english

español

Årets licensjakt på björn är rekordstor – sju länsstyrelser har beslutat att 622 björnar skall dödas – den 21 augusti inleds licensjakten på björn. Jakten stressar björnarna i en för dem känslig period när de behöver äta upp sig inför dvalan. Jakten är oetisk på flera sätt, med lösdrivande hundar och åtling. Honor som har ungar riskerar att skjutas (vilket inte är tillåtet) då det är svårt att under jakt hinna se skillnad på könen. Jakten är en kommersiell troféjakt.

Björnar hetsas med hundar – Klicka här för att läsa mer!

De länsstyrelser som har beslutat om licensjakt på björn är:

Jämtland 220, Gävleborg 120, Västerbotten 91, Västernorrland 85, Norrbotten 55, Dalarna 48

och Värmland 3.

Brunbjörnen är fridlyst. Endast 2 900 björnar lever i Sverige.

Totalt kommer 622 björnar att dödas under årets licensjakt och det är en helt oacceptabel jakt på ett rödlistat djur. Sammantaget innebär detta att skyddsjakter tillsammans med licensjakten kommer att eliminera den svenska björnstammen med 25 procent år 2022.

”Because bears are also slow to reproduce, it becomes even more important to take measures to protect them. Biologists say that local bear populations can only withstand a loss of between 4% and 10% of their population each year before putting their survival in serious jeopardy.” (Humane Society, 2021/08/bears-are-starting-their-annual-feeding-frenzy-heres-what-you-should-know) 

Syftet med jakten

Huvudsyftet med licensjakt på björn 2022 är enligt de länsstyrelser, som har beslutat om licensjakt att – minska skador som björn orsakat för rennäringen, samt att en minskad björnstam skulle bidra till gynnsamma psykosociala förutsättningar för befolkningen i de län där björn finns. Ytterligare syfte är att sänka stammen mot förvaltningsmålen länsvis.

Jaktkritikerna anser att beslutet måste vila på fakta. Det ankommer på länsstyrelsen att styrka att beslutet är lagligen grundat. Så länge samebyarna inte kan verifiera att förlustsiffrorna överstiger långt över tio procent, som uppges i länsstyrelsens beslut, då menar Jaktkritikerna att beslutet inte vilar på fakta.

Jaktkritikerna menar att den svenska licensjakten på björn inte är förenlig med EU-rätten, även om licensjaktens syften kan anses acceptabla, kan det inte anses visat att licensjakt är en ändamålsenlig metod att uppnå dess syften. Skadenivån har inte ökat proportionerligt med tillväxten i björnstammen och björn ”skador” kan vara högre i områden med låg täthet än områden med hög täthet. Det tyder på att det saknas ett tydligt samband mellan antal och täthet å ena sidan och omfattningen av björn” skador” å andra sidan. Acceptansen för björn är redan hög, även i områden med hög täthet av björn, och acceptansen verkar inte ha minskat med en ökande björnstam. Att länsstyrelsen använder licensjakt för att ytterligare permanenta troféjaktens diskutabla verksamhet i Sverige rimmar illa mot det ökade naturintresset och allmänhetens tro på att våra magiska rovdjur verkligen är fridlysta här.

Licensjakt har blivit kommersiell troféjakt – våra fridlysta björnar säljs ut till utländska jägare.

Jaktkritikerna skriver i sina överklaganden att områden som är den svenska brunbjörnens naturliga utbredningsområde och livsrum, också är det lägst befolkningstäta i Västeuropa, med mellan 3 – 16 invånare per kvadratkilometer. I Jämtlands län där man har beslutat om att döda 220 björnar, består befolkningen av 131.418 invånare och befolkningstätheten är 2.66 personer per/ km². Det går 125,8 personer per björn – en björn per 47 km². Risken är således ganska liten att möta en björn och ännu mindre att möta en illasinnad björn. Att i besluten anföra människors rädsla, som skäl för att döda 220 björnar är irrelevant. I vårt överklagande har vi refererat till en Rapport ”En attitydundersökning till stora rovdjur och rovdjursförvaltning”, Rapport 2021:8, av forskare vid Statens Lantbruksuniversitet, SLU, och Umeå universitet, framgår det att 77 procent av de tillfrågade i Jämtlands län svarade att de ansåg att björn ska få leva/finnas i hela Sverige.

Ge oss ditt stöd genom att bli medlem! För att bli medlem KLICKA HÄR!

Snart sagt alla mänskliga aktiviteter anses viktigare än skyddet av en strikt skyddad art. Det är problematiskt att länsstyrelsernas utgångspunkt är att människan alltid har rätt att tränga ut alla andra arter från sina naturliga utbredningsområden. Även människan måste kunna kompromissa. Skyddet av svensk fauna behöver värderas högre än enskilda näringsidkares ekonomiska intressen, vilka dessutom kompenseras ekonomiskt och borde kunna förebygga och skydda sig mot rovdjursangrepp. Det är fullt rimligt att människor anpassar sin verksamhet av vilket slag det vara månde efter de faktiska förutsättningarna som gäller exempelvis vad gäller rovdjursförekomst. Rovdjur måste få finnas och människan behöver anpassa sig efter dem, på samma sätt som vi förutsätter att människor i andra länder ska anpassa sig efter sin fauna. Vi saknar all redovisning av björnens roll i den balans och biologisk mångfald som nu står högt i EU:s handlingsplaner för framtiden. Det är länsstyrelsen, som har bevisbördan av hur stor omfattning av allvarliga skador, som björn orsakar (7§ jaktlagen).

Jaktmetoder

Jaktkritikerna anser att åtling för att locka och döda björnar är oetiskt mot vilda djur och skall förbjudas. Lockmedel oavsett tillverkning ska inte tillåtas. Björnar, skall inte under några omständigheter lockas till åtlar.Särskilt inte efter flera årsrapporter om olovliga material i åtlar liksom att åteljakt ökar möjligheter till tjuvjakt.

Jaktkritikerna anser att jakt efter björn med lösdrivande hund, särskilt de nya långdistanslöpande plotthundsraserna ska förbjudas. Björnar är känsliga för överhettning och stress – därför är länsstyrelsens jaktbeslut på 220 björnar med lösdrivande hundar – spektakulärt hänsynslöst och brutalt. Vi menar att jakt i dessa former utsätter viltet för onödigt lidande. Jakten strider således mot 3 § jaktlagen.

Länsstyrelsen har beslutat att ”Björn får jagas oberoende av kön och ålder. Björnhona som åtföljs av ungar samt de ungar som följer björnhona (oavsett ungarnas ålder) får inte fällas. Länsstyrelsen rekommenderar jägarna att inte skjuta ensamma årsungar”. Länsstyrelsen framhåller således att björnhonor med ungar inte får skjutas, jfr 4 § i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn. Dock är det mycket svårt att könsbestämma björnar under jakt. Det är svårt att avgöra om en björn är en hona eller ej innan man skjuter henne och björnungarna kan finnas gömda i närheten och om hon då skjuts är lagöverträdelsen ett faktum. Trots att dessa ungar skall vara strikt skyddade av lagen.

Jakttiden 21 augusti – 15 oktober är hänsynslös och skadlig för hela björnstammen

Jaktkritikerna anser att tidpunkten för så omfattande jakt i stor skala, i landet på så många, som 620 björnar är respektlös och bryter mot både skyddsdirektiven och jaktlagen. Att utsätta så många individer för förföljelse, störningar, lösa aggressiva hundar och jakt under björnarnas allra mest känsliga förberedelse inför vinterdvalan är synnerligen oetisk. Den livsviktiga tiden för björnarnas fettlagring och födointag är juli till oktober. Beteendeförändringar och stress drabbar alla björnar under en så lång tid som jakterna varar, dessutom fortsätter jakt på älg med i princip samma hundar långt efter att björnarna ska sökt sina iden.

Hanar går senare i ide än honor, i slutet av oktober. Det innebär att 65 % av hyperphagia-perioden för honor och ännu mer för hanar, störs av jakt och hyperaktivitet med hundar! Björnar som är beroende av att hitta föda under dagstimmar med ljus ska leva på vegetabilier och bär under denna tid för att öka i vikt. Björnen måste vara aktiv 12 timmar/dag under hyperphagia-perioden för att tillgodogöra sig tillräckligt med mat, liksom att vila mitt på dagen. Den mesta aktiviteten är i gryning och slutet av dagen. Björnarna störs alltså i sju län denna känsliga tid.

Länsstyrelsen berör inte med ett ord detta. Inte heller de sidoeffekter det får för överlevande jagade björnar som inte hunnit öka den kroppsvikt som behövs för att överleva vinterdvalan, som i nordiska ekosystem är så lång som 5-7 månader. Björnhonor som ska föda ungar i idet och björnhonor med ungar ska lagra tillräckligt med energireserver även för dessa. Man kan tro att den indirekta strategin med att jaga så hårt i flera månader och över hela länet ska drabba honor över lag och därmed besanna en sorts #metoofemalebear.

Slutligen anser Jaktkritikerna att licensjakten är oetisk – och år efter år bryter mot bestämmelserna i art- och habitatdirektivet, artikel 16.1:e om undantag för jakt ”…under strängt kontrollerade förhållanden, selektiv och i begränsad omfattning.” Det är uppenbart att brott mot skyddsdirektiven begås varje år, liksom mot länsstyrelsens licensjaktbeslut, utan att jaktledare/jägare identifieras och stängs av för fler björnjakter. I stället kan jaktföretag och troféjägare lugnt räkna med länsstyrelsernas generösa kvoter varje år.

Allt igenom är beslutet om björnjakt oetiska, öppet djurfientliga och genomsyras av ett förakt för de levande djurens livsmönster och rätt till ett liv för sin egen skull.

Vill du agera NU?! Det finns hjälp. Klicka på länken nedan. Där får du hjälp att skicka protestmail till ansvariga myndigheter.

Länk: Agera NU!

Jaktkritikerna överklagar björnjakterna. Bli medlem och ge oss ditt stöd!

Klicka här för att bli medlem!

English:

This year’s licensed bear hunt sets a record – seven Swedish County Councils have decided that 622 bears will be killed – the licensed bear hunt begins on 21 August.

The counties that have authorized a licensed bear hunt are:

Jämtland 220, Gävleborg 120, Västerbotten 91, Västernorrland 85, Norrbotten 55, Dalarna 48 and Värmland 3. The brown bear is a protected species in Sweden. Only 2 900 bears live here.

A total of 622 bears will be killed during this year’s licensed hunt, and this is a totally unacceptable number for a red-listed animal. All in all, this means that culling, together with licensed hunting, will eliminate the Swedish bear population by 25% by 2022.

It is worth noting that the EU has stated that a take of 8% from a predator population can be considered acceptable.

The purpose of hunting:

According to the County Councils that have authorised a licenced bear hunt in 2022, the main purpose of hunting bears with a licence is to reduce the damage caused by bears to reindeer husbandry, and the belief that a reduced bear population would contribute to favourable psychosocial conditions for the human population in the counties where bears are present. A further aim is to reduce the bear population in relation to the management objectives on a county-by-county basis.

The Swedish Hunting Critics Association maintains that the authorisation should be based on facts. It is up to the County Council to prove that the authorisation is legally justified. Since the Sami villages cannot verify that their loss of reindeer is well over ten per cent – as stated in the County Administrative Board’s authorisation – the Hunting Critics contends that the authorisation is not based on facts.

The Hunting Critics argues that Swedish licensed hunting of bears is not compatible with EU law; even if the objectives of licensed hunting could be considered acceptable, it cannot be shown that licensed hunting is an effective method of achieving these objectives. “Damage” levels have not increased proportionately with the growth of the bear population and bear “damage” may be higher in areas of low density than in areas of high density. This suggests that there is no clear relationship between numbers and densities on the one hand and the extent of bear “damage” on the other. Acceptance of bears is already high, even in areas with high bear densities, and the acceptance does not seem to have decreased with increasing bear numbers. The County Councils’ use of licensed hunting to further perpetuate the questionable activities of trophy hunters in Sweden, rhymes poorly with the increased interest in nature and the public’s belief that our magical predators are truly protected here.

Licensed hunting has become a commercial trophy hunt – our protected bears are being sold off to foreign hunters.

The Hunting Critics writes in their appeals that areas that are the natural range and habitat of the Swedish brown bear are also the least densely populated in Western Europe, with between 3 – 16 inhabitants per square kilometre. In Jämtland County, where it has been decided to kill 220 bears, the population consists of 131,418 inhabitants and the population density is 2.66 persons per km². That’s 125.8 people per bear – one bear per 47 km². The risk of encountering a bear is therefore quite small and the risk of encountering a dangerous bear even smaller. Citing human fears as a reason for killing 220 bears is irrelevant. In our appeal we have referred to “An attitude survey on large carnivores and carnivore management”, Report 2021:8, written by researchers at the Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, and Umeå University. The report shows that 77% of the respondents in Jämtland County answered that they thought bears should be allowed to live/be found throughout Sweden.

Almost all human activities are considered more important than the protection of a strictly protected species. It is problematic that the County Councils’ starting point is that humans always are entitled to push all other species out of their natural ranges. Even humankind must be able to compromise. The protection of Swedish fauna needs to be valued more highly than the economic interests of individual traders, who are also compensated financially and should be able to prevent and protect themselves against predator attacks. It is perfectly reasonable to expect people to adapt their activities (of whatever kind) to the actual conditions prevailing, for example, in terms of predator abundance. Predators must be allowed to exist, and people need to adapt to them, just as we expect people in other countries to adapt to their fauna. There’s a complete lack of studies delineating the role of bears in a balanced ecosystem and biodiversity, which now is high on the EU’s environmental action plan. The Swedish County Administrative Boards are responsible for proving the extent of serious damage caused by bears (Section 7 of the Hunting Act).

Hunting methods:

The Hunting Critics is of the opinion that baiting to attract and kill bears is unethical and should be banned. Decoys of any manufacture should not be allowed. Bears should not be lured into baiting under any circumstances. Especially not after several annual reports having found illegal materials in baits as well as the fact that baiting increases opportunities for poaching.

The Hunting Critics is convinced that hunting bears with loose dogs, especially the new long-distance hunting dog breeds, should be banned. Bears are easily overheated and prone to stress – which is why the County Council’s authorisation to hunt 220 bears with loose dogs is spectacularly ruthless and brutal. We believe that these forms of hunting expose wildlife to unnecessary suffering. The hunt is therefore contrary to Section 3 of the Hunting Act.

The County Administrative Board has decided that “bears may be hunted regardless of sex and age. Female bears accompanied by cubs as well as cubs following female bears (regardless of the age of the cubs) may not be killed. The County Administrative Board recommends that hunters do not shoot single yearlings”. The County Administrative Board therefore emphasises that female bears with cubs may not be shot, cf. Section 4 of the Swedish Environmental Protection Agency’s regulations and general guidelines for the County Administrative Board’s authorisation of licensed bear hunting. However, it is very difficult to sex bears during hunting and to determine whether a bear is a female or not before she is shot, and bear cubs may be hidden nearby. Then, if the mother bear is shot, the offence is a fact. Even though these cubs are supposed to be strictly protected by law.

The hunting season from 21 August to 15 October is ruthless and damaging to the entire bear population.

The Hunting Critics states that the timing of such a large-scale, nationwide hunt of as many as 620 bears is disrespectful and violates both the protection directives and the Hunting Act. Exposing so many individuals to persecution, disturbance, loose aggressive dogs and hunting during the bears’ most sensitive preparation for winter hibernation is highly unethical. The vital time for bears to store fat and feed is July to October. Behavioural changes and stress affect all bears for as long as the hunts last, and the elk hunt begins shortly after with essentially the same dogs, long after the bears have sought their rest.

Males hibernate later than females, in late October. This means that 65% of the hyperphagia period for females, and even more so for males, is disrupted by hunting and hyperactive dogs! Bears that rely on finding food during daylight hours must live on vegetables and berries during this time to gain weight. Bears must be active for 12 hours a day during the hyperphagia period to assimilate enough food, as well as to rest during the middle of the day. Most activity is at dawn and the end of the day. Bears are thus disturbed in seven counties during this sensitive time.

The County Council does not say a word about this. Nor the side effects on surviving hunted bears which have not managed to gain the body weight needed to survive the winter hibernation, which in northern ecosystems is between 5-7 months. Female bears that will give birth to cubs during hibernation and female bears with cubs should be able to store sufficient energy reserves for them as well. One might think that the indirect strategy of such severe hunting for several months and across the county will affect females overall, thus degrading a kind of #metoofemalebear.

Finally, The Hunting Critics maintains that licensed hunting is unethical – and year after year it violates the provisions of the Habitats Directive, Article 16(1)(e) on exemptions for hunting “…under strictly controlled conditions, selectively and on a limited scale.” It is evident that the Conservation Directives are overstepped every year. This applies to the County Councils’ authorisations of licenced hunting permits too, since they do not include the identification and suspension of hunting leaders/hunters from further bear hunts. Instead, hunting companies and trophy hunters can safely count on the County Councils’ generous quotas every year.

In view of the above, the Swedish Hunting Critics Association contends that the licensed bear hunt is unethical, openly anti-animal and steeped in contempt for the life patterns of wild animals and their unequivocal right to life.

Det är dags för ett förbud mot den grymma grytjakt! Gör en insats för grävlingarna och rävarna som utsätts för skarpa jakthundar när de söker skydd i sitt bo, mot jägare! Inga djur ska jagas under mark! Inga djur ska utsättas för ett sådant lidande! Signera petitionen och dela till dina vänner. Sen sköter vi resten. Endast tillsammans kan vi åstadkomma förändringar!

LÅT OSS SÄTTA STOPP FÖR DEN HEMSKA GRYTJAKTEN NU!

Länk till petitionen: Förbjud grytjakten i Sverige nu!

Ge oss ditt stöd genom att bli medlem! För att bli medlem KLICKA HÄR!

Föreställ dig en en argsint, skällande hund jagar dig. Du springer till den plats där du känner dig mest trygg – till ditt hem. Hundarna skäller utanför och du hör röster av människor. Hunden vaktar utgången så att du inte kan fly. Människorna börjar bearbeta ditt hem för att ta sig in till dig. Du är rädd. Du försöker försvara dig så gott du kan, men du är chanslös – när människorna kommer in till dig skjuter de dig med en pistol eller revolver.

Ovanstående text kan också vara en beskrivning av grytjakt på en grävling.

Grävlingen

Grävlingen är ett fredligt djur som tycker om att äta maskar, sniglar och snäckor. De har bra hörsel och luktsinne men ser ganska dåligt. Grävlingen bor i ett bo under marken, ett så kallat gryt som den gräver ut ofta under stenblock eller torra sluttningar. Grävlingen är vaken på natten och sover i sitt gryt på dagen. Den är renlig av sig och “bäddar” i sitt bo med torrt gräs. Toaletten har den utanför grytet/boet.

Nånting som vi människor kan känna igen oss i är att det ibland är svårt för grävlingen att få in ungarna i boet. Föräldrarna får ofta gå ut och hämta in ungarna, och samtidigt smiter kanske en av dem ut igen.

Grävlingen är ett fredligt djur som lever i en livslång relation med sin partner.

Grävlingens spår liknar foten av en mycket mycket liten människa …

Vad är grytjakt?

Grytjakt är en jaktform som bedrivs med hundar, till exempel terrier eller tax. När grävlingen sprungit ner i sitt gryt placerar den sig ofta längst in i en återvändsgränd. Där sitter den med ryggen mot väggen och söker skydd. Den vägrar lämna sitt bo. Ibland kan den fösa upp en jordvall mellan sig och hunden. Hunden kan oftast inte få ut grävlingen från grytet. Då markerar hunden istället var nånstans grävlingen befinner sig. Sen börjar jägaren att gräva sig ned till grävlingen. Grävlingen som inte har någon chans att fly blir dödad av jägaren, oftast med ett enhandsvapen, en revolver eller pistol som är lättast att använda då grävlingen befinner sig i grytet. Annars kan även hagelgevär användas för att döda grävlingen.

Grytjakten är att betrakta som ren nöjesjakt som utsätter bytesdjuret för stress och hunden för risker att bli skadad genom att fastna eller bli attackerad av bytesdjuret.

Andra grytlevande djur som jagas i grytjakt är räv, mårdhund och ibland vildkanin. Vid grytjakt på vildkanin används en iller för att driva ut kaninerna ur de små hålorna. Vid jakt på räv drivs räven ut ur sitt gryt/sitt bo av hunden. Utanför grytet väntar en jägare som skjuter räven och dödar den.

Ge oss ditt stöd genom att bli medlem! För att bli medlem KLICKA HÄR!

Några politiker har genom åren uppmärksammat det grymma i grytjakten och skrivit motioner i riksdagen om det. Men något förbud har ännu inte kommit.

Nedanstående är ett litet utdrag ur den motion motion mot grytjakt på grävling som skrevs 1993/-94 av Bengt Silfverstrand och Kurt Ove Johansson:

“En naturligt mänsklig inställning borde vara att grävlingen lämnas i fred i sitt gryt. Så är dock tyvärr inte fallet.” “Denna jakt får ibland formen av något slags ”gladiatorspel” med ett utslag av primitivt leklynne på djurens bekostnad, präglat av brutalitet och känslokyla.” “I flera fall har grävlingar lämnats lemlästade i sina gryt efter att ha attackerats av jakthundar.”

Länkar till motioner:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/grytjakt-pa-gravling_GH02Jo803

Förbud mot grytjakt Motion 2014/15:413 av Birgitta Ohlsson (FP) – Riksdagen

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/grytjakt_H202680

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/grytjakt-pa-gravling_GN02MJ911

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/forbud-av-trofejakt_H8023064

DU BEHÖVS! Bli medlem i Jaktkritikerna och ge oss ditt stöd! Vi kämpar för de vilda djuren mot nöjesjakt, fällor och snaror, tävlingar i jakt, grytjakt, pilbågsjakt med mera.

Klicka här för att bli medlem

Jakt på säl i vatten är oacceptabel på grund av det stora antal påskjutna sälar som försvinner ner i djupet och aldrig återfinns. Över 50 % sälar kan vara påskjutna, skadeskjutna.

Jaktkritikerna har överklagat samtliga Naturvårdsverkets beslut om jakt på säl: 

Ärende nr 1: (överklagat beslut om skyddsjakt på 50 gråsälar 1-31januari – även om jakten alltså är avslutad) – kammarrätten.

 Ärende nr 2: (överklagat beslut om licensjakt på 2000 gråsälar och licensjakt på 730 knubbsälar och skyddsjakt på 420 vikare)  – förvaltningsrätten. 

Jaktkritikerna vill med denna information främst visa att ni ska få se de katastrofala siffror gällande bärgningsstatistiken, som tack vare våra yrkanden om krav på offentliggörande av uppgifter nu påtvingats Naturvårdsverket att uppge till rätten:

Gråsäl: “Av den rapportering som lämnats till Naturvårdsverket framgår att 928 gråsälar fälldes med stöd av licensjaktsbeslutet för 2021. 513 av dessa sälar bärgades.”
Vikare: ” 2017 fälldes 39 av 130 tillåtna, 2021 fälldes 291 av 420 tillåtna, varav 152 bärgades” 
Knubbsäl: ingen uppgift
Detta trots att vårt yrkande var att NV skulle offentliggöra komplett statistik över tidigare genomförda skyddsjakter och licensjakter: antal fällda, bärgade, icke bärgade, inför nya beslut om säljakt. Ej heller uppger de svar på vårt yrkande att de skulle offentliggöra antal påskjutna sälar och utfall gällande platsundersökning och eftersök.

D v s: här presenterar NV svart på vitt att över 50% sälar kan vara påskjutna, skadeskjutna. INGEN VET om de dött en omedelbar död och sjunkit till botten eller om de skadeskjutna dyker och lider i veckor, månader, med påskjuten nos, käke, öga, panna, nacke, hals etc.
D v s ett uppenbart brott mot jaktlagen onödigt lidande 27§ och då de uppenbarligen icke eftersökts* (se nedan) även brott mot jaktlagen 28§:

”Ett påskjutet djur är att betrakta som skadat till dess motsatsen är bevisad. Vid jakt efter klövvilt och stora rovdjur är man skyldig att kunna spåra upp skadat vilt med hjälp av en särskilt tränad eftersökshund. Eftersök i alla dess former är självfallet betydligt svårare att göra i mörker och därför är det rekommenderat att alltid avbryta jakten i god tid före skymningen.” (jagarexamenonline.se)

1. Den som påskjutit djur ska ansvara för att platsundersökning genomförs för att undersöka om djuret är skadat eller inte. Den som påskjutit djuret ska även säkerställa att spår på skott- och fallplats inte förstörs.
2. Den som påskjutit djur ska ansvara för att eftersök genomförs om inte platsundersökningen eller andra omständigheter visat på att djuret är oskadat. Eftersök ska genomföras* till dess

• a.  djuret påträffats dött
• b.  djuret påträffats skadat och avlivats
• c.  kulans anslags- eller nedslagsplats från det avlossade skottet är så belägen att den utesluter att djuret skadats, eller
• d.  djuret inte kan anträffas.

Johan Beck-Friis, veterinär vid Djurskyddet Sverige skriver i ett yttrande angående djurskyddsrisker vid jakt på säl i vatten bland annat följande: “Mot bakgrund av ovan anförda djurskyddsaspekter anser jag att jakt på säl i vatten är
oacceptabel och att sådan jakt inte bör vara tillåten.” Läs hela yttrandet under länk nedan!

LÄNK: Yttrande angående djurskyddsrisker vid jakt på säl i vatten, Johan Beck-Friis, veterinär vid Djurskyddet Sverige

Vi överklagar jakter. Vi kämpar för alla vilda däggdjur och fåglar i Sverige. Ge oss ditt stöd genom att bli medlem. För att bli medlem KLICKA HÄR!

Måndagen den 7 juni hölls en debatt om bland annat miljöorganisationers talerätt. Några riksdagspartier vill begränsa rätten för miljöorganisationer att gå till domstol. Detta är ett utskottsinitiativ  – Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2021/22:MJU29

Talerätt är en demokratisk rättighet för att allmänheten ska ges möjlighet via föreningar att påverka ärenden som har med miljöärenden att göra, alltså vår gemensamma framtid och ett sätt att få större insyn i frågor som annars riskerar att styras/domineras av intresseorganisationer som har ensidiga motiv för dödande av vissa vilda djur

Sverigedemokraterna och Centern har skrivit riksdagsmotioner om att inskränka miljöorganisationers möjlighet att överklaga miljöärenden. I riksdagens miljö- och jordbruksutskott fick dom stöd av Moderaterna och Kristdemokraterna.

SD tycker t ex att rätten att överklaga ska gälla endast organisationer som är direkt berörda av den verksamhet man överklagar, dvs vara påverkad av det som händer i det lokala området.

Liberalerna, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill att miljöorganisationer ska ha oförändrad rätt att gå till domstol.

Detta är ett så kallat “tillkännagivande”. Ett sådant är ingen order från riksdagen som regeringen måste följa. Det är istället något som kan bli aktuellt efter valet. Som en borgerlig “Att göra lista”.

Miljöorganisationers rätt att överklaga bygger på Århuskonventionen som Sverige har undertecknat.

Länk: Om Århuskonventionen

Jaktkritikerna och andra organisationer som överklagar jakter kan alltså komma att drabbas av detta om det går igenom. Vi överklagar många jakter såsom skydds- och licensjakter på de stora rovdjuren men även andra djur som svanar, bävrar, hjortar med mera. Nu kan den rätten komma att begränsas om SD, C, M och KD får som de vill.

Det kommer alltså att vara debatt i riksdagen om detta, måndag 13 juni och votering/beslut kommer tas den 18 juni. Detta förfarande är identiskt med det beslut som togs i riksdagen om att minska vargstammen för knappt en månad sedan och det är i stort sett samma partier som nu ligger bakom förslaget om att inskränka talerätten.

Länk: Miljömålen – med sikte på framtiden Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2018/19:MJU18

Jaktkritikerna överklagar jakter. Det är så viktigt att försvara talerätten.

Ge oss ditt stöd genom att bli medlem! För att bli medlem KLICKA HÄR!

Söndagen den 11 september är det val till riksdag, region- och kommunfullmäktige 2022. För många av våra medlemmar är djurfrågorna viktiga, bland annat hur partierna ställer sig till jaktfrågorna. Här pågår vår serie om djuren och valet, skriven av Ingemar Rosberg, Jaktkritikerna Västra Götaland.

Avsnitt nr 8

I detta Avsnitt vill fortsätta med resterande 6 frågor från

Presentation av
enkätundersökning om vilda
djur i Sverige
YouGov 19-21 November 2021.
Finansierad av World Animal Protection Sverige och Svenska
Rovdjursföreningen

Intervjuperiod och datainsamlingsmetod:
Undersökningen är genomförd under perioden 19-21 november 2021 via YouGov Sveriges
Internetpanel.
Urval:
Undersökningen är genomförd bland män och kvinnor 18+ år i Sverige.
En inbjudan till undersökningen skickades ut via e-mail till personer som passade in på
kriterierna för studien.
Urvalet är representativt för den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder och region.
Vägning av data:
Data vägdes utifrån kriterierna kön, ålder och region mot bakgrund av en modell från
Statistiska Centralbyrån, så att resultatet är representativt för befolkningen i förhållande till det
totala antalet personer som har deltagit i undersökningen.

Fråga 5
… att licensjakt på lodjur är tillåten i
Sverige trots att arten är fridlyst?
Negativa: 63%
Positiva: 13%
Människor i norr (63%) och
människor i Stockholm (65%)
ungefär lika negativa.

Fråga 6
… att det i Sverige eventuellt kommer att bli tillåtet med
pilbågsjakt på vissa djur (rådjur, räv, bäver, grävling,
mårdhund, tvättbjörn, bisamråtta och hare)?
Negativa: 60%
Positiva: 13%
Människor i norr (52%) något
mindre negativa än människor i
Stockholm (59%).

Fråga 7
…att det i Sverige är tillåtet att fånga vilda djur i levandefällor, dvs i
fällor där djuren hålls kvar antingen genom att stängas in i burar (t ex
lodjur), fångas med nät eller fångas med snaror (t ex rödräv)?
Negativa: 67%
Positiva: 9%
Människor i norr (63%) och
människor i Stockholm (64%) lika
negativa.

Fråga 8
Om du tänker på de vilda djuren i Sverige, hur ser du på
deras framtid och möjlighet att få leva bra liv utan att deras
livsmiljö hotas av klimatförändringar, föroreningar och
annan mänsklig aktivitet?
Negativt: 46%
Positivt: 22%
Människor i norr (47%) och
människor i Stockholm (49%)
ungefär lika negativ syn.

Fråga 9
Anser du att jakt på vilda djur i Sverige ska
minimeras och endast få ske då det behövs
och inte enbart för nöjes skull?
Ja: 59%
Nej: 17%
Människor i Stockholm (62%)
svarar ja i större utsträckning än
människor i norr (51%).

Fråga 10
En grundläggande paragraf i Djurskyddslagen är att lagen
ska säkerställa ett gott djurskydd och främja en god
djurvälfärd och respekt för djur. En annan är att djur ska
behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och
sjukdom. Idag skyddar djurskyddslagen i Sverige djur som
hålls i fångenskap och vilda djur om de används i
djurförsök. Anser du att djurskyddslagen i Sverige även
borde skydda de vilda djuren?
Ja: 65 %
Nej: 14 %
Människor i Stockholm (67%)
svarar ja i större utsträckning än
människor i norr (62%).

Det finns en avslutande fråga:

Ligger jaktpolitiken före, i takt med,
eller efter?
Tyvärr har delar av den kommenterande texten tappats bort vid överföringen.
Så denna fråga får komma med i Avsnitt 9 tillsammans med en analys av
både denna opinionsundersökning men också Svenska jägarförbundets
opinionsundersökning som kommit fram till slutsatsen att nästan 70%
accepterar jakt.

Ge oss ditt stöd genom att bli medlem! För att bli medlem KLICKA HÄR!

Avsnitt nr 7

I detta avsnitt vill jag presentera lite information hämtad från 2 opinionsundersökningar. Först en i Svenska jägarförbundets regi, och därefter första halvan av en opinionsundersökning 2022 av YouGov. Beställd av WAP (World Animal Protection) och Svenska rovdjursföreningen.

Svenska Jägareförbundet lät (under hösten 2017) Sifo fråga 1000 slumpvis utvalda tre frågor:

• Skulle du vilja äta mer viltkött?
• Kan du tänka dig att börja jaga eller kan du inte det?
• Accepterar du jakt eller gör du inte det?

Intressantast är ju den sistnämnda frågan där man sade sig fått följande resultat: 89% svarade JA. Hur skall det resultat värderas?

Vi skall gå vidare och ta del av första halvan av ovan nämnda opinionsundersökning av YouGov. Där ställs 10 frågor om mer preciserade jaktsätt:

Presentation av
enkätundersökning om vilda
djur i Sverige
YouGov 19-21 November 2021.
Finansierad av World Animal Protection Sverige och Svenska
Rovdjursföreningen

Intervjuperiod och datainsamlingsmetod:
Undersökningen är genomförd under perioden 19-21 november 2021 via YouGov Sveriges
Internetpanel.
Urval:
Undersökningen är genomförd bland män och kvinnor 18+ år i Sverige.
En inbjudan till undersökningen skickades ut via e-mail till personer som passade in på
kriterierna för studien.
Urvalet är representativt för den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder och region.
Vägning av data:
Data vägdes utifrån kriterierna kön, ålder och region mot bakgrund av en modell från
Statistiska Centralbyrån, så att resultatet är representativt för befolkningen i förhållande till det
totala antalet personer som har deltagit i undersökningen.

Fråga 1
… att vissa djur jagas under tider på året då
de har ungar, har sin parningstid eller då de
kan vara dräktiga?
Negativa: 72%
Positiva: 7%
Människor i norr (80%) mer
negativa än människor i Stockholm
(69%).

Fråga 2
… att djur i Sverige, t ex gräsänder och fasaner,
föds upp i fångenskap för att sedan släppas ut i
syfte att bli skjutna, t ex under olika jaktevent?
Negativa: 67%
Positiva: 10%
Människor i norr (71%) mer
negativa än människor i Stockholm
(61%).

Fråga 3
… att man anordnar så kallade poängtävlingar
av vilda djur i Sverige som går ut på att den
som skjuter flest eller störst djur vinner?
Negativa: 76%
Positiva: 6%
Människor i norr (78%) mer
negativa än människor i Stockholm
(74%).

Fråga 4
… att man i Sverige skulle skapa områden helt
fria från jakt, t ex i naturreservat?
Negativa: 12%
Positiva: 76%
Människor i norr (71%) och
människor i Stockholm (71%) lika
positiva.

Resterande frågor kommer i Avsnitt 8. Då analyseras kortfattat de 2 opinionsundersökningarna.

Ingemar Rosberg

Avsnitt nr 6

Här det utlovade partipolitiska programmet. Tyvärr är det inte vad jag vet något ytterligare parti som hittills gjort något liknande. Det kan vara upp till oss att pressa på och ställa krav att partierna och dess riksdagskandidater visar i skrift om de vill åstadkomma något.

Miljöpartiet först ut med ett djurpolitiskt program

Med det nya programmet är Miljöpartiet det första riksdagspartiet med ett uttalat djurpolitiskt program. Det är ett gediget och välarbetat program som rekommenderas att läsas för den som är intresserad av djurpolitiska frågor. Det är också ett heltäckande program och som sådant svårt att sammanfatta – men om förslagen skulle bli verklighet så skulle vi i Sverige avsevärt förbättra livet för miljontals djur.

Några intressanta punkter i Miljöpartiets nya djurpolitiska program som är värda att lyftas fram är dessa, som även Djurens Rätt har fokuserat på under lång tid:

• Att burhållning avvecklas, hönor handlar det om primärt i Sverige. Och att hönor som hålls frigående får större yta per höna att leva på än vad som är lagstadgat idag.
• Att minkfarmningen avvecklas.
• Att Sverige tar fram en nationell plan för övergång till djurförsöksfri forskning och handlingsplaner för att minska antalet djurförsök inom olika forskningsområden.
• Att Sverige inrättar en djurskyddsmyndighet och en djurskyddsombudsman.
• Att djurskyddslagstiftningen utvidgas så att den gäller alla djur, även vilda djur och inte bara de som hålls av människan.
• Att det införs en maxtid på fyra timmar för transport av fåglar och vill se utveckling av mobila slakterier och gårdsslakt.
• Att kycklingar som föds upp för slakt ges tillgång till betydligt större utrymme och att olika typer av miljöberikningar införs.
• Att kycklingindustrin ska ställa om till långsamväxande raser för att minska problemen med djurvälfärden.
• Att bedövning av alla djur före slakt ska vara snabb och smärtfri. Metoder som inte lever upp till detta, till exempel nuvarande elbedövning av slaktkyckling och koldioxidbedövning av grisar och fiskar, ska fasas ut.

Utöver detta så vill Miljöpartiet också minska den animaliska industrin överlag till förmån för växtbaserade produkter.

– Att ta fram ett djurpolitiskt program visar att Miljöpartiet tar ett helhetsgrepp om frågor som rör djur, vilket vi har saknat i politiken. Det är välkommet och jag hoppas och tror att fler partier väljer att följa efter. Frågor som rör djur har fått stå tillbaka allt för länge säger Camilla Bergvall, förbundsordförande Djurens Rätt.

Andra partier har också skrivit mer omfattande om sin djurpolitik, oftast genom motioner. Det som skiljer ett program är att det är en större process i ett parti.

Programmet har processats i Miljöpartiets riksdagsgrupp och i partistyrelsen. Det har också varit på remiss i lokalföreningarna. Programmet är därför mycket väl förankrat och det går att anta att det ligger en viktig bildningsprocess bakom att ta fram ett program som detta.

SEBASTIAN WIKLUND | Samhällspolitisk chef

8 april 2021

Ingemar Rosberg

Ge oss ditt stöd genom att bli medlem! För att bli medlem KLICKA HÄR!

Avsnitt nr 5

I detta Avsnitt vill jag presentera en partimotion från Miljöpartiet med förslag till förbättrad djurvälfärd. Vad jag kunnat se finns det inte något ytterligare parti som har partimotion med djuren som utgångspunkt. Bara ett parti har vad jag vet utarbetat ett Djurpolitiskt program varför det blir detta program jag presenterar nästa gång.

Motion till riksdagen 2020/21:2764 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP)

Djurvälfärd i praktiken.

Förslag till riksdagsbeslut:

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet för att få till stånd en global FN-deklaration om djurvälfärd och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för ett förbud mot handel med levande vilda djur och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för att få till stånd ett globalt regelverk mot rutinmässig användning av antibiotika i djurhållning och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa sanktioner mot medlemsländer som bryter mot EU:s djurskyddslagstiftning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att djurskydd och djurhälsa ska vara en uttalad del i handelsavtal, inte ett handelshinder, och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillse att medlemsländerna har rättigheter att provta djur vid införsel till landet för att förhindra att smittsamma sjukdomar sprids, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åtta timmar ska vara absolut maxgräns för djurtransporter inom EU och att kravet ska omfatta alla transportslag samt tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att köttbranschen i hela EU bör övergå från transport och export av levande djur för slakt till transport och export av kött och slaktkroppar och tillkännager detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka EU:s arbete med att bekämpa handeln med elfenben, lejontroféer och andra produkter som kommer från djur som är eller riskerar att bli utrotningshotade, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla all pälsdjursfarmning inom EU och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige konsekvent bör verka för att minimiregler för djurskydd införs på områden där det i dag saknas och att de höjs i de fall de är otillräckliga, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheten med ansvar för djurskydd ska revidera samtliga djurskyddsföreskrifter så att de är i enlighet med ambitionerna i den nya djurskyddslagen och tillkännager detta för regeringen.
13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla djur ska ha rätt till utevistelse och bete i så stor utsträckning som väder och årstid medger det och tillkännager detta för regeringen.
14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja att även kalvar av mjölkras ska få dia kon i minst två månader efter födseln och tillkännager detta för regeringen.
15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att djur inte ska hållas permanent uppbundna eller permanent i bur och tillkännager detta för regeringen.

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att griskultingar inte bör få avvänjas från suggan förrän allra tidigast vid fyra veckors ålder och tillkännager detta för regeringen.
17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hönor som hålls på frigång bör få större yta per höna att leva på än vad som är lagstadgat i dag och tillkännager detta för regeringen.
18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att metoder som gör det möjligt att sortera ut ägg med tuppkycklingar i, så att dessa inte går vidare till kläckning, bör utvecklas och användas inom svensk värphönshållning och tillkännager detta för regeringen.
19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slaktkycklingproduktionen bör minska beläggningsgraden så att kycklingarna har tillgång till betydligt större utrymme och om att krav på olika typer av miljöberikningar bör införas och tillkännager detta för regeringen.
20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppfödningen av slaktkycklingar bör ställa om till långsamväxande raser för mindre hälsoproblem och tillkännager detta för regeringen.

21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontrollprogram inte ska kunna användas för att kompromissa bort viktiga djurskyddsparametrar såsom utrymmeskrav och tillkännager detta för regeringen. 22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla minkfarmningen i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mobila slakterier och ny teknik för gårdsslakterier ska fortsätta att utvecklas och tillkännager detta för regeringen.
24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ha kameraövervakning i slakterier för att möjliggöra efterkontroll av förhållanden vid slakt och tillkännager detta för regeringen.
25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bedövning av alla djur före slakt ska vara snabb och smärtfri och om att metoder som inte lever upp  till detta, t.ex. nuvarande elbedövning av slaktkycklingar och koldioxidbedövning av grisar och fiskar, ska fasas ut, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införliva alla djur som på något sätt påverkas av människan, oavsett om det är domesticerade sällskapsdjur, lantbruksdjur eller vilda djur, i en och samma djurskyddslag och tillkännager detta för regeringen.
27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda oetiska jaktformer, t.ex. ”godsjakt” på fågel och fälljakt på lodjur, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda fällor av typen fotsnara och tillkännager detta för regeringen.
29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa straffen vid grovt djurplågeribrott så att de bättre speglar brottets allvarlighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Du undrar kanske vad det betyder att ”Riksdagen ställer sig bakom…” betyder det att riksdagen antog samtliga förslag. Så är inte fallet. Detta är enbart ett skrivsätt som säger att den som utarbetat  motionen har förhoppning om att motionen skall antas vilket inte är speciellt vanligt att det sker.

Ingemar Rosberg

Avsnitt nr 4

I detta Avsnitt vill jag presentera en partimotion från Vänsterpartiet med förslag till förbättrad djurvälfärd. Nästkommande fredagar kommer jag med partimotioner från andra partier samt Djurpolitiskt program från ett parti.

Motion till riksdagen 2020/21:1315 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V)

Respekt för djuren

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att burhållning av höns inom äggindustrin ska vara utfasad senast 2023 och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör införa ett stoppdatum för pälsdjursfarmning till 2023 och att regeringen bör presentera en plan för utfasningens genomförande och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på regelverk som förbjuder försäljning av nyproducerad päls från djur i bur och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för ett förbud mot användning av koldioxid i höga koncentrationer som metod för bedövning av grisar vid slakt fr.o.m. den 1 januari 2025 och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Jordbruksverket i uppdrag att ta fram föreskrifter om slakt av uppfödda fiskar där koldioxidbedövning förbjuds, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur fler lantbruksdjur inom animalieproduktionen ska ges möjlighet till utevistelse och naturligt beteende under hela året och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att djurtransporter inom EU inte får överstiga fyra timmar och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på strategi för att minska mängden djur som transporteras inom livsmedelsproduktionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör införa förbud mot djurtransporter till länder utanför EU där djurvälfärden inte kan säkerställas genom att EU:s slaktförordning tillämpas och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämpliga myndigheter i uppdrag att se över situationen för de svenska slakterierna och vilka åtgärder som krävs för att öka tillgången på mindre lokala slakterier och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med lagförslag som tydliggör att ansvarig myndighet har bemyndigande att specificera vilka arter som får hållas som sällskapsdjur och tillkännager detta för regeringen.

12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag om att införa de åtgärder som presenterades i promemorian 2019:21 och som fastställer att katter ska id-märkas samt att märkningen ska vara obligatorisk och tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillse att föreskrifter tas fram för hundavel som reglerar att hundavel på defekter inte 4 tillåts samt att kontrollen av valpar vid försäljning skärps och tillkännager detta för regeringen.

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med kompletterande förslag på regelverk i djurskyddslagen som förhindrar att hundar med framavlade sjukdomar ska få bedömas i tävlingar och utställningar och tillkännager detta för regeringen.

15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Tullverket i uppdrag att skyndsamt föreslå åtgärder för att begränsa djursmuggling och tillkännager detta för regeringen.

16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom ramen för EU-samarbetet bör arbeta för att gemensamma åtgärder vidtas för att minska smugglingen av djur över gränser och inom länder och tillkännager detta för regeringen.

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förbud bör införas mot att använda spö på hästar i frammaningssyfte och tillkännager detta för regeringen.

18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd bör ges i uppdrag att föreslå vilka djur som bör finnas på en positiv lista över tillåtna djur på cirkus och tillkännager detta för regeringen.

19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förbud mot grytanlagsprov bör införas i den nya djurskyddslagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.

20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på handlingsplan för övergång till djurfri forskning och tillkännager detta för regeringen.

21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen, i dialog med riksdagen och med berörda intresseorganisationer, bör utarbeta en tydlig strategi för att få till stånd en FN-deklaration för djurvälfärd och tillkännager detta för regeringen.

22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör engagera sig för att höga krav på djurskydd och minskad köttkonsumtion ska bli en beståndsdel i det globala arbetet för en hållbar utveckling, t.ex. på FN:s klimattoppmöten, Agenda 2030 och efterarbetet till Rio Plus 20, och tillkännager detta för regeringen.

Om du har frågor går det att kontakta mig via ingemar.r@jaktkritikerna.se

Ingemar Rosberg

Ge oss ditt stöd genom att bli medlem! För att bli medlem KLICKA HÄR!

Avsnitt nr 3

I avsnitt 1 visade jag på vad partier som går samman kan åstadkomma men det finns många enskilda riksdagsledamöter som via motioner visat stort engagemang för bättre djurvälfärd. Jag vill här ge exempel på 3 st från olika partier som varit speciellt aktiva i djurfrågor före 2018 (föregående riksdagsperiod). Det handlar bl.a. om Birgitta Ohlsson (dåvarande folkpartiet) som visat stort engagemang vad gäller jakt men också t.ex. slaktkycklingarnas levnadssituation. Jag ger här exempel från 2 av hennes motioner.

Motion till riksdagen
2002/03:MJ387

av Birgitta Ohlsson (fp)

Jaktfrågor

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skärpta regler skall gälla för jaktlicenser.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att 500 vargar borde vara ett minimum för en livskraftig vargstam.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skyddsjakt på varg först bör tillåtas när vargstammen nått ett antal av 200 individer och då enbart utvidgad jakträtt i renskötselområden.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en utredning tillsätts för att utröna vilka djurarter som ytterligare bör fredas från jakt.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att all nöjesjakt och uppfödning samt utsättning av gräsänder, rapphöns och fasaner för detta ändamål förbjuds.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förbjuda grytjakt.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förbjuda jakt med drivande hund.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Jaktberedningens sammansättning ändras utifrån motionens intentioner.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att jaktdjuren omfattas av de grundläggande portalparagraferna i djurskyddslagen och därmed omfattas av en tillsynsorganisation som aktivt granskar jakten.

Kycklingindustrin

Motion 2009/10:MJ457 av Birgitta Ohlsson och Solveig Hellquist (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda mindre industriell slakt av fjäderfän.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över transport och uppfödning av slaktkycklingar i förhållande till djurskyddslagen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ändringar i djurskyddslagen.

Jag vill också nämna att Sofia Arkelsten (moderaterna) och Jens Holm (vänsterpartiet) haft en viss samverkan i sina engagemang för djuren. Tänk om det vore vanligt med samverkan av detta slag mellan både partier och enskilda riksdagsledamöter. Både Jens och Sofia har speciellt under åren 2015 till 2017 bidragit med ett stort antal motioner till försvar för djuren. Det handlar om olika slags djur i olika sammanhang, bl.a. har båda bidragit med flera motioner med förslag i samband med utarbetandet av förslag till Ny djurskyddslag. Men här vill jag nämna några av deras övriga motioner:

Sofia:

Förbud mot bågjakt. Motion nr 2015/16:426
Förbjud vilda djur på cirkus. 2017/18:2826
Naturligt beteende för minkar i fångenskap. 2017/18:3006
Utevistelse för grisar. 2015/16:429
Bättre kontroll av slakterier – … 2016/17:1003

Jens:

Förbud mot bågjakt. 2015/16:426
Minkfarmning. 2012/13:MJ202
Respekt för djuren. (Krav på frigående värphöns.) 2015/16:21
En ansvarsfull rovdjurspolitik. Bl.a. skydd vilda djur, lodjursfällor. 2011/12:MJ241
Minskad köttkonsumtion. 2017/18:2338

I september 2016 hade Djurens rätt och PETA en Manifestation: Förbjud vilda djur på cirkus. Bara 3 riksdagspolitiker deltog Jens Holm (V), Elin Lundgren (S) och Carl Schlyter (Mp)

Det sägs ofta att politikerna gör inget för djuren. Men jag vill med detta Avsnitt visa på att det finns de som försöker. Och det är inte bara dessa 3 utan det finns fler som varit aktiva men också som motionerat flitigt under nuvarande valperiod (2018 – 2022). Under följande 2 veckor kommer jag att presentera partier som lagt större partimotioner eller djurpolitiskt program.

Ingemar Rosberg

Avsnitt nr 2

Hans Ryttman , som redan på 1960-talet engagerat sig för de vilda djuren och som tog initiativet till bildandet av föreningen Riksföreningen Hänsynsfull Jakt 1987, (nuvarande Jaktkritikerna) har nedan en kortfattad sammanställning över viktiga händelser inom jakten under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet.

När föreningen nämnd ovan bildades 1987 började föreningen med att försöka få förändringar i jaktförordningen där det anges vilka arter som har jakttider och vilka krav som ställs på jakten samt vilka vapen som får användas vid jakt på olika arter. Det var svårt att finna riksdagsledamöter som ville engagera sig för att skriva motioner med förslag om förändringar i jaktförordningen. De gånger det skedde blev motionerna nonchalerade, som oftast, och inga förändringar skedde.

Föreningen hade mer framgång med att träffa dåvarande jordbruksministern Margareta Winberg (Socialdemokraterna) de tjänstemän som arbetade på departementet. De mötena gav resultat som vi tror till en del berodde på våra förslag. Följande arter fridlystes under 1990-talet:

Bergand (1988/1989.

Silltrut (1994/1995).

Hermelin och ekorre. Enkelbeckasin, sothöna(1999/2000).

Stjärtand , skedand, brunand (2001/2002).

Svärta (2006/2007).

Skrattmås (1995/1996).

Då Margot Wallström var miljökommissionär i EU (1999-2004) överklagade vi lodjursjakten i Sverige. I ett “motiverat yttrande” ,som det heter, skriver Margot Wallström: “Alternativa lösningar till att fälla dessa djur finns exempelvis kan tamdjursägare skydda sina djur med rovdjurssäkra stängsel. Vidare utgår ersättning genom samhällets försorg till djurägare för deras ekonomiska förlust av rovdjursskadade tamdjur och husdjur. Dessa lösningar är lämpliga. Det föreligger inte någon sådan anledning till undantag som nämns i punkterna a)-e) enligt artikel 16 i habitatdirektivet.

Överklagandet ledde till att det blev avslag för den föreslagna lodjursjakten. 2004 ersattes Margot Wallström av en ny miljökommissionär som med hänvisning till habitatets möjliga undantagsregler godkände lojakt i Sverige. I dag bedrivs en mycket omfattande jakt på våra stora rovdjur vilket Naturvårdsverket motiverar med hänvisning till habitatdirektivets undantagsregler.

Hans Ryttman har gett ut boken ”JAKTKRITIK – kritiska tankar om vårt förhållande till de vilda djuren.” Går att beställa via ingemar.r@jaktkritikerna.se .

Hoppas komma med Avsnitt nr 3 den 28 januari. Det kommer då handla om några engagerade djurvänner som gjort avtryck för djuren före vår nuvarande valperiod.

Ingemar Rosberg

Ge oss ditt stöd genom att bli medlem! För att bli medlem KLICKA HÄR!

Avsnitt nr 1.

Hur vi behandlar djuren brukar inte vara någon uppmärksammad valfråga. Detta trots att vi har organisationer, t.ex. Djurens rätt och Djurskyddet Sverige, som brukar fråga ut och offentliggöra partiernas kandidaters inställning i djurfrågor. Att i den offentliga valdebatten försöka få till debatt om djur och djurvälfärd brukar vara ganska hopplöst. Jag har i några tidigare val engagerat mig i att få djurfrågor synliggjorda så att djurvänner fått kunskap om vilka partier och deras kandidater som visat engagemang för djur och djurvälfärd. Jag som ansvarar för detta projekt är en drygt 80- årig pensionär med ett aktivt djurengagemang sedan slutet av 1900-talet. Numera med stort engagemang i jaktkritik. Jag kommer att börja med en historisk tillbakablick – och spegla hur engagemanget för djurvälfärd har varit i början på 2000-talet. Det kommer då att handla om mina hågkomster när det gäller allmänt om engagemang i djurfrågor och då ganska marginellt med koppling till jakt. Jag kommer senare att presentera utfrågningar av partierna och dess kandidater och då även med speciell inriktning på jakt.

Den historiska tillbakablicken vill jag börja med att beskriva de jag vill kalla ”DE GYLLENE ÅREN” 2002 – 2007. Vi hade då en socialdemokratisk regering med Göran Persson som statsminister. Dessutom hade vi Miljöpartiet och Vänsterpartiet med stort engagemang i djurfrågor. Jag har för mig att båda partierna hade utarbetade djurpolitiska program. Detta ledde till att de fick med sig Göran Persson och socialdemokraterna att ta fram och lägga ett förslag i juni 2002 om att inrätta en djurskyddsmyndighet. I januari 2004 startade denna myndighet sin verksamhet med lokalisering i Skara. Myndigheten hade till uppgift att vägleda lokala och regionala tillsynsmyndigheter, stödja forskning samt informera allmänhet, media och andra myndigheter om djurskydd. De 4 borgliga partierna var från första början negativt inställda till inrättandet av denna myndighet och tog tidigt beslut att om de fick makten vid kommande val 2006 skulle myndigheten läggas ner. De motiverade sin inställning med att Djurskyddsmyndighetens arbetssätt var kontroversiellt. Jag anser att det var ett svepskäl – de ville helt enkelt inte ha så mycket fokus på djurvälfärd. Speciellt representanter för Moderaterna och Kristdemokraterna uppträdde mycket aggressivt. De borgliga partierna vann valet 2006 och lade omgående ner Djurskyddsmyndigheten (1 juli 2007). Sannolikt medförde det att mycket påbörjad forskning, bl.a. på fiskars känsel avslutades.

Folkpartiet Liberalerna hade till skillnad mot övriga 3 borgliga partier gott rykte bland djurvänner då partiet hade ett par mycket djurengagerade ledamöter i sin riksdagsgrupp . Ett par dagar före valet satt någon eller några av dessa ledamöter i radiointervju och uttalade att de inte var för nedläggning vilket kunde ha betytt majoritet för att Djurskyddsmyndigheten skulle fått finnas kvar. De fick emellertid inte rösta enligt sin övertygelse då Folkpartiet Liberalernas linje var att stödja en nedläggning. Undrar hur många som då kände sig lurade. En annan stridsfråga var synen på minkuppfödningen på våra minkfarmer. Vänsterpartiet lade 2006 en motion (2006/07:MJ317) om skärpta djurskyddskrav för minkuppfödningen, bl.a. krav på simmöjlighet för minkarna. Socialdemokraterna och Miljöpartiet stödde förslaget varför man lade en proposition till riksdagen 16 mars 2006 vilket ledde till beslut att skärpta regler skulle börja gälla från 1 januari 2007.Dessa regler hade sannolikt medfört att flertalet minkfarmer hade lagts ner men de borgliga partierna vann ju valet 2006 så de kunde i en ny omröstning i riksdagen få majoritet för att stoppa att reglerna infördes. De varma positiva vindarna när det gällde djuromsorg upphörde och i stället blåste det nu kalla avvisande vindar och de för djuren ”GYLLENE ÅREN” var över.

Hoppas komma med Avsnitt nr 2 nästa fredag 21 januari.

Ingemar Rosberg

I Hyltetrakten fanns det i en gårds närhet, ett gryt med rävar som var mycket älskade och uppskattade av ortsborna. Människorna som bor i närheten upplevde dessa vackra och välmående rävar som ett trevligt och välkommet inslag i omgivningarna. På helgerna gick man med barnbarnen för att titta på och beundra de vackra rävarna. Barnen lärde sig att uppskatta och älska naturens vilda djur.

Rävarna höll undan sorkar och möss och sågs ofta vid åkerkanterna. De blev till och med vänner med katterna på gården intill. Sen länge hade det inte funnits rävar på orten och människor var glada åt att rävar nu återigen etablerat sig på platsen.

Men i början av december kom det nya jägare, efter att grannmarken sålts och då utplånades alla rävar i grytet. Det enda som var kvar var blod här och där och borrade hål ner till grytet. Metoderna som användes uppfattades som både grymma och fega. Grythundar hade släppts ner i grytet och man frågade sig också om andra verktyg och tillhyggen använts, förutom skjutvapen.

• 

Det händer att jägare röker ut rävar ur gryt. När grytet fylls med rök har räven inget annat val än att ta sig ut ur grytet, ut till jägarna som väntar utanför med vapen och deras hundar. Det händer också att jägare låter hundarna kämpa med räven först innan den dödas. Det finns dokumenterat i jaktfilmer på Youtube.

Hade dessa rävar rökts ut? Var det därför det borrats hål här och där?

En person i närheten berättar att de var förkrossade och ställde sig frågande när de förstod att alla rävar var borta. Rävarna hade ju inte gjort någon skada och det fanns ingen anledning att utrota dem. Tvärtom så uppskattade man rävarnas närvaro.

• 

• 

• 

Ge oss ditt stöd genom att bli medlem! För att bli medlem KLICKA HÄR!

Frånvaron av rävar skapar obalans i naturen med en invasion av sorkar, möss och annat. Rävar rör sig inom ett mycket begränsat område och så länge det finns mat i närheten är de nöjda.

En hemlös räv hade klarat sig och sökte sig till bebyggelse i närheten. Glädjen varade inte länge då snart även den räven dödades. För de som bor alldeles i närheten är det obegripligt och skrämmande att man utrotar rävar enbart för sitt nöje skull.

Funderar man vidare när det gäller rävjakt, så har Jägareförbundet skrivit att rävar jagas av två skäl – nöje och viltvård (jakt) och det sker på olika sätt. Det vanligaste är grytjakt vilket kan ses som djurplågeri på hög nivå. Jägare skulle kunna försöka minimera lidandet för det vilda djuret men det går inte att bortse från att hundarna stör, stressar och plågar viltet i grytet. Grytjakt strider definitivt mot paragraf 27 i jaktlagen som säger att djur inte ska utsättas för onödigt lidande.

En annan jaktmetod är vakjakt vid till exempel åtel, eller lockjakt där man härmar hare. Även fångstfälla används, i form av en låda. I de nordligaste länen får rävar fångas med en fotsnara. Rävsaxar är numera förbjudna men fotsnaran fungerar likadant.

Tidningen Jaktjournalen har en tävling kallad Rovdjurskampanjen. Där får man poäng för små rovdjur och kråkfåglar som man dödar. Räven inbringar högst poäng, 120. Tävlingen går ut på att man skjuter så många djur som möjligt av små rovdjur och kråkfåglar som skata, kråka, nötskrika. Man samlar på så vis så många poäng som möjligt och kan vinna priser. Får man tusen poäng kommer man med i en exklusiv 1000-klubb. Eftersom räven inbringar så höga poäng skjuter jägare gärna så många rävar som möjligt. I princip varenda räv man får syn på. Rävmamman är fredad när hon har ungar, men ungarna får dödas i princip när de tittar ut från lyan.

Det skjuts cirka 70 000 rödrävar per år.

Rävarna som dödats kommer inte tillbaka. De flesta av oss njuter hellre av rävarna levande än döda.

Jaktkritikerna anser att rävar inte ska jagas. De ingår i naturens kretslopp. Rävar är viktiga då de tar sorkar och möss, då blir det även mindre TBE för oss människor.

Rävar har rätt att leva precis som vi människor. Och om någon ändå jagar räv så ska den inte plågas på detta hemska vis. Jaktkritikerna vill att grytjakt och andra grymma jaktformer förbjuds!

Bli medlem idag och ge oss ditt stöd! Så får vi bättre förutsättningar att hjälpa rävarna och de andra vilda, jagade djuren. Klicka här för att bli medlem!

Jaktkritikerna yrkar att all jakt i naturreservatet ska förbjudas. 

Under de senaste femtio åren har människan påverkat och förstört jordens naturmiljöer i långt snabbare takt än någonsin tidigare i historien. Vi måste därför bli bättre på att värna och skydda djuren i våra naturmiljöer. Det minsta man då kan begära är väl att våra naturreservat ska vara platser där djuren kan leva utan att riskera att bli jagade av hundar och dödade av jägare. 

Vi anser att länsstyrelsen Gotland har tagit beslut på felaktiga grunder som till exempel att syftet med naturreservatet Hejdebyhöjden är att bevara biologisk mångfald. Det gör man inte genom att tillåta att man avsiktligt får döda djur i reservatet. Jakt får pågå under största delen av året beroende på djurart. Från och med 1 maj till och med 15 mars året efter. Dessutom får årsungar av räv dödas hela året ”om det behövs för att tillgodose viltvården”.  

Ett annat av syftena med naturreservatet är att ”tillgodose behov av områden för friluftslivet”. Sedan tidigare vet vi att länsstyrelsen anser att även jakt ingår i begreppet friluftsliv. Det innebär att när jakt pågår så begränsas övriga friluftsaktiviteter vilket betyder att en liten minoritet gynnas på bekostnad av det stora flertalet.  

Att likställa dödande av levande, kännande varelser med aktiviteter som promenader, vandring, ridning, terränglöpning, orientering och möjligen också cykling är för oss i Jaktkritikerna helt absurt. 

Dessutom ställs inga krav på jaktlaget/jaktlagen att informera om när jakt pågår. 

Jaktkritikerna begär att regeringen återkallar Länsstyrelsen i Gotlands läns beslut gällande jakt i Hedebyhöjdens naturreservat. 

Christina Åkerblad 

Styrelseledamot i föreningen Jaktkritikerna  

Beslut angående bildande av naturreservat i Hejdebyhöjden, Gotland

KLICKA HÄRFÖR ATT BLI MEDLEM

1500 dovhjortar får nu skyddsjagas i Södermanlanlands län, från 1 maj 2022 – 31 augusti 2023. Jakt blir tillåtet dygnet runt. Ett beslut från 2018 gällande skyddsjakt på dov- och kronhjort innebär redan att markägare på eget initiativ kan skjuta nyfödda kalvar under perioden 1 juli till den 15 april ”på växande gröda” och i ”skogsplantering”. Alltså i princip hela året från det ögonblick de föds får de dödas. Beslutet innebär också att man får jaga när hindarna är högdräktiga eller digivande. Kronhjort och dovhjort är grupplevande och hindarna lever i matriarkat som består av flera generationer.

Beslutet har överklagats av Jaktkritikerna.

Läs vår överklagan här!

Dovhjortar är nu i princip laglösa i Sverige. Regeringen och Naturvårdsverket drev igenom ett anstötligt beslut utan hänsyn till etiska och biologiska aspekter och ignorerade därmed protester från forskare och veterinärer.

www.svd.se/etiken-satts-at-sidan-nar-hjortkalvar-far-skjutas

LRF jämför hjortar med vildsvin och tvekar inte att lösa problem med lönsamhet med oetisk jakt, genom att det onda dekretet tillåter jakt dygnet runt med rörlig belysning.

Kronhinden föder i maj och dovhinden i juni-juli. I april är dräktiga hindar så tärda av vintern, att de inte är mycket större än årskalvar, vilket innebär att dräktiga hindar med fullgångna foster riskerar att skjutas som årskalv. Jakt gör också att ännu diande kalvar skjuts. Man utsätter hindar för psykiskt lidande och sjukdom eftersom de är mjölkproducerande när de mister sin kalv. På fråga om man vill jaga trots risker, svarade en manlig jaktledare ilsket ”jakten är redan såld”.  

Hjort #metoo? En novemberdag skjuts en hind som försökt försvara sig mot en jakthund. Hinden har ett fullgånget dött foster på väg ut. Lite som våldtagna kvinnor som ifrågasätts om de ”varit på fel ställe i fel kläder”, förklaras att hinden parat sig vid ”fel tidpunkt”. Eftersom hinden väljer vilken hjort hon vill para sig med, kan man tänka att jaktstress eller troféjakt på handjur minskat hennes möjligheter. Hon straffades dubbelt med döden.

Studier i England och USA visar hur hjortdjur drabbas av stress och posttraumatiskt stressyndrom, PTSD när de jagats av människor och hundar. Muskel- och benskador och förhöjda kortisolnivåer är skadliga bieffekter, men varken ”collateral damage” eller psykiskt trauma hos överlevande djur berör jägare. Jakt och mänsklig aktivitet tvingar många vilda djur att ändra beteende. Vissa blir nattaktiva och mycket tid går åt att hålla sig undan från människor och hundar på bekostnad av vila och födosökande. Markägares stängseltrådar är en dödsfälla för hornbärande hjortar om vilket tystnadskultur råder.

För oss som bor på landet, innebär jakt numera naturterror och hjärtskärande möten med stressade eller skadade djur. Dag efter jakt – blir möte med Döden – inälvor av hjortar påträffas spritt över buskar. Bakom gömde sig en överlevare. En traumatiserad ensam hjortkalv.

• 

• 

Dovkalv#metoo? Kristdemokraternas Ebba Busch, låter sig filmas för en Youtube-kanal när hon med ett isande skratt skadskjuter en dovkalv i djup snö. I intervju med DN koketterar hon med att säga ”för att jobba i riksdagen måste man kunna jaga och snusa”.

Naturvårdsverket ”vårdar” inga vilda djur. Ökade jakttider och obegränsade tekniska jaktmedel, trots att de värnlösa djuren fysiskt är desamma sen årtusenden, legitimeras metoder som är rent sadistiska. Fällor, grytjakt, drivande jakthundar i naturen, skyddsjakt från helikopter, jakt på lodjur under parningstid, jakt på nyfödda ungar och dräktiga honor.

Naturvårdsverket har gjort sig till jaktens Agamemnon, kungen som offrade sin egen dotter, Ifigenia för att få vind i seglen och återvända till Troja. I samma ögonblick Ifigenia offras, förvandlas hon till en hjort. Till vilken blodig avgrund Naturvårdsverket vill få Sveriges regering att segla, genom att offra hindar och deras kalvar, är en gåta.

Texten är skriven av Eva Stjerswärd och publicerades som insändare i Tidningen Syre med rubriken “Dovhjortar är nu i princip laglösa i Sverige” den 16 maj 2022

Klicka här för att bli medlem i Jaktkritikerna