Refresh loader

Grävling övningsobjekt vid grytanlagsprov

Home > Okategoriserade > Grävling övningsobjekt vid grytanlagsprov

Grävling övningsobjekt vid grytanlagsprov

Grävlingen är ett nattaktivt, skyggt och fridfullt mårddjur som lever på allt som den kan hitta på marken, exempelvis maskar, insekter, kräldjur, rötter, svamp, bär, ägg, kadaver och smågnagare. Den finns ofta nära jordbruksmarker. Arten lever i sociala grupper med grytet som den centrala platsen. Där övervintrar de, där föds ungarna och där söker de skydd. En grävling går att få lika tam som en hund. Sedan förra året är antalet grävlingar på tillbakagång.

Grythundsjakt
I likhet med tuppfäktning eller hundar som hetsas att slåss med varandra i andra länder, så används hundar för att jaga andra djur i Sverige. Enligt Djurskyddslagen (SFS 2018:1192) är det förbjudet att träna djur för eller använda djur vid tävlingar eller prov på ett sådant sätt att djuren utsätts för lidande. Men det finns ett undantag just för grytanlagsprov i djurskyddsförordningen (SFS 2019:66). Med stöd av 16 a § jaktförordningen (SFS 1987:905) får hundar användas för jaktträning och prov under hela året i gryt som är särskilt iordningställda för ändamålet. Hundarna – oftast av raserna border terrier, släthårig foxterrier, parson Russell terrier, tysk jaktterrier, jack russel och tax – tränas på grävlingar som föds upp för ändamålet (vilda grävlingar får inte fångas och användas för grythundsprov men det förekommer ändå). Djuren kan inte skada varandra eftersom det finns ett galler emellan, men grävlingen utsätts för upprepad stress och lidande. Under åren 2012-2020 har 1 367 grytanlagsprov genomförts.

Förr användes även rävar som träningsobjekt men de ansågs vara mentalt känsligare än grävlingar så det slutade man med 1937.

Hålls i hägn
Grävlingar som används för grythundsprov hålls i fångenskap i särskilda grävlingshägn under många år, oftast i 8-10 år. Förra året (2020) fanns det 6-7 grävlingshägn och 8 grytanlagsprovsanläggningar i Sverige. Varje hägn håller 2-3 grävlingar och länsstyrelserna bedömer därför att det finns cirka 20-25 hägnade grävlingar för detta syfte i landet.

Stress och lidande
Varje grävling som hålls fången för grythundsprov används under maj-september ungefär en timme i veckan. Under den timmen provas fyra hundar. Det innebär att varje grävling utsätts för omkring 20 timmars stress från 80 hundar per sommar.

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) skriver att det ”föreligger en påtaglig risk för lidande som inte är obetydlig för de grävlingsindivider som används för grytanlagsprov”.

Nordiska Rådet för djuretik menar att grytjakt med hund innebär långvarig stress för grävlingen. Hundarna utsätts också för ett onödigt lidande vid grytjakt. De individer som är för aggressiva eller oförsiktiga riskerar att skada både sig själva och bytesdjuret. Enligt Sveriges veterinärförbund ser veterinärer regelbundet godkända jakthundar som vid grytjakt fått skador på mjukdelar och skelett. Detta skulle upphöra om jakten endast skedde ovan jord.

Förbud
Nordiska Rådet för djuretik anser att verksamheten med grytjakt och grytprov är onödig. Både Sveriges veterinärförbund och SVA anser att grytjakt borde förbjudas eftersom det inte är förenligt med djurskyddslagen att ha en verksamhet där två djur hetsas mot varandra. I Danmark är grytjakt på grävling förbjuden.

Redan år 1999 (för 22 år sedan!) utredde Jordbruksverket frågan om grytanlagsprov med levande grävling och kom då fram till att grävlingen utsätts för stress och psykiskt lidande vid provverksamheten! Något som man kanske kunde räkna ut även utan utredning.

Naturvårdsverket och Jordbruksverket har nu efter många år äntligen föreslagit att användning av levande grävling vid grytanlagsprov ska avslutas, men man föreslår en utfasning under omkring fem års tid för att man ska kunna jämföra och bedöma hundarnas kapacitet före och efter förändringen. Jaktkritikerna anser att hänsyn i första hand måste tas till grävlingarna eftersom de under väldigt lång tid har utsatts för stress och lidande. Flera undersökningar har gjorts under lång tid som alla pekar på samma resultat.

Källor:

https://www.naturvardsverket.se/upload/nyheter-och-press/nyheter2020/slu-yttrande-grytanlagsprov-med-levande-gravling.pdf
https://artfakta.se/naturvard/taxon/meles-meles-206036
https://www.naturvardsverket.se/upload/nyheter-och-press/nyheter2020/forslag-grytanlagsprov-med-levande-gravling.pdf

Statens veterinärmedicinska anstalts studie Fysiologiska reaktioner och beteende hos grävlingar i grytanlagsprov och i andra situationer, Jo2004/468.

Här är vårt yttrande:

http://jaktkritikerna.se/wp-content/uploads/2021/07/Jaktkritikernas-Yttrande-Remissvar-över-behovet-av-grytanlagsprov-med-levande-grävling.doc
Translate »