Kråkor och kråkfåglar hör till världens mest intelligenta fåglar. Inte nog med det – de kan även vara lika intelligenta som primater och papegojor. Det har visat sig att kråkor kan planera en handling i flera steg, tillverka och använda verktyg, fiska med bete och till och med prata. Och de minns ansikten.

Den gubben glömde kråkorna aldrig

Att kråkor minns ansikten har biologen John M. Marzluff och hans medarbetare i Seattle i USA visat. Forskarna i hans arbetslag fick allihop bära en naturtrogen gubbmask, sådana som man kan köpa i skämtaffärer. De hade alla exakt likadana masker. Sen turades dom åt att bära sig allmänt jobbigt åt mot kråkorna som häckade i universitetsområdet. Alltid iklädda gubbmaskerna. I del två av experimentet tog forskarna helt fredliga promenader i parken. Med mask på blev de igenkända som ligister och blev förföljda av skränande kråkor. Fortfarande efter sju år satt minnena kvar, även hos de utsatta kråkornas barn och barnbarn. Den gubben glömde dom inte, i första taget.

Intressant var att med tiden minskade inte kråkornas aggression mot de maskbärande marodörerna, utan
ökade istället. Inom de första två veckorna efter störningen skällde i genomsnitt 26 % av kråkorna ut personen med den farliga masken. Efter ett år och tre månader skällde konsekvent 30,4 % av kråkorna på
maskgubben. Tre år efter störningen hade skällandet fördubblats till ca 66 % av kråkorna. Medvetandet om hotet hade också spridit sig över ett avsevärt större område än från början.

Marzuff säger att han hade trott att minnet av hotet skulle förlora sin styrka, men istället ökade det i styrka nu fem år senare. –De hade inte sett mig på ett år med masken på, men när jag gick ut från kontoret skällde de direkt ut mig” säger han. Man testade även med olika masker, men kråkorna var mycket exakta i att identifiera rätt mask.

Smarta kråkor känner empati

En svensk forskare som studerat kråkfåglar i tre års tid är Mathias Osvath. Han är forskare i kognitivzoologi. Tillsammans med sina kollegor har han observerat sju handuppfödda korpar i ett hägn i Lund. Osvath menar att korpen, släkting till kråkan, tillhör jordens mest intelligenta fåglar. Hans forskning visar att korpar och andra kråkfåglar precis som delfiner och människoapor är väldigt känslomässiga och
intelligenta.

Osvath säger – ”Den här typen av tänkande dom har, tycks delas med oss och människoaporna som är våra närmaste släktingar, delfiner som är väldigt långt ifrån oss, och papegojor som faktiskt är väldigt långt ifrån kråkfåglar. Än så länge verkar de här fyra grupperna vara likartade i sitt komplexa tänkande.

Denna sorts tänkande kan beskrivas som en ”emotionell smitta”, det vill säga att man smittas av den andres emotion. Enkelt beskrivet ”om du gäspar så gäspar jag också”. Det är grunden för empati, för hur vi förstår andra – vi ställer oss på samma emotionella nivå. Och det är någonting som man inte visat tidigare. Emotionell smitta är grundläggande hos människor, bland annat.

Enligt forskare i Lund handlar det inte om storleken på hjärnan utan snarare om neurontäthet. Kråkor har betydligt mindre hjärnor än människoapor men är lika intelligenta. En fågelhjärna är alltså inget man behöver skämmas för.

Fågelhjärnor eller inte – kråkfåglar lika intelligenta som människoapor

Mattias Osvath blir ofta kontaktad av tidningar som frågar om ”kråkattacker” vid den tiden på året då kråkorna har ungar. Han menar att kråkorna bara gör det dom ska och att det är absurt att skjuta dom. De försvarar bara sina ungar som är på väg att lämna boet, mot inbillade och verkliga hot. Om boet är på en plats som ofta besöks av människor kan kråkorna uppfatta människorna som ett hot. Då borde istället kommunen kunna sätta upp en avspärrning eller skylt på platsen med texten ”Gå igenom på egen risk” under denna korta period. Om en kråka kommer flygande mot dig är det bästa att helt enkelt titta upp mot den. Då blir den rädd och flyger undan.

Jakt på kråkor – ett kärt nöje för jägare

Tyvärr finns det människor som på bestämt sig för att till varje pris begränsa kråkpopulationerna. Kråkjakt kallas av jägare för viltvård. Som skäl till det anges ofta att de menar att kråkfåglar ger sig på harungar och andra fåglars ägg och ungar. Att jägare dessutom verkar tycka att kråkjakt är en rolig sysselsättning går inte att missa. Några citat från en jaktsida:

”Inget annat vilt erbjuder väl så många jaktmöjligheter som kråkfåglarna. Att jaga kråkfåglar är både viltvård och god sport. Det är en jakt som ger både rekreation och spänning.”

”Sedan droppade kråkorna in, en och en eller i par, och vi delade broderligt på skottchanserna”

Ja, ordvalen visar tydligt att kråkjakt ses som ett kärt nöje. Man kan undra om dessa jägare saknar ”emotionell smitta”. De verkar inte smittas av den andres känsla som till exempel kråkornas känsla när dom blir fångade och utsatta för jakt.

Stor uppfinningsrikedom för att lura kråkorna

Uppfinningsrikedomen är stor när det gäller att lura de smarta kråkorna. Jakten bedrivs med åtel, lockpipa, gömsle, bulvan. En bulvan är en figur som liknar någon fi ende till kråkan, till exempel en uv, räv eller hök. Den används för att locka fram kråkorna att komma nära, så att man kan skjuta dem. En jägare skriver: ”Det är viktigt att man släpper kråkorna nära och skjuter bra. Överlevare lär sig, vilket försvårar kommande jakter.” En uvbulvan av plast kan pimpas med fjädrar för att ge ett mer autentiskt utseende.

Man kan även lägga dit en död kråka vid den falska uven för att riktigt reta kråkorna. Bulvaner kan sättas ut i mörker kvällen före jaktmorgonen 10 – 30 m från gömslet. Sen måste jägaren sätta sig i gömslet medan det fortfarande är mörkt. Om kråkorna ser jägaren blir de misstänksamma. Kråkorna kan även lockas fram med hjälp av en lockbild av kråkor.

Jakt på sträckkråkor:

Kråkornas vårflyttning börjar i slutet av februari och pågår till slutet av april/början av maj. Då placeras en uvbulvan högt i ett träd och kråkorna skjuts flygande. Självklart innebär jakt på flygande fågel stora risker
för skadeskjutning.

Jakt på hemmakråkor:

Alla kråkor flyttar inte. En del övervintrar, ofta nära soptippar, pälsdjursfarmer och bondgårdar där det kan finnas gott om mat. Där kan jakten på kråkorna ske under vintern, redan under januari/februari. Skytten sitter i ett gömsle och har placerat en uvbulvan i ett träd.

Starka familjeband hos kråkor

Kråkor har starka familjeband. De kan reagera starkare på en död familjemedlem än en uppstoppad kråka. Något som utnyttjas av jägare. En jaktsida på internet ger följande råd:

”Samla inte in skjutna kråkor. Låt skjutna kråkor ligga. Deras artfränder verkar tro att det är uven som ligger bakom deras död och deras aggressivitet och arga skrän lockar till sig ännu fler kråkor.”

Kråkjakt med fälla

För att på allvar sabotera kråkornas liv riktar vissa jägare in sig på att fånga revirkråkorna före häckningssäsongen. Detta görs på ett extra grymt sätt med en fälla. Där används ett levande lockbete, en kråka som sitter instängd i fällan. När en rivaliserande kråka attackerar den stackare som sitter instängd faller den ner genom en lucka. Fångade fåglar avlivas till exempel ett enhandsvapen.

Citat från en kråkjägare: ”Den som vill bedriva effektiv kråkfångst bör ha flera fällor i gång samtidigt och
lockfåglarna behöver med jämna mellanrum bytas ut mot nyfångade kråkor. Den som misslyckats med att fånga bort revirkråkorna på sin mark under våren får en ny chans när kråkungarna hoppat ur boet.” Stackars kråkungar! Vilken djävulsk plan är inte detta?!

Lång jakttid

Fågeljägare gläder sig åt en lång jakttid på kråka. Den får jagas 16 juli – 30 april i de fyra nordligaste länen, och1 juli- 15 april i övriga landet. Man undrar, hur kan någon människa ha det som intresse, och tycka att det är roligt och ett trevligt sätt att fördriva sin tid med att göra sig så mycket besvär med lockpipa, bulvaner och gömsle, för att ta livet av de stackars kråkorna?!

Varför detta ständiga dödande?

När kråkor skjuts bort kommer andra och intar deras platser. Man kan ju undra varför jägarna då fortsätter att skjuta kråkorna när det ständigt kommer nya? Som med vargar, rävar, minkar, eller vilket djur som helst. Det blir bara ett enda ständigt pågående, meningslöst dödande.

“Jagade med barnen – då tog vargen hunden” – Detta stod att läsa i Jaktjournalen den 2 februari 2022.

En kvinna tog med sig sin drever och barnen ut i skogen. En bebis på magen och en 4-åring bredvid sig. Hunden som enligt uppgift från ägaren endast driver hare, släpptes lös. Matte tyckte att hon kunde få driva en stund i det vackra vädret.

Jaktkritikerna undrar varför detta ens är tillåtet. Att släppa sin hund lös så att den får driva hare. Hunden tycker det är kul att driva hare tydligen, då ska den ges det nöjet. Men hur tänker man om haren? Den blir utsatt för en lös jakthund – stor eller liten spelar ingen roll. Detta är en störning i naturen som ju är harens enda hem.

Detta tankesätt är inte bara oetiskt menar vi. Det är även omodernt. Att utnyttja vilda djur på detta sätt för att tillfredsställa våra husdjur borde inte få förekomma. Med all forskning som finns idag, som visar att även djur har känslor – hur kan detta synsätt på vilda djur vara tillåtet?

Hunden blev sedan biten av en varg. Så illa att den senare avled. Naturligtvis försvarar vargen sitt revir mot inkräktare. Även här är ett fel begånget – att utsätta sin hund för detta lidande borde inte vara tillåtet. Man borde inte släppa sin hund lös i ett vargrevir för då råkar den med största säkerhet illa ut.

Jaktkritikerna vill att jakt med lös hund förbjuds.

Bli medlem och ge oss ditt stöd. Vi kämpar för alla vilda, jagade djur. Ditt medlemskap gör att vi blir starkare. Fullbetalande medlem kostar 250 kr. Stödmedlem endast 30 kr.

Bli medlem här

Det här är alltså så kallad skyddsjakt i Norrland nu när björnarna vaknar ur sin vintersömn. Av de 71 björnar som skjutits var ett flertal honor. Bland de som skjutits var det bland annat en femårig hona i Åre, en tioårig hona i Boden och en femtonårig hona i Jokkmokk. De flesta honor som får ungar är fem år eller äldre och de får inte ungar varje år. De kan få ungar tills de är ca 20 år. Vet man att de inte hade ungar någonstans när de sköts? En lite hona som sköts i Krokom vägde 13,5 kg.

Flera av hanarna vägde runt 180 kg och de sköts i Jokkmokk och Krokom. En hane väger normalt mellan 100-250 kg. De flesta hanar är runt tio år första gången de parar sig. Parningstiden är nu, från maj till juli. De befruktade äggen fäster inte förrän de går i ide. Den vanligaste dödsorsaken när det gäller vuxna björnar är legal jakt. Till legal jakt räknas licens- och skyddsjakt. Björnar dör också av illegal jakt och de blir påkörda av bilar och tåg. Den 8 maj blev två björnar påkörda i Trehörningsjö av tåget. Det var troligen två ettåriga syskon. Ytterligare en björn sköts i skyddsjakt den 16 maj i Krokom.

När det gäller legal jakt har Naturvårdsverket gjort bedömningen att om björnar som dödas efter beslut om skyddsjakt hålls på ungefär samma nivå försvåras inte så kallad gynnsam bevarandestatus. Naturvårdsverket har också bestämt att 14 länsstyrelser får besluta om licensjakt på björn i augusti. Det är Dalarna, Gävleborg, Stockholm, Jämtland, Norrbotten, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Uppsala och Örebro. Hur många björnar det blir vet vi ännu inte. Förra året var antalet som sköts 624 björnar. Tre sköts för mycket i Jämtland där det var godkänt att skjuta 220 björnar. I Värmland där de fick skjuta 3 sköts 1.

Alla måste inse och förstå vad löshundsjakt medför och vilket lidande det orsakar de vilda djuren. Sedan har vi alla skador som jägarna utsätter sina hundar för. Sparkskador, trafikskador, vildsvin som sprättar upp hunden, blir skjuten av en jägare, fastnar i ett gryt eller springer ut på svaga isar och drunknar.

AGRIA försäkrar ca 40 % av hundarna i Sverige. I deras statistik kan man se att under perioden 2018-2022 drunknade 109 hundar. Så drunkningstalet är säkert mycket större. 109 hundar har alltså sprungit ut på svaga isar, ramlat igenom isen och sakta frusit ihjäl. Under samma period dödades/skadades 1047 st. av vildsvin, 498 av andra vilda djur och då är inte varg, lo och björn med i siffrorna, 1129 har dödats eller skadats i trafiken. Alla dessa dog inte omedelbart utan för en del krävdes veterinärvård, många hittades aldrig och fick ligga och självdö någonstans i naturen. 23 st. bara försvann/hittades aldrig och 32 st. skottskadades/dödades av jägare.

Svenska Jägareförbundet vill tillsammans med kennelklubbarna i samtliga nordiska länder och jägarförbunden i Finland att löshundsjakten förklaras som världsarv. 

Jaktkritikerna vill att löshundsjakt förbjuds i Sverige. Vad vill du?

Skriv gärna till Riksantikvarieämbetet, mejladress: registrator@raa.se och vädja till dem att inte klassa löshundsjakt som ett världsarv.

AGRIA – Skadestatistik vid jakt för hund

Nu har björnarna börjat vakna ur sina iden. Det har inneburit att 44 björnar har skjutits i skyddsjakt under en månad (sedan 4 april). Samtliga dödade i Norrland. Naturvårdsverket har också beslutat att 14 länsstyrelser Får fatta beslut om licensjakt på björn i augusti.; Dalarna, Gävleborg, Stockholm, Jämtland, Norrbotten, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Uppsala och Örebro. Hur många björnar det blir vet vi ännu inte. Förra året sköts 624 björnar av 622.

Det var Jämtlands län som sköt 3 för många samt 1 för mycket i Västerbotten. I Värmlands sköts 2 färre än vad som var tillåtet (3).I Naturvårdsverket gör bedömningen att förutsatt att andelen björnar som dödas efter beslut om skyddsjakt hålls på liknande nivå under den tid som beslut gäller (till 2026). Naturvårdsverket tror att populationsutvecklingen kommer att vara fortsatt stabil och att upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus för björn inte försvåras. Högsta förvaltningsdomstolen har också beslutat om avgörande gällande bedömningen enligt jaktförordningen om licensjakt på björn är lämplig med hänsyn till stammarnas storlek och sammansättning, mot bakgrund av att sådan jakt enligt art- och habitatdirektivet endast får ske i begränsad mängd (Mål nr 963-22, Kammarrätten i Sundsvalls mål nr 2417-21).

Jaktkritikerna vill att löshundsjakt förbjuds i Sverige. Jakt med lös hund orsakar ett stort lidande för de vilda djuren, men även för många av jakthundarna.

Institutet för språk och fornminnen (ISOF) har 2020 beslutat att klassa löshundsjakt som ett immateriellt kulturarv, efter att Svenska Jägareförbundet och Svenska Kennelklubben ansökt. Nu vill Svenska Jägareförbundet tillsammans med kennelklubbarna i samtliga nordiska länder och jägarförbunden i Finland och Norge ta det ett steg längre. De vill att löshundsjakten förklaras som världsarv.  

Vid jakt med lös jakthund förses hunden med en GPS, så att jägarna kan sitta på sina skjutplatser och vänta in bytet. De har via sina mobiler full kontroll var hunden är. De har då även kontroll på var bytet är. Med sina förstärkta hörselskydd kan de även på långt håll, höra hundens skall. Detta fanns inte på våra förfäders tid! Dagens löshundsjakt är inget annat en ett långt och utdraget djurplågeri. Vi hoppas att frågan om att göra löshundsjakt till ett världsarv inte tas upp. Detta handlar om att jägareförbunden vill få status att fortsätta bedriva detta djurplågeri, för att tillfredsställa nöjesjakt och att dessutom kunna tjäna pengar på jaktformen.

En eller flera hundar släpps lösa för att leta upp villebrådet. Hunden vet oftast inte vilket villebråd som ska jagas, utan tar det som är närmast. Det kan alltså vara ett rådjur med en eller flera årsungar som hetsas runt i skogen. Vildsvin får jagas från 1 augusti och därför kan i princip alla djur som är fredade påverkas av den jakten. En hund eller flera kan då jaga ”fel” djur i flera timmar och jägarna har ingen aning om vad som jagas.

Om ett rådjur jagas för hårt och fort, vilket är vanligt med dagens snabba hundar, blir det sjukt. Det kan bli liggandes och plågas till döds av till exempel blod i hjärta och lungor. Hundarna, som är tränade och avlade för att skälla fortsätter att stressa rådjuret och kanske även bita det trots att det ligger. Kommer jägaren inte dit fort nog och tar hand om hunden, är det risk att rådjuret plågas ihjäl. Eftersom jägarna står på sina skjutplatser och inte deltar aktivt i jakten, kommer de aldrig hinna fram och koppla hunden. Många av dagens jägare kommer för kamratskap, avkoppling och för att komma ifrån sin stressade vardag. Ska dessa verkligen få ha kul på djurens bekostnad? De bedriver ju ren nöjesjakt på djurens bekostnad.

Alla måste inse och förstå vad löshundsjakt medför och vilket lidande det orsakar de vilda djuren. Dagens hundar, en del, är stora, snabba och aggressiva. En del är även tränade för att döda.

Sedan har vi alla skador som jägarna utsätter sina hundar för. Sparkskador, trafikskador, vildsvin som sprättar upp hunden, blir skjuten av en jägare, fastnar i ett gryt eller springer ut på svaga isar och drunknar.

AGRIA försäkrar ca 40 % av hundarna i Sverige. I deras statistik kan man se att under perioden 2018-2022 drunknade 109 hundar. Så drunkningstalet är säkert mycket större. 109 hundar har alltså sprungit ut på svaga isar, ramlat igenom isen och sakta frusit ihjäl. Under samma period dödades/skadades 1047 st. av vildsvin, 498 av andra vilda djur och då är inte varg, lo och björn med i siffrorna, 1129 har dödats eller skadats i trafiken. Alla dessa dog inte omedelbart utan för en del krävdes veterinärvård, många hittades aldrig och fick ligga och självdö någonstans i naturen. 23 st. bara försvann/hittades aldrig och 32 st. skottskadades/dödades av jägare.

Vi i Jaktkritikerna vill inte att detta djurplågeri blir klassat som ett världsarv.

Om du inte heller vill det kan du skriva till Riksantikvarieämbetet och argumentera och be dem att inte fatta ett sådant beslut.

Jägarna har så otroligt många andra hjälpmedel, att det inte behövs hundar som springer lösa i skogarna och stressar och skadar viltet. De kan söka upp viltet med kopplade hundar och som förr smyga sig på viltet. Jägareförbundets åsikt att jakten ej är genomförbar utan löshundsjakt, är bara nonsens.

Vad har då en jägare för hjälpmedel, förutom löshundsjakten: en kopplad hund som med sin förträffliga hörsel och luktsinne leder dem till bytet: drönare, viltkameror som registrerar djuren och skickar bilder eller videos direkt till jägarens mobil, informerar om var viltet är och man ser då även att rätt djur jagas, radiokommunikation, hörselskydd som förstärker ljudet och som döljer kommunikationen jägare emellan så djuret inte blir skrämt och flyr, kikarsikten, ljuddämpare, så flera djur kan skjutas på samma pass, IR kameror, termisk optik och sist men inte minst, bygger de höga skjuttorn som gör att de kan gömma sig för villebrådet. Ett klövvilt tittar inte uppåt för att upptäcka faror. Deras faror lever sina liv på marken. De kan även bilda drevkedjor och med höga ljud skrämma bytet mot skyttarna. Dagens bytesdjur har nästan ingen chans att klara sig och effekterna av detta blir att bytesdjur som till exempel älg är snart rödlistad.

Om löshundsjakten blir klassad som världsarv får jägareförbunden ännu mer möjlighet att utveckla, till sin egen fördel, denna nöjesjaktform, utan hänsyn till de vilda djuren, sina egna hundar och oss som är ute i skogen på höstarna och plockar svamp och bär.

Skriv gärna till Riksantikvarieämbetet, mejladress: registrator@raa.se och vädja till dem att inte klassa löshundsjakt som ett världsarv.

Och till sist, bli gärna medlem i Jaktkritikerna, om du inte redan är det. Vi står på de jagade djurens sida. Vi värnar de vilda djuren. Klicka här för att bli medlem.

Jaktkritikernas årsmöte 2023 hölls lördagen 1 april på Scandic Crown hotell i Göteborg.

Följande styrelse valdes:

Ordförande

Marie Stegard Lind

Ledamöter

Mervi Helles, vice ordförande

Gunilla Svensson, kassör

Christina Åkerblad

Kristina Tyrenius

Susanna Melchior

Arne Ohlsson

Annika Anastassiou

Valberedning

Lise-Lotte Norin

Gunnel Söderback

Tatjana Kontio

Revisorer

Eva Thebo, ordinarie

Daniel Ekblom, suppleant

De 21 augusti börjar den årliga licensjakten på björn i Sverige. I år får 649 björnar skjutas, vilket återigen är en rekordstor s.k. ”tilldelning”. Det är åtminstone 20 procent av stammen. Frågan är hur många björnar det finns kvar, med tanke på att det varit mycket stora avskjutningar sedan den senaste inventeringen 2017, både i licensjakt och s.k. förebyggande skyddsjakt i samband med renkalvningen på våren.

Målet är att skjuta ned antalet björnar till miniminivå. Det är raka motsatsen till vad Sverige är skyldigt att göra enligt EU:s art- och habitatdirektiv, där björnen tillhör de arter som är strikt skyddade – avsiktligt dödande är förbjudet. Sverige bryter systematiskt mot europeiska artskyddsregler för att tillfredsställa den resursstarka minoritet som kräver att få jaga björn trots att den är fridlyst. Det är skamligt och därför överklagar vi återigen årets björnjakt.

De länsstyrelser som beslutat om jakt är Västernorrland (85 djur), Norrbotten (70 djur), Västerbotten (81 djur), Jämtland (185 djur), Dalarna (85 djur), Gävleborg (140 djur) och Värmland (3 djur).

Holmen skog är en av Sveriges största skogsägare. Trots protester från lokala jaktlag planerade Holmen skog jakt på högdräktiga älgkor mitt i vintern. Detta blev känt i januari. Det var tung och djup snö vid det planerade jakttillfället, ca 1,5 meter. Och älgkorna har vid tillfället foster i magen stora som rådjur. Man planerade att skjuta 10 älgkor och 36 kalvar.

Sedan har jakten ändå blåsts av. Men inte på grund av etik och lidande för älgarna, utan för att det finns renar i området som Holmen skog inte vill riskera skrämma bort. Man tar alltså hänsyn till rennäringen men inte för älgarnas skull.

Bli medlem i Jaktkritikerna! Om vi blir fler kan vi göra mer och påverka mer. KLICKA HÄR FÖR ATT BLI MEDLEM!

I Aktuellt den 1 mars var det en debatt om lodjursjakten mellan Isak Isaksson, biolog på Naturskyddsföreningen och Daniel Ligné från Svenska Jägareförbundet.

Daniel Ligné hävdade då bland annat att:

• det inte är stressande för lodjur att jagas av lösa jakthundar. Det vet han för det har dom “testat på en mängd olika arter”.
• “Anledningen till varför natur- och djurorganisationer är kritiska till just lodjursjakten är att man behöver symbolarter som är gulliga för att få pengar till sin organisation. Man behöver sälar som är hotade och örnar och pilgrimsfalkar.”
• Det går “jättebra för vargstammen och även för lodjursstammen” Han sa även: “Vi har aldrig haft mer säl än någonsin“

Isaksson betonade att världen och Sverige befinner sig i en naturkris. Han betonade även lodjurens viktiga funktion i ekosystemet. Till exempel att lodjuret håller klövviltstammar friska. Han sade bland annat att:

• Jakten är grym, man åker med bil och letar efter spår och ringar in lodjuret. Sen släpper man lösa hundar efter lodjuret. Lodjuret har en kort springsträcka. Hundarna stressar lodjuret in i en bergsskreva. Jägarna kommer fram med hjälp av hundarnas GPS och kan skjuta lodjuret.
• En annan sak är att man jagar i lodjurens parningstid. Det är nu dom ska para sig. Och de som inte parar sig har sina årsungar med sig. Överlevnaden för ungarna minskar när man skjuter bort mamman.
• Lodjur reglerar mårdhund och räv på ett naturligt sätt.
• Jakten är en troféjakt.

Daniel Ligné är en kontroversiell person inom jägareförbundet. Hans titel är Jaktvårdskonsulent. I en blogg skriver han bland annat jakt är det roligaste han vet och att han har tur som bor i världens kanske bästa jaktland. Han är särskilt road av hundjakt och har roat sig med en rad utmaningar under åren. Bland annat bestämde han sig för att han ville “skjuta något i varje landskap”. Han skriver i bloggen “Jag minns särskilt hur vi nötte efter hare i Dalsland och hur jag i århundradets sämsta väder till sist lyckades få död på en and i Blekinges skärgård. Jag har aldrig varit så sjösjuk varken före eller efter det äventyret, men det var kul och helt klart värt det.” 

Artikeln är från 2010 och Ligné skriver att han då sysslar med en “utmaning” som är att skjuta alla arter som finns i den ordinarie jakttidtabellen. Han beskriver sedan hur spännande och svårt och lärorikt det varit att jaga alla dessa olika djurarter, men att han har problem med en art han ännu inte lyckats döda- illern.

https://blogg.jagareforbundet.se/2010/06/04/wanted-alive-en-iller/

Bli medlem i Jaktkritikerna! Om vi blir fler kan vi göra mer och påverka mer. KLICKA HÄR FÖR ATT BLI MEDLEM!