Refresh loader

UPPDATERING: Jaktkritikerna överklagar skyddsjakt på bäver

Home > Aktuellt > UPPDATERING: Jaktkritikerna överklagar skyddsjakt på bäver

UPPDATERING: Jaktkritikerna överklagar skyddsjakt på bäver

Jaktkritikerna överklagade till förvaltningsrätten och fick rätt – men bävern var redan dödad!

Förvaltningsrätten i Göteborg, gav Jaktkritikerna Västra Götalands län rätt och upphävde länsstyrelsens beslut, den 30 juli 2021, om skyddsjakt på en bäver.

Den rättsliga processen är nu avslutad, men den hade kunnat sluta på ett lyckligare sätt för bävern och bäverfamiljen om länsstyrelsen i Västra Götalands län följt regelboken- alltså lagt ut skyddsjaktbeslutet direkt på sin hemsida.

I så fall hade Jaktkritikerna, men även andra kunnat överklaga detta beslut  och då hade säkerligen domen utfallit på samma sätt som nu och följaktligen hade bävern fortfarande varit vid liv.  Faktum är att domstolen inhiberade jakten direkt efter det att Jaktkritikernas överklagan nått förvaltningsrätten, därefter fick länsstyrelsen yttra sig och då framkom det att bävern var avlivad mer än en vecka tidigare och beslutet var taget 14 dagar tidigare. Märk väl att Jaktkritikerna fick ringa till länsstyrelsen och be dem skicka beslutet, för att kunna överklaga – så här får inte ett skyddsjaktsärende gå till.

Bävern var alltså redan avlivad, när Jaktkritikerna Västra Götalands läns överklagan nådde Förvaltningsrätten i Göteborg. Eftersom beslutets verkningar (bävern redan var dödad), således inte kunde ändras genom en domstolsprövning, ansåg förvaltningsrätten att det ändå fanns skäl att pröva målet i sak. I domen skriver förvaltningsrätten att det inträffade, inte ensamt kan läggas till grund för bedömningen att bävern i fråga utgjort en risk för allmän hälsa och säkerhet eller att andra tvingande skäl har funnits för att tillåta skyddsjakt.

Förvaltningsrätten skriver vidare att det helt saknades uppgifter om att någon av bävrarna vid badplatsen i något annat sammanhang uppträtt aggressivt eller på annat sätt stört badande personer. Tvärtom har personer som länsstyrelsen talat med uppgivit att bävrarna ofta synts, men inte vid någon tidpunkt uppträtt olämpligt. (tros detta beviljade länsstyrelsen skyddsjakten)?

Förvaltningsrätten bedömde därför att länsstyrelsens utredning inte ger stöd för att det funnits skäl att besluta om tillstånd till skyddsjakt i detta fall och Förvaltningsrätten upphävde därmed det överklagade beslutet.

Jaktkritikerna Västra Götalands län konstaterar också att den etiska bedömningen av att döda individer som har ett tydligt samband som grupp eller familj aldrig görs av länsstyrelsen och inte heller den skada det medför i det större perspektivet. Den biologiska bedömningen verkar ha reducerats till att man ser med en axelryckning på skyddsjakt. Med den inställningen framstår inte fredlig samexistens mellan människor och vilda djur som en tydlig strategi och allvarligt menad ambition från länsstyrelsens sida, inför den majoritet av allmänheten som vill tro att de vilda djuren har en plats i Sverige.

Margareta Sturemyr

———————————————————————————————————————————–

Länsstyrelsen Västra Götaland har beviljat skyddsjakt på en bäver som har sin boplats i närheten av badplatsen i Tråvad i Vara kommun. Anledningen är att bävern tidigare i somras bitit en simmande kvinna i låret. Sveriges Radio skriver att bävern ”attackerade” kvinnan och bet henne. Men troligt är att bävern uppfattat den simmande kvinnan som ett hot mot sig själv och sina eventuella ungar. Att den kände sig tvungen att försvara sig och sitt bo. Bävern är inget farligt djur för människan. Jaktkritikerna har överklagat jakten på bävern och begärt inhibition.

https://sverigesradio.se/artikel/efter-attacken-nu-ska-bavern-i-travad-skjutas

Bäverhonan föder i början av juni 1 – 4 ungar.

Ungarna stannar i boet i 2 år. Både föräldrarna och fjolårsungarna hjälper till med att lära de unga bävrarna att simma, leta föda, fälla träd och allt annat som en bäver måste känna till.

När de blivit 2 år gamla lämnar de boet för att söka sig nya egna revir.

Länsstyrelsen skriver i beslutet: “Att skjuta bort ett föräldradjur försämrar förutsättningarna för att ungarna kommer klara sig”

Vidare skriver länsstyrelsen att “en bäver som angriper badande dock inte kan accepteras“.

Möjligheten är nu stor att bävern som bet simmaren hade ungar och uppfattade den simmande kvinnan som ett hot mot sina ungar och sitt bo. Det är ju något helt naturligt att föräldrar av alla djurarter försvarar sitt hem och sina ungar. Det måste gå att hitta en annan lösning än en dödande sådan. Vi människor har redan trängt undan de vilda djuren alltför mycket. Därför bör vi ha större tolerans för att vilda djur försvarar sig och sitt.

Om det är så att bävern har bo och ungar i närheten kan ett exempel på en lösning vara att vi människor visar hänsyn genom att bada någon annanstans så behöver det inte bli någon konflikt mellan människa och djur.

Jaktkritikerna har överklagat jakten och begärt inhibition. När vilda djur försvarar sig mot vad de uppfattar som en fiende behöver vi människor visa större förståelse för dem. Vi anser att det inte finns något skäl för så kallad skyddsjakt i synnerhet då bävrar inte utgör något allvarligt hot mot människor. Dessutom har bävern lika stor rätt som vi människor att leva sitt liv och försvara sig och de sina.

Länk till Jaktkritikernas överklagan av skyddsjakten här!

Enligt Göran Hartman, forskare vid lantbruksuniversitetet i Uppsala, kan bävrar bita om de blir stressade eller trängda, men det är inte vanligt. Han har tidigare gjort ett uttalande om bävrar och den gången gällde det en hund som blivit biten av en bäver:

Det kan vara så att det fanns en bäverbosättning precis i närheten och då tolkar bävern det som att det kommer en inkräktare. Sedan kan man inte utesluta att det finns någon ilsken individ någonstans. Men det är inga farliga djur. Att avråda barn från att bada på grund av bävrar vore som att avråda från skogspromenader om det finns grävlingar och rävar där, enligt Hartman.

Man ska inte vara framme och peta på dem förstås. Men de är generellt sett inga aggressiva djur.”

Svanpappan i Malmö – ännu ett exempel på en skyddsjakt som aldrig borde ha tillåtits

I Malmö blev en svanhane dödad 2019 i så kallad skyddsjakt. Svanen hade helt naturligt försvarat sin hona och deras gemensamma ägg som honan ruvade. När hanen uppfattade kanotister i kanalen som fiender och angrep dem. Även här rörde det sig om ett vilt djur som är ofarligt för människan. Många människor var arga och upprörda över skyddsjakten och engagerade sig i svanfamiljens öde. Jaktkritikerna överklagade jakten till Förvaltningsrätten i Malmö, men det hjälpte inte heller.

Ett grymt öde för svanmamman

Skyddsjakten var ett faktum svanpappan sköts till döds. Först ett år senare fick Jaktkritikerna rätt. Då meddelande Förvaltningsrätten att länsstyrelsen i Malmö hade gjort fel som dödade svanen. Ödet var grymt för den ensamma svanmamman som blev attackerad av konkurrerande svanpar. Hon hade svårt att försvara sig och sina ägg på egen hand. En konkurrerande svanhane dränkte henne nästan. Efter det gav hon upp och övergav sina ägg.

Länk till Expressen: Svanpappa sköts ihjäl – stor ilska bland boende

Här kan du läsa Jaktkritikernas överklagande av skyddsjakt på svanhane i Malmö 2019

Dom angående överklagat beslut av skyddsjakt på svanhane i Malmö

Jaktkritikerna hoppas nu att det blir rätt beslut som fattas den här gången, och att skyddsjakten stoppas! För när bävern väl är dödad – då är det för sent.

Några fakta om bäverns viktiga roll i ekologin:      

När bävern fäller lövträd ges utrymme och upphov till nytt liv. Tickor kommer att växa på de döda stubbarna och stammarna som bävern lämnar efter sig. Sly som växer upp gynnar skogens andra växtätande djur. Fåglar kommer att söka sig till dessa trakter som är rika på insekter.

Uppdämning och översvämning av mark gynnar vattenlevande djur och sådana som söker sin föda bland dessa. När dessa vattensamlingar så småningom växer igen helt och hållet bildas näringsrika ängar – så kallade bäverängar. Så bäverns omdaning av landskapet utgör en ekologisk viktig funktion.

Läs gärna mer här om bävrar – Naturhistoriska riksmuseet

Translate »