Många människor har uppfattningen att jakt i Sverige är mycket skonsam och att endast ”nödvändig” jakt förekommer. Men det är långt ifrån sanningen. Och vad är egentligen ”nödvändig” jakt. Många svenskar tror också att djur inte får jagas när de har ungar. Det är verkligen inte sant. ”Jakt för att förebygga skador av vilt” tillåter att ett flertal olika djurarter får jagas året runt, alltså även när de har ungar.
Vilda däggdjur och fåglar är i grunden fredade. Ett undantag från detta är skyddsjakt vilket innebär jakt på fredade arter eller jakt utanför allmänna jakttider. Skyddsjakt regleras genom Jaktlagen (1987:259) och Jaktförordningen (1987:905) och ska endast användas om det inte finns någon annan lösning på problemet.
“I vissa fall kan du utföra skyddsjakt utan särskilt tillstånd, det gäller jakt för att förebygga skada av vilt och bara när förutsättningarna i Jaktförordningen (1987:905) bilaga 4 är uppfyllda. I andra fall behöver man ansöka om tillstånd från Länsstyrelsen som avgör om man får jaga. Det är bara personer med tillstånd från Polisen som får skjuta inom tätbebyggt område.” (Källa: Kungälvs kommun)
Om vi nu tittar närmare på Bilaga 4, punkt 2 i Jaktförordningen så står det följande: Ekorre, grävling, hermelin, husmus, iller, lämlar, mink, mullvad, mård, mårdhund, råttor, räv, skogsmöss, sorkar, vessla, vildkanin och vildsvin: som kommer in på gården eller i trädgården och där kan orsaka skada eller annan olägenhet får jagas den 1 juli-30 juni.” Jakträttshavare får under samma tid bedriva jakt efter sådana djur samt björktrast, fiskmås, fälthare, gråsparv, gråtrut, havstrut, kaja, korp, kråka, näbbmus, pilfink, råka, skata, skrattmås.
Det är väldigt många djur som alltså får jagas året runt, d v s även när de har ungar.
Vi tycker att tillstånd för jakt ges lättvindigt. Om man nu tycker att till exempel ekorrar ”orsakar skada” så borde väl istället råd ges för alternativa metoder istället för dödande.
Det är det viktigt att förstå att dessa djurarter ofta kommer in på gårdar och trädgårdar på jakt efter mat eller skydd. Det är inte deras fel att de söker sig till bebyggda områden, det är en naturlig instinkt för dem. Att jaga dessa djurarter för att de orsakar skada eller olägenhet är inte bara ineffektivt, det är också grymt. Det finns andra sätt att hantera de problem som eventuellt kan uppstå, till exempel genom att använda avskräckande medel eller att förbättra bostadsförhållandena.
Att döda djur som orsakar problem för oss kan verka som en enkel lösning, men det är också en grym och onödig handling. Det är viktigt att förstå att dessa djur inte medvetet försöker ställa till problem för oss, utan de följer bara sina naturliga instinkter att söka mat, skydd och fortplanta sig.
Människans verksamhet är en av de största orsakerna till att vilda djur kommer in i bebyggda områden. Habitatförlust och förstörelse av naturliga livsmiljöer tvingar djur att söka efter mat och skydd på andra ställen, inklusive i våra trädgårdar och på våra gårdar.
Vi måste se djur som levande varelser med känslor och rättigheter, inte som objekt som kan dödas för vårt eget intresse. Vi borde sträva efter att leva i harmoni med naturen och att respektera alla dess invånare. Det innebär att vi tar ansvar för våra handlingar och försöker hitta hållbara och humana sätt att hantera problemen som uppstår.
I ett forum för jakt är det någon som vill fånga en hermelin. Personen i fråga anser att hermelinen är ett hot mot hönorna. Men hermelinen tar även sorkar som kan göra rejäl skada på rosor, äppelträd, plommonträd och annat. Skydda hönorna med ett rejält stängsel istället. Eller, fånga in hermelinen och släpp ut den någon annanstans. Hermelinen är en riktig sorkjägare som är bra att ha i sin närhet.
Jaktkritikerna arbetar för att minimera jakt på vilda däggdjur och fåglar, ifrågasätta jaktmetoder och avskaffa jakt för nöjes skull. Vi vill nå ut till allmänheten med information om jakt och på så vis bilda opinion. Då kan vi också påverka våra politiker. Vi överklagar även jakter.