanux AB. Hon är själv aktiv jägare och har tills alldeles nyligen agerat frontfigur för ”JAQT”, i Stockholm. Ett kvinnligt nätverk inom Svenska Jägareförbundet, där handläggaren bland annat verkat för att öka antalet kvinnliga jägare. En så specifik roll inom Svenska Jägarförbundet, med färska kopplingar till alla dem som har direkt och aktuellt intresse av jakt, jaktturism och utökning av jaktmöjligheter, inger icke förtroende hos den majoritet som inte jagar. Framförallt är både bisysslor och jäv av den art att detta inte kan förbises i en så unik situation som att projektleda jakttidsberedningen, giltig sex år framåt. Jaktkritikerna har därför begärt att JO omgående granskar det relaterade fallet och tar ställning till åtgärder då processen med jakttidsberedningen är i sitt slutskede vid årsskiftet.

Läs mer

Licensjakt björn

UPPDATERING BJÖRNJAKT: Licensjakten på björn är avslutad. Den sista björnen sköts lördagen den 28 september. Under tiden 21 augusti till 28 september har alltså 300 björnar skjutits i Sverige. I Jämtland som haft den största tilldelningen (100 björnar) sköt på lördagen 4 björnar. De dödades i den nordvästra delen av länet. Detta är också det område som hade många verkställda skyddsjaktbeslut under våren på björn. Bland annat sköts då en björnhona med tre ungar. Jaktkritikerna motsätter sig licensjakt på våra rödlistade björnar och vill att det stoppas! Vi är även starkt kritiska till att jakt bedrevs på björnmamma med ungar!

Licensjakt björn som inleddes den 21 augusti fortgår alltjämt idag den 8 september. Efter drygt två och en halv veckas jakt återstår nu endast ett tiotal björnar att skjuta, av de 300 tilldelade. Man kan konstatera att jakten går i ett rasande tempo. Varför så bråttom? Är det då inte större risk för skadeskjutningar, felskjutningar med mera? När man läser på SVA hemsida, statistik om kön och vikt på de skjutna björnarna kan man snabbt konstatera att många ungdjur skjutits. Jakten pågår som längst till den 15 oktober.

Två misstänkta fall av jaktbrott utreds i Dalarnas län varav det ena gäller en björnhona och hennes unge som dödats. Det finns även rapporter om olaglig åtel.

Beslut om tilldelning 2019:

Norrbotten – 34
Västerbotten – 21
Jämtland – 100
Västernorrland – 45
Dalarna – 48
Gävleborg – 50
Värmland – 2

Jaktkritikerna reagerar starkt mot denna jakt! Vi reagerar mot användandet av åtel, lösa hundar som jagar björnen, samt att jakt bedrivs på ett rödlistat djur! Vi reagerar mot djurplågeriet i jakten!

Jaktkritikerna har överklagat licensjaktbeslut på björn 2019, till fem länsstyrelser. Nedan ett exempel på överklagandegången:

Överklagandeprocessen licensjakt björn 2019 Jaktkritikernas överklagande av länsstyrelsen i Norrbottens beslut avseende licensjakt på 34 björnar.

BESLUT

ÖVERKLAGAN

UNDERRÄTTELSE

JAKTKRITIKERNA SLUTFÖR TALAN

DOM

Läs Marias debattartikel ”Våra svenska björnar har en viktig roll i naturen”!

Ett utdrag ur ovanstående debattartikel: ”Ekosystem formas nerifrån och upp, från växter till växtätare och vidare till de stora rovdjuren i toppen av näringskedjorna. Men de formas också åt andra hållet, från rovdjuren ner till växterna. Uppifrån-ner-processen har visat sig vara starkare och vanligare än vad som varit känt tidigare och den tycks dessutom spela särskilt stor roll på våra nordliga breddgrader. Det har också visat sig att de stora rovdjursarterna inte går att byta ut sinsemellan och att tätheten av rovdjur spelar roll.

Här en artikel av Kristina Hallin om ekologiska system och biologisk mångfald

Citat från Kristina Hallins artikel: ”Det finns ingen människa som har en klar överblick över ekosystemet – därför ska vi inte påverka/missbruka land eller hav”.

*”Vi får aldrig glömma att vi människor är ett däggdjur som ska anpassa sig till alla andra däggdjur i det vilda. Det är dags för ”samlevnad”*

Några insändare angående björnjakten:

Insändare i Tidningen Syre ”Förbjud jakt på björn med lösa hundar”

Debattartikel i tidningen Syre ”Inte farlig bara man är varlig”

Insändare i DN ”Troféjakt på björn går inte att försvara”

Christian Jutvik har varit på resa i Ryssland. Han har där bland annat spårat björn och intervjuat nationalparkschefen om viltet i den stora parken. Läs hans reseskildring!

Läs mer

Nötskrikan – jägarnas “övningsfågel”

Jaktåret 2015/2016 dödades enligt jägarförbundets egen statistik 33 112 nötskrikor. Hur många som blev skadeskjutna får vi aldrig veta. Jaktkritikerna säger NEJ till all fågeljakt!

Läs mer här om jakt på kråkfåglar – nötskrika, och om hur man i Tyskland använder sig av nötskrikor för att plantera ekollon!