Vintrarna -78/79 gjordes i Sverige en undersökning angående skadeskjutning av sädgäss. Den kan läsas i sin helhet här: Swedish Wildlife Research Viltrevy: Förekomsten av hagel i vävnaderna hos sädgås Anser fabilis under vintern i södra Sverige

I undersökningen framkommer att:

Flera undersökningar, både svenska och utländska hade pekat på att en stor andel fåglar blev skadeskjutna under jakt. Det fanns en misstanke om att detta även kunde gälla sädgässen. Därför gav Naturvårdsverket i uppdrag till Skånska jägaresällskapet och Skånes ornitologiska förening att utföra undersökningen. Den pågick under vintrarna 1978 – 1979.

Tvåhundra sädgäss sköts med kula vid olika områden i Skåne. Med hjälp av röntgen av gässen kunde man räkna antalet hagel från tidigare påskjutningar, i fåglarnas kroppar. Sextiotvå procent av de äldre gässen och tjugoåtta procent av de yngre hade hagel i kroppen. Som mest hittades tolv hagel i en gås. De flesta av gässen som hade hagel i kroppen, det vill säga nittio procent, hade en till fyra hagel i kroppen. En teoretisk beräkning kom fram till att av hundra gäss som blev tio år skulle nittiosex ha hagel i kroppen.

Hagelgevär är vanligt förekommande vid jakt på gäss och även andra fågelarter. En del fåglar plockas upp av jägarnas jakthundar, medan andra inte återfinns. De senare dör antingen av skadorna eller indirekt, exempel av svält. En del blir lättare tagna av rovdjur eller återhämtar sig. De fåglar som överlever bär med sig hagel i vävnaderna. Det är troligt att en del gäss även skadas av hagel som passerat genom kroppen, utan att lämna hagelrester i kroppen, men andelen var okänd i denna undersökning. //

Riksdagsmannen Sven Munke skrev -82/-83 en motion ”Förbud mot användning av hagelvapen vid jakt på vilda gåsarter”.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/forbud-mot-anvandning-av-hagelvapen-vid-jakt-pa_G602642

Ett citat från motionen lyder:

”När de arktiska sädgässen når Sverige som etappmål på sin långa resa
söderut har 8 000 fåglar skadeskjutits i Finland. I vårt land får varje höst
ytterligare 6 000 gäss hagel i kroppen utöver de 3 000 som fälls under jakten,
främst i Skåne.”

Gässen skadeskjuts alltså i många fall först i Finland. De som då klarar livhanken och lyckas flyga vidare kan alltså skadeskjutas även i Sverige. Munke menade att ett förbud mot gåsjakt med hagelvapen på ett påtagligt sätt skulle minska frekvensen av skadeskjutning. Han påtalade även svenska ornitologers syn på gåsjakten som en “svensk jaktskandal.”

Den höga andelen skadeskjutna fåglar och även andra djur gör jakten till ett mycket allvarligt djurskyddsproblem. Jaktkritikerna anser det fullständigt oacceptabelt att dessa skadeskjutningar får förekomma. Jaktkritikerna strävar efter att all jakt på fåglar ska förbjudas.

Hur många rävar skadeskjuts under jakt? Det finns ingen undersökning av det på senare år. Däremot finns en äldre undersökning. Döda rävar, insamlade av rävjägare 1965 – 1969 avslöjade att en stor del av rävarna var skadeskjutna. Zoologen Jan Englund ledde undersökningen. Rävjägare från Lappland till Skåne hade samlat in 6391 rävar av vilka endast vissa skelettdelar undersöktes. De skelettdelar som undersöktes var endast skallar och ben, överarms-, underarms-, lår- och skenben, alltså inte själva bålen. Om även bålen på rävarna hade undersökts skulle andelen skadeskjutningar ha varit högre. Trettiotusen skelettdelar undersöktes. Man hittade allvarliga skador som till exempel benbrott där delarna var kraftigt åtskilda före hopläkningen och avkapade nosar där främre delen av nosen med alla framtänderna saknades.

I norra Sverige var ca 7 % av de undersökta rävarna allvarligt skadade och i söder ca 21 %. Men några faktorer gjorde att andelen skadeskjutna rävarfaktiskt  måste vara högre än vad undersökningen angav. 1. Endast skallarna och benen undersöktes, vilka utgör 20 % av träffytan. 2. Endast svårare skador och ej lättare, togs med i undersökningen. 3. Ett okänt antal rävar kan även antas ha dött av sina skador, eller svultit ihjäl på grund av dem, utan att ha påträffats. Utifrån dessa tre ovanstående faktorer kan man anta att skadefrekvensen i verkligheten var högre än vad resultatet av undersökningen visade. I bål och buk, alltså de resterande 80% av kroppen sitter flertalet hagel och kulfragment. Andelen skadeskjutna rävar steg även med ålder. Upp till 15 % av rävar äldre än tre år hade skelettskador efter skadeskjutningar. När snarade norrlandsrävar undersöktes fann man att 39 % hade skottskador. 

Att djur skadeskjuts under jakt är ett faktum. Det finns även ett välkänt citat från jägare som lyder ”man har aldrig jagat om man inte har skadeskjutit”. Att skadeskjutningar under jakt är vanligt förekommande visar även andra undersökningar av sädgäss och av älgar. Hundar utbildas och används för eftersök av skadeskjutna djur. Skadeskjutning är alltså en realitet som drabbar de vilda djuren idag och det är inte acceptabelt. Djur plågas, lider och dör av skadorna eller svälter ihjäl. Enligt Svenska jägarförbundets Viltdata dödas cirka 60 000 rävar varje år, siffran är ungefärlig. Utifrån detta kan var och en själv räkna ut hur många rävar som skadeskjuts om de procent som angavs i undersökningen skulle antas gälla än idag.

Jaktkritikerna kräver av riksdagens politiker ett omedelbart förbud att jaga räv. Jaktkritikerna hävdar att rävjakten är en nöjesjakt och som syftar till att ta bort en konkurrent om bytesdjuren i naturen. Men räven har lika stor rätt som vi människor att leva och att äta. Räven är förutom det viktig också för oss människor då förekomsten av sork minskar i de områden där räv finns. Således minskar även förekomsten av TBE i dessa områden. Detta visar en studie som publicerats i The Royal Society.

Cascading effects of predator activity on tick-borne disease risk.

 Englund, J. 1979. Skelettskador hos räv. Svensk Jakt 1979/3: 160-163.

En jakt som utan tvivel platsar bland topp tio av särskilt enfaldiga och djurplågande jaktformer är den så kallade godsjakten. Årligen föds uppskattningsvis minst 400 000 gräsandungar samt 250 000 fasan- och 75 000 rapphönskycklingar upp för att släppas ut och skjutas. Man kan med fog undra vad det är för individer som finner nöje i detta dödande?

• 

• 

• 

Lantbruksuniversitetets vetenskapliga råd har studerat djurvälfärden vid utsättning av djur för jakt, varefter Jordbruksverket föreslagit ett tillägg i djurskyddslagstiftningen, som ska reglera själva utsättningsmomentet av djur för jakt. Ingen av instanserna har tagit ställning till det etiska i bruket att föda upp fåglar för utsättning i syfte att gynna jakt. Den gamla vanliga elefanten i rummet?

Det finns uppenbarligen inte tillräckligt många vilda fåglar i Sverige för att tillfredsställa alla jägares behov av att få döda dem. Kanske är de för utspridda och lever på ställen som det är obekvämt att komma till. Därför sätter man ut uppfödda fåglar i små dammar där de ska bli levande måltavlor för hugade jaktspekulanter.

Högskolan Kristianstad har studerat överlevnaden av vilda och farmade gräsandsungar. Av de farmade änderna överlevde endast ca 2 % sitt första levnadsår. Ungöverlevnaden är låg också hos vilda gräsandungar, ca 22 %, men där kommer ändå en del av de döda till nytta som föda åt rovfåglar och rovdjur. De har också åtnjutit fördelen av att växa upp med en mor.

Som skäl för utsättning av fåglar för jakt anges ofta att det skulle minska trycket på den vilda populationen. Den här studien visar emellertid att utfodringen av änder vid utsläppsplatserna lockar många vilda fåglar som skjuts där, vilket faktiskt har en motsatt effekt.

För att hindra att fågelungarna äts upp av rovdjur försöker jägarna döda så många rovdjur som möjligt under ordinarie jakttid och under sommaren jagas årsungar av räv och grävling. Konkurrerande rovfåglar fångas i fällor gillrade med levande lockduvor.

Inte ens den vanliga jakten på vilda fåglar kan motiveras av något slags samhälleligt resursutnyttjande. Med utgångspunkt från Svenska Jägareförbundets statistik över skjutna fåglar ett vanligt jaktår kan man beräkna hur mycket kött som fågeljakten producerar i Sverige ett vanligt år. Totalt blev det ca 208 ton vilt fågelkött, vilket motsvarar 0,021 kg per person. Totalkonsumtionen av kött uppgick samtidigt till 85,7 kg per person, varav tamfågel 22,3 kg. Fågeljakten saknar således betydelse i det sammanhanget.

Fågeljakt leder till stor skadskjutningsfrekvens då det är svårt att träffa mål som rör sig i tre dimensioner och många jägare saknar det omdöme som krävs för att klara det. En svensk undersökning av sädgäss visade att 62 % de gamla gässen och 28 % av de unga hade upp till 12 hagel i kroppen. Att man inte hittade fåglar med fler än 12 hagel i sig beror troligen på att dessa inte klarar sig utan avlider.   

Men för jägarna är det kungligt roligt. Ett citat från en artikel om en sådan jakt skriven av Thomas B Andersson Reportage: ”Först skulle det pratas och glammas i glada vänners lag. Svempa gruffar lite om att änderna sällan flyger särskilt bra så här i inledningen av säsongen. Nya skott smäller från de utposterade jägarna. Och jag hinner uppfatta i ögonvrån att en and är träffad och sjunker mot marken med singlande fjun och fjädrar efter sig. Stubbåkrarna skimrar i gyllengula nyanser. Vilken härlig dag att få vara ute i moder natur!”

Lise-Lotte Norin

https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/scaw-nationellt-centrum-for-djurvalfard/vetenskapliga-radet/rapporter-fran-slus-vetenskapliga-rad-for-djurskydd-2021-utsattning-vilt.pdf

https://www.mynewsdesk.com/se/jordbruksverket/pressreleases/staerk-djurskyddet-vid-utsaettning-av-djur-foer-jakt-och-fiske-3059277

https://link.springer.com/article/10.1007/s10344-021-01465-7

http://www.tba-reportage.se/wp-content/uploads/JOF1411grasand.pdf

Nästa år, 2022 blir det återigen licensjakt på varg i Sverige. Detta trots att vargen enligt 2020-års rödlista flyttats från sårbar till starkt hotad. Enligt Artdatabanken är de två stora hoten mot arten inavel och illegal jakt. Jaktkritikerna kommer att överklaga – vi hoppas på ditt stöd.

Det är länsstyrelserna själva som får besluta om skyddsjakt och licensjakt på de stora landlevande rovdjuren, med undantag för licensjakt på järv som Naturvårdsverket beslutar om. Beslut om jakt går att överklaga till domstol. Senast den 1 oktober ska besluten komma om licensjakten på varg. Vargjakten startar den 1 januari.

Jaktkritikerna var den organisation som överklagade flest vargjakter 2020

Jaktkritikerna överklagade licensjakterna på varg 2021. En journalist i Tidningen Land skrev i januari 2021 om att Jaktkritikerna var den organisation som överklagat flest vargjakter året innan, alltså 2020. Jaktkritikerna är en organisation som överklagar många jakter. Vi överklagar björn- varg- och lodjursjakter. Licensjakter och skyddsjakter. Vi överklagade beslutet att döda en svanhane i Malmö. Vi fick rätt ett år senare, då var det förstås för sent, för svanen som försvarade sin hona och sina ägg var redan död. Men det var ändå viktigt att det i en rättsprocess blev fastslaget att det var fel att döda ett vilt djur som försvarar sin boplats.

Bävern som bet en simmare dödades i skyddsjakt. Jaktkritikerna överklagade förstås. Det visade sig sen att bävern redan dödad. Här har ett fel begåtts.

LÄNK här till överklagandet bäverjakten

Jakt och jägare har stor makt i Sverige. Därför är det ofta svårt att få rätt i domstol och stoppa jakter. Om du blir medlem i Jaktkritikerna och hjälper oss att växa så kan vi komma att få större inflytande. Vi växer just nu starkt.

BLI MEDLEM HÄR!

Jaktkritikerna står upp för alla vilda jagade djur. Rovdjur, stora som små, fåglar, hjortdjur – alla djur. Vi arbetar ideellt, det vill säga gratis. Vi behöver ditt stöd. Bli gärna medlem i Jaktkritikerna och ge stöd och tyngd åt vår arbete för djuren!

Här kan du läsa några av våra överklaganden och andra skrivelser.

Vi ber om ursäkt om sidan med överklaganden verkar lite grand i oordning. Den är under uppdatering just nu. Om du vill läsa överklagandena för licensjakt på varg får du scrolla ner en liten bit till rubriken “Licensjakt varg 2021”

Få levande varelser är så anpassningsbara som vargen. De lever i ett socialt nätverk och har starka band i familjen. Vargen blir könsmogen i ungefär tvåårsåldern. Det är bara alfatiken i en flock som får valpar och de kan få valpar nästan hela sitt liv. Hon är dräktig i ungefär 63 dagar (som en hund) och valparna föds i slutet på april – början på maj. Kullen består oftast av 3-8 valpar. De är helt beroende av tiken de första tre veckorna och de slutar dia när de är ca nio veckor. Då flyttar flocken från lyan till en annan plats som kallas rendez-vous, där valparna håller till när övriga är på jakt. I början matas valparna med halvsmält föda tills de kan äta själva. När valparna är i halvårsåldern får de följa med på vandring. Vargungar kan bli kvar tills de är könsmogna och börjar söka egna revir.

Våra vargar är gråa i grunden med mörkare partier i ansiktet, på benen, ryggen och svansroten. De har nästan alltid vit haka och strupe. De kan vara mer åt beige på sommaren och i vissa ljusförhållanden se ljusa ut. Det har fötts vargar med andra färger vilket ses som ett resultat av den starka inaveln. Mankhöjden i Sverige är ca 60-70 cm och vikten runt 35-55 kg (hanar) och 30-45 kg (honor).

Inavel är ett stort problem

Även om man ansåg vargen utrotad på 80-talet så innebar det inte att vi inte hade några vargar alls. Det fanns lite strövargar i norr och någon söderut. Det föddes till exempel en valpkull våren 1978 öster om Kiruna. Under denna tid fanns det vargrapporter även från exempelvis Dalarna och Värmland. Just i Nyskog i Värmland, föddes en kull med sex valpar 1983 av två invandrande finsk-ryska individer som anses vara starten på vår nuvarande vargstam. Nästa gång det blev valpar med invandrare var 1991–1993 då en finskrysk varghane i Gillhovreviret spred nya gener. Därefter dröjde det till 2008 innan nya finskryska individer fick valpar och det var hanen i Kynnareviret samt Galvenhanen. För några år sedan (2017-2019) fick den finskryska Tivedentiken valpar och förra året fick tre av hennes valpar egna valpar vilket tillförde ytterligare nytt blod. År 2001 var inavelsgraden 0,31 och tio år senare hade det gått ner till 0,23. Därefter har det gått lite upp och ned. Med nya invandrande vargar tillförs nya gener och koffecienten går ner.  Inavelskoefficienten mäter andelen identiska gener som en individ ärver från sina föräldrar. Den varierar mellan noll och ett. Ju mer besläktade föräldrarna är desto högre blir talet. Exempelvis är inavelskoefficienten 0,25 bland avkommor till ett syskonpar, mor/son eller far/dotter och 0,13 för kusiner. De invandrande vargarna kallas F0, deras avkommor för F1 och nästa generation F2.

Vargrevir i Sverige där valpar fötts under åren 1978 till 2002

Revirnamn	Län	Första valpkullen
1 Vittangi/Ö Kiruna	Norrbotten	1978
2 Nyskoga I/Torsby *	Värmland/Hedmark	1983
3 Gillhov/Ö Jämtland	Jämtland	1991
4 Hagforsv	Värmland/Dalarna	1993
5 Fredriksberg/Lindesnäs	Dalarna	1994
6 Sånfjället	Jämtland	1996
7 Leksand	Dalarna	1997
8 Årjäng/Kongsvinger *	Värmland/Hedmark	1997
9 Dals Ed/Halden *	V Götaland/Östfold	1997
10 Filipstad	Värmland	1998
11 Bograngen *	Värmland/Hedmark	1999
12 Nyskoga II *	Värmland/Hedmark	2000
13 Grangärde	Dalarna	2000
14 Gravendal	Dalarna/Örebro	2000
15 Hasselfors/Laxå	Örebro	2000
16 Glaskogen	Värmland/V Götaland	2000
17 Furudal	Dalarna/Gävleborg	2001
18 Ockelbo	Gävleborg/Dalarna	2001
19 Tyngsjö	Dalarna/Värmland	2001
20 Storfors	Värmland	2002

* delas med Norge

Förra året kom det tre nya finsk-ryska vargindivider till Norrbotten. Två av dem sköts i skyddsjakt. En 50-kilos hane som oroade samer sköts söder om Kiruna av Länsstyrelsens personal från helikopter  i oktober. Den andra syntes bl a i Härjedalen och sköts i december. Den tredje var kvar här i februari.

Försämrad genetisk status på grund av inavel (och tjuvjakt) rödlistade vargen förra året som starkt hotad. IUCN:s (Internationella Naturvårdsunionen)  har en minigräns på 250 könsmogna individer. En förutsättning är att de får valpar. Vi har bestämt att gynnsam bevarandestatus (GYBS) för varg är minst 300 individer. Det förutsätter att det minst var femte år kommer in en ny invandrad varg. En sådan var har ett genetiskt värde motsvarande 500 svenska vargar. Om denne får valpar som parar sig har dessa också ett genetiskt värde, dock inte lika högt (25-75 vargar beroende på hur många som får valpar). Om det inte kommer nya vargar krävs det alltså att vi har över 800 vargar för samma effekt. Det är därför mycket viktigt att de invandrande vargarna överlever och reproducerar sig. För att hindra vargar från att ta boskap behövs rovdjursavvisande stängdel. Ett annat stort bekymmer är illegal jakt som anses ha ökat och måste stoppas.
Inaveln skapar fysiska problem för vargen. Vanligt är kryptorkism vilket innebär att testiklar inte vandrar ner i pungen. Det kan vara den ena eller båda. I det senare fallet är hanen steril. Vargar kan också ha missbildningar i rygg, bettfel och dessutom minskar kullstorlekarna. Det är därför viktigt att vara rädda om våra invandrare.

I en artikel i DN i januari beskrivs hur människor på den ryska landsbygden ser på vargen. DN:s Anna-Lena Laurén hade besökt Dagestan i norra Kaukasien där specialavlade hundar används för att skydda fåren. Där är det tillåtet att jaga varg och det finns inga begränsningar för hur många man får skjuta. Men intresset bland befolkningen för att jaga vargen är litet. I artikeln intervjuas fem personer – en fåraherde, en fårägare, en getherde, en jägare samt en biolog. Samtliga är överens om vargens rätt att existera och om dess viktiga funktion i ekologin. “Vargen är en del av Guds skapelse“. Nedan följer ett referat av artikeln.

En fåraherde vid namn Vjatjeslav Pepeljajev intervjuas. Där han lever i Kaukasien är fåravel viktigt för människornas levebröd och det finns gott om varg. Han får god hjälp av sina hundar när han vaktar fåren. Hundarna är av rasen kavkazskij volkodav som inte är en registrerad ras. Namnet översätts fritt till kaukasisk vargfällare. En ensam hund klarar sig inte mot vargarna, utan han måste alltid ha tre hundar med sig. Han gör ingen stor affär av att vargen ibland tar hans får utan erkänner vargens rätt att leva och existera liksom han själv har samma rätt. “Vargen lever sitt liv, vi lever vårt. Det är som det är.”

I Dagestan har antalet vargar alltid legat på en hög nivå och gör så fortfarande. I Sverige var vargen nästan på väg att utrotas en tid men fridlystes 1945 då det fanns endast 18 vargar kvar. Idag finns i Sverige ca 365 vargar. I Dagestan lever idag ca tretusen vargar på en yta ungefär så stor som halva Lappland. I den ryska pressen rapporteras ofta om att vargar angripit boskap och ibland också människor. Biologen Aleksej Veresjtjagin som forskat i tio år om vargar i Tverområdet menar dock att det är ovanligt att vargar attackerar människor. Han menar att det är människors ständiga närvaro och att vi tränger oss in alltmer i rovdjurens livsutrymmen som gör att problem skapas. Det gör att vargen vänjer sig vid dofter och ljud som de inte tidigare kommit i kontakt med. Djurägare på den dagestanska landsbygden får ingen ersättning för skador på boskap som orsakas av varg. Trots det ställs inga krav på att vargen ska utrotas utan herdar, fårägare och jägare betraktar snarare vargen som ett nödvändigt ont. Man anser alltså att vargen verkligen behövs i naturen.

En fårägare vid namn Zaur Gazajnijev har nyligen förlorat två lamm till vargen. Han menar själv att det inträffade på grund av att han inte hade vakthundar på plats. Han har lärt sig av sitt misstag och nu finns två stora vakthundar på plats som han skaffat för att vakta fårhuset. Han menar att vargen inte är något nytt för människorna här då man länge levt i bergen och där var vargar alltid närvarande. Han säger “allt är en del av Guds skapelse”.

I Dagestan finns inga begränsningar för hur många vargar man får skjuta. Vargen åtnjuter inte heller något skydd av någon särskild lagstiftning. Varg får här jagas med vanlig jaktlicens. Ändå är intresset för att jaga varg litet. Det kan bero på att jakten ses som besvärlig och kräver stora resurser. Veresjtjagin konstaterar att vargen årligen orsakar stora skador på ren och boskap i Kaukasien och Jakutien. Men han framhåller ändå att vargen spelar en viktig roll i ekosystemet. Som ett varnande exempel nämns de regioner där vargen minskat. Där har istället antalet vildsvin ökat stort och därav har mycket mark blivit uppgrävd och sjukdomar sprids.

Tanken att människan genom jakt själv skulle kunna reglera antalen av klövdjur och gnagare i skogen ses inte som trovärdigt. Här litar man mer till att naturen sköter detta bäst på egen hand. Och i detta instämmer även jägarna i Dagestan, trots att vargen konkurrerar med dem om bytesdjuren. De menar att vargen visst kan vara farlig, men att den sällan går till anfall. Att den undviker dem i nio fall av tio.

Till och med den jägare, Sjamil Sjagidov, som fått en hund svårt riven under en jakt och samtidigt förlorat en annan hund under samma jakt, hyser inget agg mot vargen. Han undrar varför han skulle hata vargen som han ser som skapad av Allah. Han säger “vargen är ett vackert och intelligent djur, en jägare precis som jag. Fast en mycket bättre jägare”.

LÄNK till artikeln i DN Här kan den som har prenumeration på DN vill läsa hela artikeln.

---

August 11, 2021 TROPHY HUNTING in Sweden: Starting August 21st, more than 500 brown bears will be killed before their annual hibernation.

The European Commission and the international animal protection community must address Sweden’s repetitive violation of the Habitats Directive and ban the unethical trophy hunting of large carnivores that is escalating in Sweden.

Trophy hunting is increasing globally and so in Sweden. Hunting is putting the survival of all large predators in serious jeopardy. Despite this, the Swedish Environmental Protection Agency (EPA)1 , is increasing the quota every year for legal trophy hunting. Since year 2000 nearly 7 000 bears, lynxes, wolves and wolverines have been killed legally. In the first half of 2021 alone, permits have already been issued for killing more than 720 predators in Sweden.

The cruel and unethical trophy hunting used by the Swedish EPA to regulate the populations, is against the aim and purpose of the EU Species and Habitats Directive (92/43/EEC). Sweden is blatantly abusing these strict laws for protection by customizing its own national loop holes and practicing uninhibited interpretation of the exception rules for limited hunting to entertain the trophy hunting industry

READ MORE -TROPHY-HUNTING-in-Sweden-

Brutale Trophäenjagd in Schweden

Nästa år är det dags för svenska folket att rösta till riksdag, region och kommunfullmäktige. Många djur- och naturintresserade väljare undrar kanske hur de olika partierna förhåller sig till jaktfrågorna. Vilka motioner lägger de olika partierna i fråga om jakt?

Jaktkritikerna har en förteckning över motioner som lagts av de olika riksdagspartierna  2019/2020. Det kan kanske ge en viss vägledning om riksdagspartiernas syn på de vilda djuren och jakten.

Nedan följer först en sammanfattning av motionärerna (riksdagspartierna) och sedan en sammanfattning av motionerna. Därefter ligger motionerna en efter en i  nummerordning. 

Motioner om jakt 2019/20

1. Sammanfattning:

Motionärerna:

(KD), (M), (C) och (SD) har samtliga lagt mycket kompletta motioner om mer jakt och de motionerna har undertecknats av många ledamöter så man får väl anse dem som tämligen representativa för partiernas inställning till de vilda djuren. (MP) har också en litet större motion men den är till fördel för djuren.

Mest aktiva när det gäller att motionera om ökad jakt är centerpartister och moderater där 52 % respektive 50 % av ledamöterna lagt motioner. Därnäst kommer kristdemokraterna där 41 % lagt motioner och de följs av liberalerna med 21 % och till sist sverigedemokraterna med 16 %. Vänsterpartiet har inte lagt någon motion alls om jakt.

I samtliga borgerliga partier har antalet riksdagsledamöter som kräver mer jakt ökat och allra mest bland moderater och liberaler med ca 20 %. Bland Sverigedemokraterna har istället andelen minskat med några få procent.

Socialdemokraterna och miljöpartiet är inte så aktiva motionärer då de sitter i regering och kan fatta egna beslut. Nio socialdemokrater motionerar ändå om lättnader för jägare och mer jakt. En miljöpartist har lagt en omfattande motion för rovdjur och jakttillsyn. En annan miljöpartist har lagt en motion om att den markägare som sätter ut fåglar för jakt ska ta större ansvar.

Motionerna:

Övergripande frågor

(KD),(SD) och (M) vill återta makten över jakten från EU genom framför allt ändringar i art- och habitatdirektivet. (SD), (S) och (M) vill att Svenska Jägareförbundet ska behålla ”allmänna uppdraget”. (MP) vill däremot att det ska upphandlas. (SD) och (C) vill ha en fristående jaktmyndighet. (MP) vill däremot stärka tillsynen över jakten med särskild tillsynsmyndighet. (SD) och (M) vill minska miljöorganisationers rätt att överklaga jaktbeslut. (C), (M), (SD), (L) och (KD) vill ge mer makt åt viltförvaltningsdelegationerna. Alla utom (MP)  vill minska antalet av rovdjur, vildsvin, sälar, skarvar….

Rovdjur

(SD) vill minska rovdjursstammarna och (C), (L) och (M) är inne på samma linje då de vill öka försvaret av husdjur, se över referensvärden och underlätta skyddsjakt genom snabba ej överklagningsbara beslut. (KD) och (M) vill öka ersättningen för rovdjursskador och (M) och (C) ersättning för dem som utför skyddsjakt på rovdjur. (MP) vill att vargar ska räknas korrekt, minska den illegala jakten och öka stödet för förebyggande åtgärder.   

Vildsvin

(KD), (M), (C), (SD), (L) och (S) vill öka jakten på vildsvin, tillåta fler hjälpmedel i jakten som drönare, jakt på suggor med kultingar o.dyl, samt vill man framför allt underlätta försäljning och konsumtion av viltkött.

Sälar

Alla partier utom (MP) vill ha mer jakt på sälar inklusive vikare. De vill också få ändringar så man kan sälja sälprodukter inom EU

Skarvar

(M), (SD), (C), (KD), (L) och (S) vill ha mer skarvjakt och gärna allmänna jakttider

Tranor och svanar

(M) vill ha enklare skyddsjakt på dessa.

Morkullor och korpar

SD vill ha tillbaka jakttiden på morkulla och få det på korp.

Jakt för funktionsnedsatta

(L) och (C) vill underlätta jakten för funktionsnedsatta.

Mer udda frågor

(KD) och (SD) tycker löshundsjakt ska bli ett världsarv respektive kulturarv

För djuren positiva motioner

(MP) vill ha bättre tillsyn av jakten med särskild tillsynsmyndighet och vill värna vargar. (MP tycker de som släpper ut levande måltavlor (änder, fasaner) ska ta större ansvar. (SD) vill förbjuda jakt med hund på klövvilt efter den 31 januari, samt förbud mot fällfångst av vildsvin.

2. De aktuella motionerna:

Motion 2019/20:269 Jakt på skarv https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H702269.

Anders Åkesson (C), Magnus Ek (C), Lars Thomsson (C)

• att en allmän jakttid på skarv bör medges

Motion 2019/20:305 Förbud mot att jaga klövvilt med hund efter den 31 januari https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H702305

Magnus Persson (SD)

• att förbjuda jakt på klövvilt med hund efter den 31 januari

Motion 2019/20:306 Förbud mot fällfångst av vildsvin https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H702306

Magnus Persson (SD)

• om förbud mot fällfångst av vildsvin

Motion 2019/20:307 Förändra jakttiden på rödräv så den blir mer likvärdig

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H702307’

Magnus Persson (SD)

• att förlänga jakttiden på rödräv i Skåne, Blekinge och Halland

Motion 2019/20:308 Gör jakt med löshund till en del av vårt kulturarv

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H702308

Magnus Persson (SD)

• att göra jakt med löshund till en del av det svenska kulturarvet

Motion 2019/20:309 Licens på enhandsvapen för statliga eftersöksjägare

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H702309

Magnus Persson (SD)

Motion 2019/20:311 att utöka tillståndet för antal skott i halvautomatiska hagelvapen https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H702311

Magnus Persson (SD)

• att utöka tillståndet för antal skott i halvautomatiska hagelvapen

Motion 2019/20:313 Överlåt beslut om skyddsjakt på varg till berörd kommun och polis

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H702313

Magnus Persson (SD)

Motion 2019/20:483 Vilt och övervakningskameror https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H702483

Anders Åkesson (C), Per Schöldberg (C)

Motion 2019/20:501 Behovet av en förvaltande allmän jakt på säl https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H702501

Anders Åkesson (C), Sofia Nilsson (C), Per Schöldberg (C)

• om behovet av en förvaltande och allmän jakt på säl

Motion 2019/20:510 Ökad avskjutning av vildsvin https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H702510

Mikael Larsson (C), Daniel Bäckström (C)

• om ökad avskjutning av vildsvin

Motion 2019/20:511 Rovdjur https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H702511.

Daniel Bäckström (C), Peter Helander (C)

• att säkerställa möjligheterna för länsstyrelsen att fatta väl underbyggda beslut om licens- och skyddsjakt
• att licensjakten på varg kan börja samtidigt som i Norge i oktober
• om uppföljning, utvärdering och granskning av rovdjursförvaltningen
• om att se över hur Sverige, i stället för de nationella målen, tillsammans med de berörda länderna kan fastställa gemensamma förvaltningsmål för de skandinaviska vargarna

Motion 2019/20:513 Viltförvaltningsdelegationerna https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H702513

Daniel Bäckström (C), Peter Helander (C)

• att se över och förtydliga viltförvaltningsdelegationernas uppdrag

Motion 2019/20:537 Gemensam viltvårdsförvaltning mellan Sverige och Norge https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H702537

Magnus Jacobsson (sd)

• att se över möjligheterna med en gemensam viltvårdsförvaltning mellan Sverige och Norge

Motion 2019/20:593 Svensk jakt och viltvård https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H702593

Runar Filper (SD), Martin Kinnunen (SD), Mats Nordberg (SD), Staffan Eklöf (SD), Yasmine Eriksson (SD)

• om att återta makten över jakt och viltvård från EU
• att inrätta en fristående myndighet för jakt- och viltfrågor
• om viltförvaltningsdelegationernas roll
• om skyddsjakt på rovdjur med lokal remissinstans
• om skyddsjakt och ersättning vid angrepp på tamboskap
• att skydda rennäringen mot rovdjursangrepp
• att möjligheten till skyddsjakt bör stärkas i renbetesland
• att rennäringens förluster av renar inte ska behöva vara högre än 10 procent
• om vargrevir i renbetesland
• om en maximinivå för björnstammen
• om gynnsam bevarandestatus för vargstammen
• om tillägg i föreskrifterna om fördröjt domstolsutslag vid överklagan av licensjakt på varg
• om art- och habitatdirektivet respektive fågeldirektivet och deras implementering
• om en samlad förvaltning för älg och kronvilt
• att utvärdera viltförvaltningens arbete i syfte att säkerställa att det fungerar på ett effektivt sätt genom samförvaltning och ett ökat regionalt inflytande
• att underlätta förvaltningen av vildsvin
• att införa jakttid på korp
• att få tillbaka den tidigare jakttiden på morkulla
• att avlägsna skyddet för skarv från EU:s fågeldirektiv för att kunna införa allmän jakttid på skarv
• om oljering av skarvägg
• att införa licensjakt även på knubbsäl och vikare
• om ersättning för sälavskjutning
• att verka för att förändra EU-lagstiftningen kring handel med sälprodukter
• att reformera terrängkörningsförordningen
• om det allmänna uppdraget
• om bidrag till miljöorganisationer
• om miljöorganisationers talerätt i viltfrågor
• om samma rätt till jakt och fiske för alla bofasta
• om vilt som mat
• att underlätta regelverket för vilthantering
• att förenkla reglerna kring försäljning av vildsvinskött
• om vilt som klimatsmart kött i kommunal skola och omsorg

Motion 2019/20:600 Kriminell djurrättsaktivism https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H702600

Runar Filper (SD), Martin Kinnunen (SD), Mats Nordberg (SD), Staffan Eklöf (SD), Yasmine Eriksson (SD)

• att införa en ny brottsrubricering för jaktsabotage

Motion 2019/20:700 Den nordiska löshundsjakten som världsarv https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H702700

Kjell-Arne Ottosson (KD)

Motion 2019/20:884 Viltolyckor och jaktbrott

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H702884

Pål Jonson (M)

• att se över problemet att viltolyckor kan betecknas som jaktbrott

Motion 2019/20:904 Handel med sälprodukter https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H702904

Linda Ylivainio (C), Per Schöldberg (C)

• att Sverige inom EU bör driva frågan om att upphäva förbudet mot jakt på säl
• att Sverige inom EU bör driva frågan om att upphäva förbudet mot handel med sälprodukter

Motion 2019/20:956 Vildsvinsjakt https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H702956

Per Söderlund (SD), Mikael Strandman (SD)

• att kravet på att vildsvinskött ska gå via vilthanteringsanläggning utreds

Motion 2019/20:1004 Det allmänna uppdraget i viltförvaltningen https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7021004

Helén Pettersson (S)

• att säkerställa det allmänna uppdraget

Motion 2019/20:1009 Skarv och säl https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7021009

Jessika Roswall (M), Marta Obminska (M)

• om behovet av förvaltningsplan för skarv och för säl

Motion 2019/20:1012 Handel med sälprodukter https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7021012

Åsa Coenraads (M)

• att ta fram en strategi för att säkerställa handeln med sälprodukter

Motion 2019/20:1023 Öka tillgången på vildsvinskött https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7021023

Åsa Coenraads (M)

Motion 2019/20:1024 Privat försäljning av vildsvinskött https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7021024

Helena Antoni (M)

• att öka incitamenten för vildsvinsjakt genom att tillåta privatpersoner att sälja vildsvinskött
• att se över regelverket för vilthanteringsanläggningar i syfte att underlätta för fler att etablera sig
• om en översyn av vildsvinsstammens förvaltning

Motion 2019/20:1111 Ansvar och etik vid jakt på fåglar som föds upp och placeras ut i naturen enbart för att skjutas https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7021111

Elisabeth Falkhaven (MP)

• att regeringen bör återkomma med ett förslag om hur ett ökat och tydligare markägaransvar avseende jakt på för ändamålet uppfödda och utsatta fåglar kan utformas

Motion 2019/20:1118 Åtgärder för att motverka den naturpåverkan som följer av skarvens utbredning https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7021118

Gustaf Lantz (S), Sanne Lennström (S)

• att se över skarvens naturpåverkan i syfte att hitta verkningsfulla åtgärder att förbättra situationen för drabbade kommuner
• Motion 2019/20:1173 Tillåt allmän jakt på skarv samt andra åtgärder mot fågelns härjningar https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7021173

Viktor Wärnick (M), John Weinerhall (M)

• om problematiken med skarvfågelns utbredning och att detta snarast kräver att allmän jakt på fågeln tillåts, i kombination med andra åtgärder för att få bukt med problemen

Motion 2019/20:1302 Renodla statistiken för jaktbrott https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7021302

Åsa Coenraads (M), John Widegren (M)

• att renodla statistiken för jaktbrott
• om en särskild brottskod för trafikskadat vilt vid smitningsolyckor

Motion 2019/20:1311 Utökad vapengarderob https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7021311

Åsa Coenraads (M), Mats Green (M)

• att tillåta mer än fyra vapen i vapengarderoben utan särskilt tillstånd

Motion 2019/20:1336 Freda skjutbanor för jakt och sportskytte

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7021336

Marléne Lund Kopparklint (M)

• att lagstiftningen om skjutbanor ska främja sportskytte och jakt

Motion 2019/20:1362 Förbudet mot handel med sälprodukter https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7021362

Alexandra Anstrell (M), Erik Ottoson (M), Mattias Karlsson i Luleå (M)

• att Sverige bör driva frågan att få ett handelstillstånd i EU för handel med sälprodukter
• att Sverige inom EU bör driva frågan att upphäva förbudet mot handel med sälprodukter

Motion 2019/20:1367 Sälar i vår skärgård https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7021367

Åsa Lindestam (S

• om behovet av en översyn av sälstammen (utöka licensjakten till att gälla fler sälarter)

Motion 2019/20:1376 Prioritera mer vildsvinskött på marknaden https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7021376

Monica Haider (S), ClasGöran Carlsson (S)

• att undanröja de hinder som finns för att det miljövänliga vildsvinsköttet ska nå marknaden

Motion 2019/20:1439 Gör det allmänna uppdraget flerårigt https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7021439

Monica Haider (S)

• att göra det allmänna uppdraget flerårigt

Motion 2019/20:1445 Skarven som fördärvar vår skärgård https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7021445

Åsa Lindestam (S)

• om behovet av en översyn av skarvens utbredning och dess effekter (allmän jakt och pricka ägg)

Motion 2019/20:1461 Åtgärder för att minska skarvens påverkan i Stockholms skärgård och i hela Sverige https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7021461

Maria Stockhaus (M), Niklas Wykman (M), Kjell Jansson (M), Alexandra Anstrell (M), Arin Karapet (M), Josefin Malmqvist (M), Erik Ottoson (M), Ida Drougge (M), Magdalena Schröder (M), Beatrice Ask (M), Karin Enström (M)

• att införa licensjakt på skarv och om att påverka i EU för att möjliggöra allmän jakt
• att införa äggbehandling i större utsträckning för att minska bestånd av skarv i Stockholms skärgård och i hela Sverige

Motion 2019/20:1467 Införliva säl och skarv i viltförvaltningen https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7021467

Annicka Engblom (M)

• att överväga att införliva säl och skarv i länens viltförvaltningsplaner

Motion 2019/20:1585 Översyn på säl och skarv i Blekinge https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7021585

Angelika Bengtsson (SD)

• att göra en översyn på att införa allmän jakt på gråsäl
• om det som anförs i motionen om gråsäl och skarv

Motion 2019/20:1603 Åtgärder för balansering av vildsvinsstammen https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7021603

Per Schöldberg (C), Anders Åkesson (C)

• om balansering av vildsvinsstammen (utökade jakttider, tillåtet att skjuta sugga med smågris, större fällor, drönare)

Motion 2019/20:1641 Undanta skarven från fågeldirektivet https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7021641

Ann-Sofie Lifvenhage (M)

• att verka för ett nationellt undantag från fågeldirektivet när det gäller skarv

Motion 2019/20:1666 Allmän jakttid på skarv https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7021666

Kjell Jansson (M)

• att se över möjligheten att undanta skarven från fågeldirektivet och införa allmän jakttid på skarv

Motion 2019/20:1683 Ökad kunskap om jakt och vilt från unga år https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7021683

Runar Filper (SD)

• om ökad kunskap om jakt och vilt från unga år

Motion 2019/20:1745 Skarv och säl https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7021745

Kerstin Lundgren (C)

• att utnyttja undantag från fågeldirektivet för att öka jakten på skarv
• att utveckla en förvaltningsplan för skarv
• om initiativ för samarbete i Östersjöregionen för effektiv skarvbekämpning
• att införliva sälen i förvaltningsplan och medge licensjakt på säl

Motion 2019/20:1750 Åtgärder mot skarv vid våra kuster och sjöar https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7021750

Per Lodenius (C), Kerstin Lundgren (C), Alireza Akhondi (C)

• att vidta adekvata och direkta beslut och åtgärder för att komma till rätta med de problem skarven utgör

Motion 2019/20:1811 Jakt och skytte som friskvård https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7021811

Sten Bergheden (M)

• att se över möjligheterna att även jakt och skytte får del av friskvårdsförmånen

Motion 2019/20:1913 Rovdjursförvaltningen https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7021913

Lina Nordquist (L), Maria Nilsson (L), Joar Forssell (L)

• om skyddsjakt på varg när rovdjur orsakar skador för lantbrukare
• om att den regionaliserade rovdjursförvaltningen bör stärkas

Motion 2019/20:1996 Översyn och värnande av skyddsjakt och licensjakt på varg och andra rovdjur https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7021996

Lars Hjälmered (M)

• om en översyn av skydds- och licensjakt på varg, lo och andra rovdjur

Motion 2019/20:2039 Höj inte prisnivåerna för jakt https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7022039

Saila Quicklund (M)

• om tydligare krav på länsstyrelserna att inte höja prisnivåerna för jakt på statens marker mer än konsumentprisindex

Motion 2019/20:2085 Kunna vara jägare, oavsett funktionsnedsättning https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7022085

Lina Nordquist (L), Bengt Eliasson (L), Joar Forssell (L)

• att uppmana regeringen att förbättra möjligheten att använda terrängfordon för jägare med funktionsnedsättning

Motion 2019/20:2090 Statens ansvar för jämlik och välgrundad ersättning då rovdjur skadar tamdjur https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7022090

Lina Nordquist (L)

• att uppmana regeringen att utvärdera de sammantagna kostnaderna för rovdjursskador och kostnaderna för deras förebyggande ur ett ekonomiskt perspektiv
• om en eventuell ny ersättningsmodell för lantbrukare och hundägare vid skador från rovdjur
• om en översyn för att säkra ansökningarnas likvärdighet över landet

Motion 2019/20:2105 Stärk kustfisket och genomför en översyn av jakt på säl och skarv https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7022105

Lina Nordquist (L), Joar Forssell (L)

• om en översyn av möjligheterna till jakt på skarv
• om en översyn av möjligheterna till jakt på säl
• om en översyn av villkoren för kustfisket

Motion 2019/20:2127 Kraftfulla åtgärder mot skarvproblemen https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7022127

Kristina Nilsson (S), Ingemar Nilsson (S)

• om behovet av kraftfulla åtgärder mot skarvproblemen

Motion 2019/20:2173 Ökad försäljning av viltkött https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7022173

Lotta Finstorp (M)

• om förenkling vid försäljningen av viltkött och tillitsfull konsumtion

Motion 2019/20:2245 En vapenlagstiftning som främjar jakt och sportskytte

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7022245

Marléne Lund Kopparklint (M)

• att se över och modernisera vapenlagstiftningen så att den motsvarar jakten och sportskyttets behov

Motion 2019/20:2340 Rovdjursersättning för rennäringen https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7022340

Helén Pettersson (S), Fredrik Lundh Sammeli (S)

• om behovet av en översyn av ersättningssystemet för renskötselns rovdjursskador

Motion 2019/20:2362 Säl och skarv https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7022362

Lars Beckman (M)

• att regeringen bör ges i uppdrag att minska skarvens och sälens utbredning i Sverige

Motion 2019/20:2365 Jägar-id som identifiering vid åtelkameror och fällor https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7022365

Erik Ottoson (M)

• att märka viltkameror med endast Naturvårdsverkets jägar-id för att anse kravet inom upplysningsplikten tillgodosett
• om hur viltfällor ska kunna märkas endast med Naturvårdsverkets jägar-id för att tillgodose kravet på kontaktuppgifter till ansvarig fångstman

Motion 2019/20:2439 Införande av licensjakt på vikaresäl https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7022439.

Mattias Karlsson (M)

• att införa licensjakt på vikaresäl

Motion 2019/20:2465 Avskaffande av dubbelregistrering vid älgjakt https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7022465.

Mattias Karlsson (M)

• att avskaffa den s.k. dubbelregistreringen vid älgjakt

Motion 2019/20:2536 Jakt med båge https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7022536.

Cecilia Widegren (M)

• att se över möjligheterna att även i Sverige tillåta bågjakt
• att se över möjligheterna att ta fram regelverk för bågjakt

Motion 2019/20:2544 Explosiv ökning av vildsvin https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7022544

Cecilia Widegren (M)

• att omedelbart ta fram en genomarbetad förvaltningsplan för vildsvin med konkreta åtgärder för att minska vildsvinsstammen
• att se över fler jaktregler som möjliggör en större avskjutning av vildsvinsstammen
• att påskynda arbetet med att underlätta och förenkla försäljning av vildsvinskött direkt från jägare till konsument
• att regeringen omedelbart ska samla aktörer, myndigheter, intresseorganisationer, företag och alla berörda för att gemensamt ta fram åtgärder för att få bukt med ökningen av vildsvinsstammen

Motion 2019/20:2641 Vildsvin passar bäst på grillen https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7022641

Ann-Sofie Alm (M)

• att det ska bli enklare och mer lönsamt att sälja vildsvinskött i syfte att minska problemen på landsbygden med en alltför stor vildsvinsstam (fler fällor, åtelkameror och annan teknisk utrustning)

Motion 2019/20:2668 Jakt och viltvård https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7022668.

Louise Meijer (M), John Widegren (M), Betty Malmberg (M), Marléne Lund Kopparklint (M)

• att Svenska Jägareförbundet ska fortsätta att ha intakt ansvar för det allmänna uppdraget
• att värna den svenska jakten
• ersättning till jägarna vid trafikeftersök
• att se över organisationers minsta storlek för att ha talerätt i frågor om skydds- och licensjakt
• om en översyn av reglerna avseende ersättning vid skyddsjakt utan att decentraliseringen av viltförvaltningen påverkas negativt
• att ge länsstyrelserna i uppdrag att agera förebyggande för att minska antalet rovdjursangrepp
• att regeringen ska säkerställa att riksdagens beslut om en vargförvaltning med 170 individer efterlevs
• att regeringen i EU ska verka för att bilagorna i art- och habitatdirektivet uppdateras så att vargens skyddsstatus ändras
• att regeringen ska verka för ökad flexibilitet i genomförandet av art- och habitatdirektivet med hänsyn till specifika nationella omständigheter
• att regeringen i EU ska verka för att art- och habitat- och fågeldirektiven revideras i syfte att göra dem mer ändamålsenliga
• att förändra viltförvaltningsdelegationernas mandat, beslutanderätt, befogenheter och sammansättning
• att förenkla skyddsjakt på icke-jaktbara arter som trana och svan
• förenklingar för försäljning av viltkött
• att verka för fler inlämningsställen och vilthanteringsanläggningar
• att se över hanteringen av slaktavfall från vilt för att underlätta för mindre vilthanteringsanläggningar
• att handläggningen av vapenärenden bör skyndas på och att servicegarantier bör införas tillsammans med ett skydd mot ekonomiska förluster
• om en översyn av det samlade regelverket för tillståndsgivning och innehav av legala vapen och vapendelar för att skapa ett regelverk som inte försvårar för jakt och sportskyttar i onödan
• att öka möjligheterna att förvara vapen på ett säkert sätt om man regelmässigt jagar på andra orter
• att regeringen ska säkerställa att vapendirektivet implementeras i Sverige så att det inte i onödan innebär några försämringar eller försvårar för laglydiga jägare och sportskyttar
• att överväga att slopa kravet på förnyande av tillstånd vart femte år för innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen
• att ge godkända vapenhandlare en auktorisering som ger dem möjlighet att under vissa förutsättningar godkänna vapenlicenser
• att när det gäller kraven för målskyttevapen ersätta synnerliga skäl med särskilda skäl och definiera det senare i lag eller förordning
• att ansvaret för tillsynen och tillståndsprövningen av landets skyttebanor ska utredas
• om utökad jakt på skarv
• att införa regionala förvaltningsplaner för skarven i alla län i Sverige
• att skyddsjakt på skarv ska tillåtas i fiskeområden under fredningstider
• att handel med sälprodukter åter ska tillåtas
• att regeringen i EU ska verka för att medel ur Europeiska havs- och fiskerifonden ska kunna betalas ut för jakt på skarv och säl

Motion 2019/20:2774 Jakt och viltvård https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7022774

Kjell-Arne Ottosson (KD), Camilla Brodin (KD), Sofia Damm (KD), Jakob Forssmed (KD), Hampus Hagman (KD), Magnus Jacobsson (KD), Magnus Oscarsson (KD), Désirée Pethrus (KD), Larry Söder (KD)

• om skärpta straff för angrepp på jägare som bedriver eftersöksjakt och skyddsjakt
• att polisen måste ta brott mot jägare på stort allvar, då detta utgör extremistiskt politiskt våld
• att viltförvaltningen ska decentraliseras
• om uppdatering av EU:s art- och habitatdirektiv
• att skyddsjakt på rovdjur ska kunna genomföras snabbt och effektivt när tamdjur hotas
• att se över länsstyrelsernas roll när det gäller att ta initiativ till skyddsjakt
• att beviljande av skyddsjakt inom renskötselområdet ska ske med särskild hänsyn till rennäringen
• att se över ersättningen för rovdjursdödade tamdjur
• att reglerna kring eftersök harmoniseras
• att utöka licensjakten på varg i vissa områden
• en utvärdering av hur rovdjursförvaltningen tillämpas praktiskt utifrån fattade riksdagsbeslut
• att Sverige bör söka undantag från förbudet mot handel med sälprodukter
• att Sverige på sikt bör verka för att förbudet mot handel med sälprodukter upphävs
• om samarbete och förvaltning av den skandinaviska vargstammen
• om reglering av utfodring av klövvilt
• att tillåta drönare vid vildsvinsjakt
• att ta bort kravet på att vildsvinskött ska passera en vilthanteringsanläggning
• att staten ska bekosta avgiften som ett trikintest, och eventuellt test för radioaktivitet, kostar
• att jägare ska kunna sälja viltkött skattefritt för ett belopp på upp till 45 000 kronor per år
• om incitament för vildsvinsjakt i de mest drabbade länen
• om stöd för utbildning av jägare och jakthundar
• att en vapenägare som byter in ett vapen borde kunna köpa ett nytt av samma klass utan att en ny prövning görs
• att förtydliga reglerna för när vapenlicens ska beviljas
• att rättshjälp ska kunna ges när ett vapenlicensmål går till domstol
• att vapendirektivet inte ska överimplementeras
• att ta bort kravet på ett visst antal transaktioner per år för att jakthandlare ska få sälja vapen och ammunition
• att återställa balansen i viltförvaltningsdelegationernas sammansättning
• om viltförvaltningsdelegationernas beslutanderätt
• att beslut om finansiering av jakt- och viltvårdsuppdraget ska fattas för tre år i taget
• att, i enlighet med motionens intentioner, se över vilka organisationer som ska finansieras från Viltvårdsfonden

Motion 2019/20:2859 Rovdjurspolitik https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7022859

Rebecka Le Moine (MP)

• att låta medel från viltvårdsfonden upphandlas enligt principen för offentlig upphandling
• att stärka jakttillsynen genom att införa en särskild tillsynsmyndighet
• att skärpa arbetet mot den illegala jakten
• att öka stödet till förebyggande åtgärder och stängsling för att hålla rovdjur borta från boskapen
• att stoppa licensjakten på varg till dess att en långsiktigt livskraftig vargstam uppnåtts, och dessförinnan endast tillåta den mer restriktiva och motiverade skyddsjakten
• att den populationsstorlek som Naturvårdsverket rapporterar för vargen, i likhet med referensvärdet för arten, ska avse den tid på året då populationen är som minst, så att inte redan döda vargar räknas in när man jämför populationsstorleken med referensvärdet

Motion 2019/20:3257 En hållbar jakt https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H7023257

Kristina Yngwe (C), Anders Åkesson (C), Rickard Nordin (C), Ola Johansson (C),  Ulrika Heie (C), Magnus Ek (C), Mikael Larsson (C)

• att se över möjligheterna att inrätta en viltmyndighet
• att tillståndsgivningen av vapen effektiviseras
• att viltförvaltningen ska vara lokalt förankrad
• att stärka skyddet av eftersöksjägare och ta krafttag mot våld och trakasserier mot jägare
• att förbättra förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att jaga
• att licensjakten är grunden för en bra rovdjursförvaltning och att reglerna för skyddsjakt ska följa en gemensam praxis
• att dialogen kring rovdjursförvaltningen behöver stärkas och fattade riksdagsbeslut följas
• en kontinuerlig uppföljning, utvärdering och granskning av rovdjursförvaltningen
• att öka möjligheterna att försvara husdjur och tamdjur mot angrepp av rovdjur
• att se över vilka åtgärder som måste vidtas för att riksdagens beslutade mål om 10 procents toleransnivå ska uppfyllas
• utökad skyddsjakt på skarv
• att kostnaderna vid skyddsjakt bör utredas
• att licensjakten på säl ska utvidgas till vikare och knubbsälar
• att verka för att handel med sälprodukter tillåts
• att EU:s vapendirektiv inte överimplementeras i svensk lag
• att se över begreppet synnerliga skäl i vapenlagen
• att möjliggöra utbyte av befintligt vapen med licens direkt hos vapenhandlare
• att det ökande antalet vildsvin måste hanteras och jakten ökas
• att verka för åtgärder som leder till ökad efterfrågan på svenskt vildsvinskött
• att minska vildsvinsstammen genom att handläggande myndigheter får i uppdrag att effektivisera handläggningen av jaktärenden