Refresh loader

Jaktkritikerna i SvD-säljakt

Home > Okategoriserade > Jaktkritikerna i SvD-säljakt

Jaktkritikerna i SvD-säljakt

Varför har Jaktkritikerna en halvsidesannons i Svenska Dagbladet 30 april 2021?

Vi önskar att Du engagerar dig med oss eller på egen hand.

Jaktkritikerna är starkt kritiska till all jakt på säl. Detta på grund av den stora risken för skadeskjutning samt svårigheterna att genomföra eftersök. Detta sammantaget orsakar ett stort lidande för sälarna.

Skadeskjutna sälar utan krav på eftersök

av Kristina Tyrenius

Vi i Sverige har den stora förmånen att leva i närheten av flera olika sälarter: Västerhavet med 15 000 Knubbsälar (Phoca vitulina) och Östersjöns unika kalmarsundsbestånd (Phoca vitulina vitulina) med 400 djur. Dessutom 30 000 Gråsälar (Halichoerus grypus grypus) och 15 000 Vikare (Pusa hispida botnica) i Bottenhavet. (Havs- och vattenmyndigheten; Artfakta, SLU, 2020).

När Östersjön var ett innanhav

När istidens tunga istäcke smälte bort för ca 12 000 år sedan bildades Baltiska issjön av smältvatten. Därefter skapades det mäktiga Yoldiahavet med direktkontakt till Atlanten, troligtvis också tiden för sälarnas inträde i nuvarande Östersjön för 10 000 år sedan. När den tunga isen smälte påbörjades landhöjningen och nuvarande Östersjön bildades, då med namnet Ancylussjön. Förbindelsen med Atlanten snördes av och sälarna blev instängda. Under lång tid anpassades de till en ny biotop och med lägre salthalt, innan Östersjön till slut åter öppnades mot Atlanten. Östersjöns sälar är alltså unika arter.

Naturvårdsverkets beslut om jakt

Regeringen har infört licensjakt på gråsäl för att rädda torsken från sälangrepp, som påstås orsaka det kustnära fiskets kollaps. Detta trots 27 års projektutveckling (pågående) och statlig subventionering av sälsäkra redskap. ”Orsaken till den ökande förekomsten av torsk- och sälmask är inte klarlagd” (Havs- och Vattenmyndigheten, 2020), men ändå döps torsk-mask lägligt om till ”säl-mask” av jaktivrare som felaktigt och ymnigt sprider ut att det är sälen som sprider masken till torsken, argument för att ytterligare utmåla sälen som syndabock.

Gråsälen beskylls för att orsaka det kustnära fiskets kollaps. Men för hundra år sen fanns ett överflöd av fisk och tiofallt fler sälar. Sälen görs till syndabock när det endast är människans förstörelse av naturen som orsakar problem för alla levande varelser i Östersjön och andra hav.

Problemen gäller främst i södra Östersjön. I norra delarna, där säl främst rör sig, återfinns i princip inte torsk-mask alls. Rykten får inte utgöra grund för licensjakt på 2000 gråsälar! Östersjön har dessutom historiskt sett varit full med fisk, samtidigt som där fanns över 300 000 sälar. Alltså — För hundra år sedan fanns ett överflöd av fisk och tiofalt fler sälar.

Sälarna skadeskjuts i stor utsträckning

Skall man skjuta en säl måste skottet träffa hjärnan, som har en persikas storlek, vilket innebär en uppenbar risk för skadeskjutning. Andra däggdjur skjuts huvudsakligen genom lungor/hjärta. Allt annat måste räknas som allvarligt lidande. Om skytten befinner sig på en guppande båt, så kan man få en uppfattning om hur svårt det är att få in ett direkt dödande skott. Undersökningar visar att upp till 50% av sälarna skadeskjuts vid jakt.

Sälarna skadeskjuts i stor utsträckning. Sälen kan komma undan i havsdjupet och att hitta den för avlivning är mycket svårt. Skadeskjutna sälar går en långsam, plågsam död till mötes.

Vid jakt på andra stora rovdjur skall detaljerade rapporter fyllas i. Detta gäller inte vid jakt på säl av någon anledning. Det räcker med att kryssa i art, kön och huruvida sälen bärgats eller inte. Vi får alltså inte veta exakt hur många knubbsälar, gråsälar och vikaresälar som dödas eller skadeskjuts då man inte heller behöver göra eftersök på sälar som skadeskjutits. Man behöver inte ens redovisa antal påskjutna sälar som INTE bärgats. Detta är förstås svårt varför också kraven på inrapportering är så låga. Innebörden blir ett utdraget lidande för sälarna. Skadeskjutna sälar kan överleva i månader innan de dör. Detta innebär brott mot jaktlagen 27§: ”Jakt skall bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande”. Och 28§: ”Om vilt har skadats vid jakt, ska jägaren snarast vidta de åtgärder som behövs för att viltet ska kunna uppspåras och avlivas”. I april 2020 röstade Sveriges Riksdag dessutom för att: ”Regeringen bör söka undantag från EU:s försäljningsförbud genom att verka för att förbudet mot handel med sälprodukter, kött och skinn upphävs.”

Förbudet mot handel med sälprodukter, sälkött och sälskinn kan komma att upphävas. Sälens kropp blir då en handelsvara igen. Svenskar har genom åren protesterat mot sälslakt i andra länder. Vi saknar svenskarnas protester nu.

Förbjudet att sälja sälskinn

Detta trots beslut från Världshandelsorganisationen och EU om förbud mot handel med sälprodukter utifrån argumentet: ”Förbudet är nödvändigt för att skydda den allmänna moralen” och att ”jakten på sälar riskerar att bedrivas på så brutalt och oanständigt sätt att EU har rätt att förbjuda sälimport”.

Varmare klimat och gifter

Förutom okontrollerade skadeskjutningar är sälarna utsatta för andra allvarliga hot. 32% av Östersjöns botten lider av syrebrist och 22% är helt syrefri. Dessutom är havet fullt av miljögifter som mikroplaster, dioxiner, kvicksilver, pesticider och mycket mer som skadar fortplantning och nervsystemets utveckling hos däggdjursfoster.

Sälarna utsätts för flera allvarliga hot vilka samtliga orsakas av människan. Den giftiga miljö de tvingas leva i orsakar bland annat ökade tarmsår, hud- och skelettskador, halverat späcklager, mm. Av vikaresälens honor är 30 % sterila. Ovanpå allt detta utsätts de dessutom för jakt vilket innebär stor risk för skadeskjutningar.

Livsmedelsverkets riktlinjer 2020 gällande födointag från Östersjon:”Fiskar innehåller höga halter av kvicksilver, dioxin och PCB, ät dem därför inte oftare än högst 2-3 gånger/år…”. Detsamma gäller sälar, toppkonsumenter, som dagligen intar denna giftiga föda med kraftigt nedsatt immunförsvar till följd. Ökade tarmsår, hud- och skelettskador, halverat späcklager m m. 30% av vikarehonorna är sterila. Torsken utsätts för ett liknande sjukdomsscenario varför det är lätt att dra slutsatsen att torsken i södra delarna av Östersjön blir ett lätt byte för allehanda parasiter, som torsk-mask. Klimatförändringar med minskad utbredning av fast is utgör ett allvarligt hot mot både vikarens och gråsälens existens. Vikaren är helt beroende av is för att föda sina ungar. De kan inte alls föda på land, men även gråsälen föredrar att föda sina kutar på is. Utifrån dessa argument MOT all jakt på säl, specifikt licensjakt, är det tydligt att pågående massiva kampanj och lobbying för ökad jakt på säl endast vill skapa jakttillfällen mot levande mål för en stor marklös jägarskara.

(*Artikeln är tagen ur Jaktdebatt nr 4 2020.Vissa sifferuppgifter kommer snart att uppdateras)

Levande jaktmål för en stor marklös jägarskara? Östersjöns sälar är unika arter.

Frågan om säljakt är mycket viktig för Jaktkritikerna. Vi överklagar skyddsjakter och föreslagen licensjakt till rättsinstanser och till regering.

Vi vill här visa ett av våra överklaganden, som gäller gången i ett enda ärende, avseende utökad skyddsjakt på vikaresäl.

Beslutet togs 2019-06-03 (NV-04504-19). Naturvårdsverket hade några månader tidigare beslutat om skyddsjakt på 60 vikaresälar och tog alltså ett nytt beslut den 3 juni om att utöka skyddsjakten med 100 vikaresälar.

Jaktkritikerna överklagade Naturvårdsverkets beslut till Förvaltningsrätten i Stockholm, 2019-06-22 (bil.1).
Naturvårdsverket fick yttra sig över vårt överklagande och vi fick möjlighet att yttra oss över Naturvårdsverkets  yttrande 20 19-08-05 (bil.2) Dom från Förvaltningsrätten kom 2020-09-30, där de avslog vårt överklagande, vi gick vidare till Kammarrätten i Stockholm och begärde prövningstillstånd 2020-11-30 (bil.3) Dom kom från Kammarrätten 2020-11-30 där vi fick avslag. Jaktkritikerna överklagade och begärde prövningstillstånd till Högsta förvaltningsdomstolen 2021-01-05 (bil. 4).  Där ligger ärendet nu och vi har framhållit att NV har tagit ett beslut på en utrotningshotad art, som vikaresäl och dessutom utökat skyddsjakten med 100 vikare  (sammanlagt 160 sälar under 2019).

Ytterligare ett överklagande:

Några av Jaktkritikernas skrivelser och insändare gällande säljakt

Du som vill hjälpa till och försöka göra något för sälarna:

Skriv under vår sälpetition om du inte redan gjort det! Och dela den! Det behövs minst 10 000 signaturer för att ansvariga myndigheter ens ska bry sig om det. http://jaktkritikerna.se/stoppa-saljakten-nu-demand-an-end-to-the-swedish-sealhunt-now/

  • Bli medlem om du inte redan är det! Större medlemsantal ger tyngd åt vår organisation. Då blir det inte lika lätt för myndigheter och politiker att ignorera oss. Stödmedlem kostar endast 30 kr! Vill du få vår fina tidning Jaktdebatt hem i brevlådan får du betala fullt medlemsskap 250:-
  • Värva medlemmar till Jaktkritikerna! VI MÅSTE BLI FLER! Värva bland vänner och bekanta, eller på gatan, tåget, bussen.
  • Dela inlägget om säl på sociala medier. Dela igen och igen. Man kan även dela offentligt, då når det fler människor. Information om vad som händer sälarna måste nå ut till människor. Först då kan dom agera. Opinionsbildning.
  • Vi har en sälpetition. Skriv under i den om du inte redan gjort det. Och dela den! Det behövs minst 10 000 signaturer för att ansvariga myndigheter ens ska bry sig om det.
  • När du gjort allt detta men ändå känner att du vill göra mer, kontakta då oss på mail: info@jaktkritikerna.se lämna ditt telefonnummer så ringer någon av oss upp dig.

Translate »