Refresh loader

Kråkan jagas för rekreation och spänning

Home > Okategoriserade > Kråkan jagas för rekreation och spänning

Kråkan jagas för rekreation och spänning

Kråkor och kråkfåglar hör till världens mest intelligenta fåglar. Inte nog med det – de kan även vara lika intelligenta som primater och papegojor. Det har visat sig att kråkor kan planera en handling i flera steg, tillverka och använda verktyg, fiska med bete och till och med prata. Och de minns ansikten.

Den gubben glömde kråkorna aldrig

Att kråkor minns ansikten har biologen John M. Marzluff och hans medarbetare i Seattle i USA visat. Forskarna i hans arbetslag fick allihop bära en naturtrogen gubbmask, sådana som man kan köpa i skämtaffärer. De hade alla exakt likadana masker. Sen turades dom åt att bära sig allmänt jobbigt åt mot kråkorna som häckade i universitetsområdet. Alltid iklädda gubbmaskerna. I del två av experimentet tog forskarna helt fredliga promenader i parken. Med mask på blev de igenkända som ligister och blev förföljda av skränande kråkor. Fortfarande efter sju år satt minnena kvar, även hos de utsatta kråkornas barn och barnbarn. Den gubben glömde dom inte, i första taget.

Intressant var att med tiden minskade inte kråkornas aggression mot de maskbärande marodörerna, utan
ökade istället. Inom de första två veckorna efter störningen skällde i genomsnitt 26 % av kråkorna ut personen med den farliga masken. Efter ett år och tre månader skällde konsekvent 30,4 % av kråkorna på
maskgubben. Tre år efter störningen hade skällandet fördubblats till ca 66 % av kråkorna. Medvetandet om hotet hade också spridit sig över ett avsevärt större område än från början.

Marzuff säger att han hade trott att minnet av hotet skulle förlora sin styrka, men istället ökade det i styrka nu fem år senare. –De hade inte sett mig på ett år med masken på, men när jag gick ut från kontoret skällde de direkt ut mig” säger han. Man testade även med olika masker, men kråkorna var mycket exakta i att identifiera rätt mask.

Smarta kråkor känner empati

En svensk forskare som studerat kråkfåglar i tre års tid är Mathias Osvath. Han är forskare i kognitivzoologi. Tillsammans med sina kollegor har han observerat sju handuppfödda korpar i ett hägn i Lund. Osvath menar att korpen, släkting till kråkan, tillhör jordens mest intelligenta fåglar. Hans forskning visar att korpar och andra kråkfåglar precis som delfiner och människoapor är väldigt känslomässiga och
intelligenta.

Osvath säger – ”Den här typen av tänkande dom har, tycks delas med oss och människoaporna som är våra närmaste släktingar, delfiner som är väldigt långt ifrån oss, och papegojor som faktiskt är väldigt långt ifrån kråkfåglar. Än så länge verkar de här fyra grupperna vara likartade i sitt komplexa tänkande.

Denna sorts tänkande kan beskrivas som en ”emotionell smitta”, det vill säga att man smittas av den andres emotion. Enkelt beskrivet ”om du gäspar så gäspar jag också”. Det är grunden för empati, för hur vi förstår andra – vi ställer oss på samma emotionella nivå. Och det är någonting som man inte visat tidigare. Emotionell smitta är grundläggande hos människor, bland annat.

Enligt forskare i Lund handlar det inte om storleken på hjärnan utan snarare om neurontäthet. Kråkor har betydligt mindre hjärnor än människoapor men är lika intelligenta. En fågelhjärna är alltså inget man behöver skämmas för.

Fågelhjärnor eller inte – kråkfåglar lika intelligenta som människoapor

Mattias Osvath blir ofta kontaktad av tidningar som frågar om ”kråkattacker” vid den tiden på året då kråkorna har ungar. Han menar att kråkorna bara gör det dom ska och att det är absurt att skjuta dom. De försvarar bara sina ungar som är på väg att lämna boet, mot inbillade och verkliga hot. Om boet är på en plats som ofta besöks av människor kan kråkorna uppfatta människorna som ett hot. Då borde istället kommunen kunna sätta upp en avspärrning eller skylt på platsen med texten ”Gå igenom på egen risk” under denna korta period. Om en kråka kommer flygande mot dig är det bästa att helt enkelt titta upp mot den. Då blir den rädd och flyger undan.

Jakt på kråkor – ett kärt nöje för jägare

Tyvärr finns det människor som på bestämt sig för att till varje pris begränsa kråkpopulationerna. Kråkjakt kallas av jägare för viltvård. Som skäl till det anges ofta att de menar att kråkfåglar ger sig på harungar och andra fåglars ägg och ungar. Att jägare dessutom verkar tycka att kråkjakt är en rolig sysselsättning går inte att missa. Några citat från en jaktsida:

”Inget annat vilt erbjuder väl så många jaktmöjligheter som kråkfåglarna. Att jaga kråkfåglar är både viltvård och god sport. Det är en jakt som ger både rekreation och spänning.”

”Sedan droppade kråkorna in, en och en eller i par, och vi delade broderligt på skottchanserna

Ja, ordvalen visar tydligt att kråkjakt ses som ett kärt nöje. Man kan undra om dessa jägare saknar ”emotionell smitta”. De verkar inte smittas av den andres känsla som till exempel kråkornas känsla när dom blir fångade och utsatta för jakt.

Stor uppfinningsrikedom för att lura kråkorna

Uppfinningsrikedomen är stor när det gäller att lura de smarta kråkorna. Jakten bedrivs med åtel, lockpipa, gömsle, bulvan. En bulvan är en figur som liknar någon fi ende till kråkan, till exempel en uv, räv eller hök. Den används för att locka fram kråkorna att komma nära, så att man kan skjuta dem. En jägare skriver: ”Det är viktigt att man släpper kråkorna nära och skjuter bra. Överlevare lär sig, vilket försvårar kommande jakter.” En uvbulvan av plast kan pimpas med fjädrar för att ge ett mer autentiskt utseende.

Man kan även lägga dit en död kråka vid den falska uven för att riktigt reta kråkorna. Bulvaner kan sättas ut i mörker kvällen före jaktmorgonen 10 – 30 m från gömslet. Sen måste jägaren sätta sig i gömslet medan det fortfarande är mörkt. Om kråkorna ser jägaren blir de misstänksamma. Kråkorna kan även lockas fram med hjälp av en lockbild av kråkor.

Jakt på sträckkråkor:

Kråkornas vårflyttning börjar i slutet av februari och pågår till slutet av april/början av maj. Då placeras en uvbulvan högt i ett träd och kråkorna skjuts flygande. Självklart innebär jakt på flygande fågel stora risker
för skadeskjutning.

Jakt på hemmakråkor:

Alla kråkor flyttar inte. En del övervintrar, ofta nära soptippar, pälsdjursfarmer och bondgårdar där det kan finnas gott om mat. Där kan jakten på kråkorna ske under vintern, redan under januari/februari. Skytten sitter i ett gömsle och har placerat en uvbulvan i ett träd.

Starka familjeband hos kråkor

Kråkor har starka familjeband. De kan reagera starkare på en död familjemedlem än en uppstoppad kråka. Något som utnyttjas av jägare. En jaktsida på internet ger följande råd:

Samla inte in skjutna kråkor. Låt skjutna kråkor ligga. Deras artfränder verkar tro att det är uven som ligger bakom deras död och deras aggressivitet och arga skrän lockar till sig ännu fler kråkor.”

Kråkjakt med fälla

För att på allvar sabotera kråkornas liv riktar vissa jägare in sig på att fånga revirkråkorna före häckningssäsongen. Detta görs på ett extra grymt sätt med en fälla. Där används ett levande lockbete, en kråka som sitter instängd i fällan. När en rivaliserande kråka attackerar den stackare som sitter instängd faller den ner genom en lucka. Fångade fåglar avlivas till exempel ett enhandsvapen.

Citat från en kråkjägare: ”Den som vill bedriva effektiv kråkfångst bör ha flera fällor i gång samtidigt och
lockfåglarna behöver med jämna mellanrum bytas ut mot nyfångade kråkor. Den som misslyckats med att fånga bort revirkråkorna på sin mark under våren får en ny chans när kråkungarna hoppat ur boet.”
Stackars kråkungar! Vilken djävulsk plan är inte detta?!

Lång jakttid

Fågeljägare gläder sig åt en lång jakttid på kråka. Den får jagas 16 juli – 30 april i de fyra nordligaste länen, och1 juli- 15 april i övriga landet. Man undrar, hur kan någon människa ha det som intresse, och tycka att det är roligt och ett trevligt sätt att fördriva sin tid med att göra sig så mycket besvär med lockpipa, bulvaner och gömsle, för att ta livet av de stackars kråkorna?!

Varför detta ständiga dödande?

När kråkor skjuts bort kommer andra och intar deras platser. Man kan ju undra varför jägarna då fortsätter att skjuta kråkorna när det ständigt kommer nya? Som med vargar, rävar, minkar, eller vilket djur som helst. Det blir bara ett enda ständigt pågående, meningslöst dödande.

Translate »