Den 1 mars är det dags för licensjakt på lodjur igen. Detta trots att lodjuret är klassat som sårbart på den svenska rödlistan, vilket betyder att arten är hotad i Sverige. Enligt Artdatabanken minskar populationen, och antalet reproduktiva individer är lågt.
Det är förbjudet enligt art- och habitatdirektivet att störa lodjur, särskilt under parning, uppfödning, övervintring och flyttning. Trots detta tillåts licensjakt, ofta under känsliga perioder som parningstiden. Jakten i Sverige pågår från 1 mars till 15 april, en tid då lodjuren är extra sårbara.
Under jakten följer honan ofta sin årsunge, som är nästan ett år gammal. Det rekommenderas att ungen skjuts före mamman. De honor som får leva och fortplanta sig föder vanligtvis 1–4 ungar i maj–juni, och ungarna stannar med honan i nästan ett år innan de blir könsmogna vid ungefär 22 månaders ålder.
Vilda djur minskar i världen – Försiktighetsprincipen borde råda
Lodjuret är Europas största kattdjur och fanns en gång i skogar över stora delar av den europeiska kontinenten och vidare österut till Sibirien. På grund av hård jakt och avskogning har lodjurets utbredning i Europa minskat. Hälften av populationen i Europa finns idag i Skandinavien.
Borde vi inte vara mer rädda om de vilda djuren? Vad kan hända på sikt med arter som är hotade, likt lodjuret? Bestånden av vilda ryggradsdjur – däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur – har i snitt minskat med 69 procent mellan 1970 och 2018. Det visade WWFs Living Planet Report 2022, som granskade tillståndet på planeten.
Vad framtiden ger vet vi inte, men oförutsedda katastrofer har inträffat flera gånger. Även klimatförändringar drabbar djuren. Försiktighetsprincipen borde råda.
Inga rimliga skäl att jaga lodjur
Det finns inga rimliga skäl att jaga lodjur. De skäl som ibland anges är:
- Angrepp på tamdjur, som ren och får
- Konkurrens med jägarna om bytesdjuren
- Att lodjuret ses som en jaktlig resurs
Angrepp på tamdjur, till exempel får, är mycket begränsade och uppgår till cirka 100 per år. När det gäller angrepp på renar finns flera metoder som kan skydda djuren utan jakt:
- Skrämma rovdjur som kommer in i kalvningsområdet
- Kalvning i hägn
- Styrning av rovdjur genom att lägga kadaver eller annat ätbart på platser där de orsakar mindre problem
- Ökad bevakning när renarna kalvar på våren
- Köra kantspår, både för att hålla renarna samlade och för att upptäcka rovdjur som kommer in i betesområdet
Dessa åtgärder kan minska konflikter mellan människor, tamdjur och rovdjur utan att behöva jaga lodjuren.
Handel och jakt på lodjur
Ett av skälen till att lodjuren jagas är konkurrens med jägare om bytesdjuren. Jägare vill kunna jaga rådjur utan konkurrens av lodjuren. Jakten på lodjur är även uppskattad av vissa jägare som upplever den som spännande och att man ser lodjuret som en förnybar resurs.
Handel med päls och kroppsdelar från hotade djur är förbjuden. Ändå kan en jägare som dödat ett svenskt hotat lodjur behålla skinnet och kraniet. Tillstånd att bedriva handel med lodjursskinn ges genom ett Citesintyg från Jordbruksverket. Det innebär att troféer från hotade lodjur kan säljas vidare.
Hur många som verkligen jagar lodjur är oklart, men cirka 10 000 jägare har anmält sig till jakten. Flera hundra av dem är utländska jägare. Av Sveriges befolkning är ungefär 2,5 procent jägare, och av dessa är det endast en liten del som vill jaga lodjur.
Samtidigt finns det många som älskar lodjuret och vill se det levande.
Jaktkritikerna kämpar för vilda däggdjur och fåglar mot nöjes- och troféjakt. Vi överklagar jakter. Lodjursjakterna har vi överklagat i flera år. Ge oss gärna ditt stöd genom att bli medlem för 30 kr eller 250 kr.
Länkar:
Populationerna av vilda ryggradsdjur har i snitt gått ned med 69 procent