Refresh loader

Author : Padejagadessida

Home > View all posts by Padejagadessida (Page 13)

Jaktkritikerna överklagar licensjakt björn 2021

Jaktkritikerna överklagar nu samtliga av årets licensjaktbeslut på björn, som är tagna av sju Länsstyrelser. Besluten medger att 501 svenska björnar skall få licensjagas/dödas Jaktkritikerna kräver att besluten upphävs.

501 björnar kommer att dödas i årets licensjakt. Det är en gigantisk troféjakt, som är sanktionerad av våra myndigheter. Det handlar inte längre om en reglerad populations jakt, utan om en kommersiell nöjesjakt, som börjar den 21 augusti och pågår till den 15 oktober

Utländska jägare har möjlighet att delta i dödandet av våra rödlistade svenska björnar. I Sverige är troféjakt förbjudet, men genom att begära undantag från förbudet enligt CITES att handla med skinn och kroppsdelar av utrotningshotade djur legaliseras troféjakt i Sverige.

Utöver denna licensjakt har under  våren 2021 107 björnar dödats i skyddsjakter. När höstens licensjakt är avslutad kommer sammanlagt 608 björnar att ha mist livet. Den illegala jakten är inte inräknad, men, enligt en utredning om illegal jakt (SOU 2012:22 del 2) pågår en omfattande illegal jakt på björn, som är 4–5 gånger större i de norra länen än i de mellersta/södra länen. Det är också i de norra länen, som länsstyrelserna har tagit beslut om att döda de högsta antalet björnar. I Jämtland är licenskvoten (200), Västerbotten (85), Västernorrland (75), Norrbotten (20), men i Norrbottens län har man redan under april månad dödat 65 björnar i skyddsjakter. I det mellersta förvaltningsområdet har Gävleborgs län beslutat om (70), Dalarna (48) och Värmland (3).

Tänkvärt är att – år 2000 var björnkvoten vid licensjakt på björn 56 björnar i hela landet, därefter har den till årets licensjaktbeslut 2021 ökat till 501 björnar. År 2020 omfattade licensjakten 291 björnar och ökningen av björnar som får dödas i årets licensjakt har ökat med 72 procent. Den så kallade ”tilldelningen” har ökat katastrofalt och de senaste årens licens- och skyddsjaktbeslut har orsakat att björnen nu finns med på ArtDatabankens rödlista 2015 i kategorin Nära hotad (NT). Björnen är en art som reproducerar sig långsamt och därför innebär dessa stora jaktuttag att stammen har minskat. I ljuset av ovanstående framträder en storskalig nöjesjakt, på en rödlistad och fridlyst art, som sammanfaller med en betydande risk för artens bevarande och biologiska mångfald.

Utöver detta innebär licensjakten ett stort djurplågeri ur flera aspekter – jaktmetoderna är oetiska, björnarna får jagas med hjälp av aggressiva hundar. Två hundar får släppas efter en och samma björn, jakten får ske under hela dygnet. Åteljakt är tillåtet vilket innebär att björnarna utfodras från den 31 juli fram till den 21 augusti då licensjakten startar. Att björnarna då är ett lätt byte kan var och en förstå. Jaktmetoderna medför onödigt lidande för björnarna, som strider mot § 27 jaktlagen. Om undantag beviljas från onödigt lidande-bestämmelsen/lagen så faller hela syftet med denna lagparagraf. Den borde istället ses som en grundläggande princip för hur jakt får och inte får bedrivas. Det är mycket i denna licensjakt som innebär onödigt lidande. Skadeskjutningar under licensjakterna är ofrånkomligt och orsakar mycket lidande. Utöver detta får så kallad hundträning ske en månad före licensjaktstarten, vilket innebär att man utsätter de vilda djuren för otillåten störning, som strider mot
§ 5 i Jaktlagen. Jakten orsakar också att sociala strukturer kollapsar, björnhonor mister sina ungar och björnungarna sin mamma, detta sker år efter år, trots att det i besluten står att hona med ungar undantas från jakten.

Jaktkritikernas mål är att i första hand försöka stoppa jakterna genom att överklaga licensjaktbesluten, samt informera allmänheten om hur våra myndigheter bedriver den svenska viltvården. Vår gemensamma fauna förvaltas på ett hänsynslöst, omoraliskt och förnuftsvidrigt sätt, när ett statligt beslut om licensjakt kommersialiseras, till troféjakt på våra rödlistade björnar.

Här kan du läsa ett av Jaktkritikernas överklaganden.

Överklagan-licensjakt-björn-Västernorrlands-län-2021

Vill du läsa resterande överklaganden så finns de under fliken Våra uppdrag/Skrivelser och överklaganden.

Grävling övningsobjekt vid grytanlagsprov

Grävlingen är ett nattaktivt, skyggt och fridfullt mårddjur som lever på allt som den kan hitta på marken, exempelvis maskar, insekter, kräldjur, rötter, svamp, bär, ägg, kadaver och smågnagare. Den finns ofta nära jordbruksmarker. Arten lever i sociala grupper med grytet som den centrala platsen. Där övervintrar de, där föds ungarna och där söker de skydd. En grävling går att få lika tam som en hund. Sedan förra året är antalet grävlingar på tillbakagång.

Grythundsjakt
I likhet med tuppfäktning eller hundar som hetsas att slåss med varandra i andra länder, så används hundar för att jaga andra djur i Sverige. Enligt Djurskyddslagen (SFS 2018:1192) är det förbjudet att träna djur för eller använda djur vid tävlingar eller prov på ett sådant sätt att djuren utsätts för lidande. Men det finns ett undantag just för grytanlagsprov i djurskyddsförordningen (SFS 2019:66). Med stöd av 16 a § jaktförordningen (SFS 1987:905) får hundar användas för jaktträning och prov under hela året i gryt som är särskilt iordningställda för ändamålet. Hundarna – oftast av raserna border terrier, släthårig foxterrier, parson Russell terrier, tysk jaktterrier, jack russel och tax – tränas på grävlingar som föds upp för ändamålet (vilda grävlingar får inte fångas och användas för grythundsprov men det förekommer ändå). Djuren kan inte skada varandra eftersom det finns ett galler emellan, men grävlingen utsätts för upprepad stress och lidande. Under åren 2012-2020 har 1 367 grytanlagsprov genomförts.

Förr användes även rävar som träningsobjekt men de ansågs vara mentalt känsligare än grävlingar så det slutade man med 1937.

Hålls i hägn
Grävlingar som används för grythundsprov hålls i fångenskap i särskilda grävlingshägn under många år, oftast i 8-10 år. Förra året (2020) fanns det 6-7 grävlingshägn och 8 grytanlagsprovsanläggningar i Sverige. Varje hägn håller 2-3 grävlingar och länsstyrelserna bedömer därför att det finns cirka 20-25 hägnade grävlingar för detta syfte i landet.

Stress och lidande
Varje grävling som hålls fången för grythundsprov används under maj-september ungefär en timme i veckan. Under den timmen provas fyra hundar. Det innebär att varje grävling utsätts för omkring 20 timmars stress från 80 hundar per sommar.

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) skriver att det ”föreligger en påtaglig risk för lidande som inte är obetydlig för de grävlingsindivider som används för grytanlagsprov”.

Nordiska Rådet för djuretik menar att grytjakt med hund innebär långvarig stress för grävlingen. Hundarna utsätts också för ett onödigt lidande vid grytjakt. De individer som är för aggressiva eller oförsiktiga riskerar att skada både sig själva och bytesdjuret. Enligt Sveriges veterinärförbund ser veterinärer regelbundet godkända jakthundar som vid grytjakt fått skador på mjukdelar och skelett. Detta skulle upphöra om jakten endast skedde ovan jord.

Förbud
Norska Rådet för djuretik anser att verksamheten med grytjakt och grytprov är onödig. Både Sveriges veterinärförbund och SVA anser att grytjakt borde förbjudas eftersom det inte är förenligt med djurskyddslagen att ha en verksamhet där två djur hetsas mot varandra. I Danmark är grytjakt på grävling förbjuden.

Redan år 1999 (för 22 år sedan!) utredde Jordbruksverket frågan om grytanlagsprov med levande grävling och kom då fram till att grävlingen utsätts för stress och psykiskt lidande vid provverksamheten! Något som man kanske kunde räkna ut även utan utredning.

Naturvårdsverket och Jordbruksverket har nu efter många år äntligen föreslagit att användning av levande grävling vid grytanlagsprov ska avslutas, men man föreslår en utfasning under omkring fem års tid för att man ska kunna jämföra och bedöma hundarnas kapacitet före och efter förändringen. Jaktkritikerna anser att hänsyn i första hand måste tas till grävlingarna eftersom de under väldigt lång tid har utsatts för stress och lidande. Flera undersökningar har gjorts under lång tid som alla pekar på samma resultat.

Källor:

https://www.naturvardsverket.se/upload/nyheter-och-press/nyheter2020/slu-yttrande-grytanlagsprov-med-levande-gravling.pdf
https://artfakta.se/naturvard/taxon/meles-meles-206036
https://www.naturvardsverket.se/upload/nyheter-och-press/nyheter2020/forslag-grytanlagsprov-med-levande-gravling.pdf

Statens veterinärmedicinska anstalts studie Fysiologiska reaktioner och beteende hos grävlingar i grytanlagsprov och i andra situationer, Jo2004/468.

Här är vårt yttrande:

https://jaktkritikerna.se/wp-content/uploads/2021/07/Jaktkritikernas-Yttrande-Remissvar-över-behovet-av-grytanlagsprov-med-levande-grävling.doc

Blychocken i våra svenska björnar!

Idag på TV4-nyheterna om de sensationellt höga nivåerna av bly i våra svenska björnar.

Länk till TV4-reportage Blychocken i svenska sövda björnar – “Sensationella siffror”

Även tidskriften Forskning och framsteg hade en artikel om detta 2019. Citat från artikeln: “Svenska björnar har nästan tio gånger högre halter av bly än EU:s tröskelvärde för skador på nervsystemet hos människor. Det visar resultat från en skandinavisk forskargrupp som publicerats i Frontiers in Veterinary Science.“Men jägarförbunden vill fortsätta skjuta ut mängder med bly i vår svenska natur varje år.

Länk till artikel i Forskning och framsteg

Våra svenska björnar är alltså fullproppade med bly men jakten går alltjämt vidare i skogarna med blyammunition! När blir det ett förbud mot blyammunition?

Nästa fråga är: Hur påverkas människor på sikt av all denna bly som sprutas ut i naturen? Svenskar tycker om att vara ute i naturen och plocka bär och vandra. Förutom blyet finns alltid risken att träffas av förlupna kulor från jakt.

EUs kemikalieverk vill införa ett totalförbud mot bly i ammunition för att skydda naturen. Förbudet välkomnas av miljöorganisationer, men europeiska jägarorganisationer kämpar för att få behålla blyammunitionen.

Länk till artikel på natursidan.se: “EU närmar sig förbud för blyammunition – jägarorganisationer protesterar.

Jaktkritikerna vill att blyammuniton förbjuds.

Förbjud jakt på björn med lösa hundar!

Den 21 augusti inleds den svenska licensjakten på ett av våra rödlistade rovdjur, brunbjörnen. Björnar kommer att jagas, stressas, hetsas mot sin död.

Björnen är ett stort djur med ett förhållandevis litet hjärta, vilket gör att den inte är särskilt uthållig och stresstålig. Att jaga björnen med två lösa hundar, kanske två av de nya uthålliga och aggressiva plotthundarna, är att utsätta björnarna för mycket stor stress, ångest och påfrestning. Undersökningar visar att björnens kroppstemperatur stiger till farliga nivåer.

Rekommendationen att inte använda fler än två hundar per björn och dygn är alltför otydlig, och hur vet man säkert att inte hundarna byts ut? Ingen kontroll finns i skogen. Alltså kan det hända att en uttröttad, skräckslagen björn jagas av två utvilade, aggressiva hundar!

Redan den 15 juli är det tillåtet att sätta ut så kallade åtlar i skogen. Man placerar ut mat på en bestämd plats och lockar på så vis ett för människan naturligt skyggt djur att komma till denna plats för att äta. Införskaffandet av föda är vid denna tid på året av stor betydelse för björnens överlevnad då en lång vinterdvala väntar. Den skandinaviska vintern är lång och därför behöver björnarna hitta mycket föda.

För den björnmamma som har en unge med sig är det dubbelt jobb att hitta mat. Björnungen måste ju också lägga på sig en fettreserv inför vinterdvalan. Det är därför extra lockande för björnmammor med ungar att söka sig till dessa åtlar. Vilken chock det måste vara för den skygga björnen att plötsligt bli exponerad och utsatt för aggressiva hundar och jägare på det ställe den trodde var en trygg matplats! Det är dessutom svårt för en björnmamma med en unge att förflytta sig från platsen tillräckligt snabbt.

Hur kan vi tillåta denna grymma och sadistiska jakt på vilda djur i Sverige?! Vad hände med begrepp som humanism, moral, medkänsla? Björnen som behöver sin syn för att samla mat övergår under jakten till att istället vara nattaktiv. Den får därför svårare att hitta den föda den så väl behöver inför vinterdvalan.

Björnjakten följs av älgjakt, som sedan pågår med samma hundjakt långt efter att björnarna ska ha gått i ide. Även denna jakt stressar björnarna. Djuren drabbas av klimatförändringarna med extrem torka och bränder, men även av habitatförlust, matbrist. Men en stark faktor vad gäller artdöden bland vilda djur är jakt.

Allt fler forskare varnar nu för den ökande artdöden! Gå ut i naturen och se dig omkring! Föreställ dig att tre fjärdedelar av allt liv du ser är borta för alltid. Fråga dig sedan om det är en värld du vill leva i! Förutsättningarna för livet på jorden skulle förändras dramatiskt. Vargen är starkt hotad, är det nu björnen som står näst i tur? Och varför är det så svårt för oss människor att acceptera att vi delar denna planet med de vilda djuren. De har rätt att leva precis lika mycket som vi.

Hur kan Naturvårdsverket, länsstyrelserna, landsbygdsministern och andra ansvariga tillåta att denna plågsamma jakt på ett djur som dessutom är rödlistat får fortgå? Förbjud jakt på björn med lösa hundar, i synnerhet de nyare uthålliga plotthundarna och andra liknande! Förbjud åtling vid björnjakt! Men allra helst: Stoppa licensjakten helt på våra rödlistade björnar nu!

Licensjakt på björn

Björnarnas liv

På jorden finns åtta arter av björn, bland andra brunbjörn, isbjörn och svartbjörn.

Brunbjörnen lever normalt i 25 till 30 år, men kan i fångenskap bli upp mot 50 år. Björnarna parar sig första gången när de är fem till sex år gamla och parningen äger rum i juni. Honorna föder i slutet av december till in i februari en till fyra ungar, och barnen stannar hos sin mamma till de är tre år. Björnen går i ide i tre till sex månader, beroende på om den bor i mellersta eller norra Sverige. Björnens föda består mest av rötter, myror, kadaver, lämlar och bär men även levande byten som kommer i deras väg, till exempel renkalvar.

Licens- och nöjesjakten

Många björnar lever dock inte så länge, på grund av licens- och nöjesjakten. Licensjakten på björn äger rum i sju län, och håller på från den 21 augusti till den 15 oktober. Under denna tid är det vanligt att 300 till 400 björnar skjuts ihjäl: små ungar såväl som deras mammor och pappor.

Licensjakten är starkt kommersialiserad, och lockar många utländska jägare och jägare från södra Sverige. Dessa jägare betalar stora summor till jakträttsinnehavaren eller markägaren för att få tillgång till att skjuta ihjäl björnarna. Detta tillvägagångssätt är mycket liknande den nöjesjakt som utförs i Afrika, där troféjaktsintresserade människor, bland annat från USA och Sverige, på samma sätt betalar stora summor för nöjet och statusen det innebär att skjuta djur som lejon och noshörningar. Troféer man tar med sig är ofta betar och skinnet.

Handel med till exempel elfenben, sälskinn och lodjurspälsar är förbjudet, men genom ett Citesintyg som utfärdas av Jordbruksverket kan jägaren få tillstånd att ändå sälja björntrofédelar. Alla kostnader för myndigheternas administration av björnjakten inklusive provtagning, lagring av prover, id-märkning, tjänstemän med bil som ska ut och besikta, kungörande, databashantering med mera är helt utan kostnad för jägarna. Det är du och jag och alla andra skattebetalare som betalar för den här nöjes- och troféjakten.

 Hur jakten går till

En jakt börjar ofta med att man lockar björnarna till en matningsplats.  Därifrån släpper jägarna sina GPS-försedda björnhundar, som ofta är utrustade med kamera och mikrofon. Jägaren behöver alltså inte alls delta i uppspårningen, utan kan rent praktiskt sitta hemma och följa jakten i realtid via hundens kamera. Jägaren kan också välja att låta hundarna jaga i timmar innan han bestämmer sig för att åka ut och skjuta den jagade björnen. 

Dödslidande för björnen, olika exempel

Om jägaren väljer att låta hundar jaga en björn i timmar blir detta ett stort lidande för björnen. Mitt i sommarvärmen, exempelvis, kan björnarna lätt överhettade, vilket kan medföra en plågsam värmekollaps för dem.

Om en mamma skjuts till döds går högst sannolikt barnen en plågsam svältdöd till mötes.

I ett fall, vilket varit omskrivet, skadesköts en björn i käkarna. Tänder och blod låg kvar på skottplatsen. Björnen hittades aldrig.

Björnen viktig

Björnen är likt andra djur viktig för den biologiska mångfalden

Björnen är inte så vanlig i många länder, och därför populär att skåda bland utländska turister. 

Björnen är allt som oftast skygg och ofarlig för människor, om vi uppträder diskret.

Av dessa anledningar är vi stolta över björnen, och därför vill vi att den inte utsätts för licens- och nöjesjakt.

Referenser:

Citesintyg: https://jordbruksverket.se/djur/hotade-djur-och-produkter-av-hotade-djur—cites/jakttrofeer-och-andra-produkter-fran-jakt#h-SaljaprodukterfranbjornellerlosomarfalldiSverige

Skadeskjuten björn: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/polisen-varnar-skadskjuten-bjorn-oster-om-holjes

Kostnader för myndigheters administration med mera: Robert Franzen, tidigare anställd på Naturvårdsverket.

Hoten mot Östersjöns sälar

Människan orsakar många problem för sälarna. Hoten mot våra sälar i Östersjön är flera. Förutom jakt är miljögifter, försurning, fiskeredskap exempel på faktorer som kan orsaka problem för sälen men även för allt levande i havet. Bild till inlägget visar en vikare sälunge som håller sig fast i isen med sina kraftiga klor.

Försurning, övergödning och syrefria bottnar: Försurningen av Östersjön missgynnar vissa arter och gynnar andra. Sill, hälleflundra och torsk i larvstadiet är särskilt känsliga för försurning. Även koraller och musslor hotas då de får svårare att bilda skal och skelett. Eftersom arter som vissa typer av alger gynnas blir havet grumligt och ogästvänligt för både människor och andra djur. När artsammansättningen förändras längre ner i näringskedjan påverkas även arter längre upp i denna som till exempel fiskar och sälar då de kan få svårare att finna föda. Försurningen är därför ett hot mot hela Östersjöns ekosystem. Den ökande utbredningen av syrefattiga bottnar i Östersjön har drabbat de bottenlevande bytesdjuren som fått ett minskat livsutrymme. Därför har ishavsgråsuggorna blivit färre och mindre. Dessa är viktig föda för torsken som är en del av sälens föda. Och strömmingen som också äter av ishavsgråsuggan drabbas av dess minskning. Strömmingen äts sen i sin tur av både torsk och säl. Gråsälar idag är magrare på grund av svält. WWF uppger att döda bottnar i Östersjön är lika stora som en yta 1,5 ggr så stor som Danmark.

Gråsäl – mamma med unge – Halichoerus grypus

Överfiske: Överfiske kan orsaka att fiskarna blir färre men även att de blir mindre. Detta på grund av att fiskeriet fångar de största individerna, de individerna som behövs för att reproducera sig och hålla arten stark och frisk. Sälen däremot fångar de individer som är försvagade. Överfiske kan orsaka att fiskbestånd kollapsar. Det har inträffat tidigare till exempel utanför Kanadas kust vid Grand Banks där torsken helt försvann på grund av överfiske i mitten av 1990-talet. Gråsälar idag är magrare på grund av svält. Samtidigt bedrivs intensivt trålfiske i Östersjön. Det finns fisketrålare som drar upp 1000 ton fisk och mer och sedan skeppar det vidare till Danmark där det mals ner till fiskmjöl som sedan blir mat till minkar och odlad lax.

Vikare säl – Pusa hispida

Sälen är en viktig toppreator. Precis som varg och lo fyller en viktig funktion i ekosystemen på land fyller sälen en viktig roll i havens ekosystem. Sälen tar de svagare och mindre individerna. Den tar även ofta arter som det finns flest av. På så vis upprätthåller den en balans i havet mellan arter.

Miljögifter: Idag finns många miljögifter som skadar sälarnas hälsa allvarligt. Bromerade flamskyddsmedel, PBDE tror man orsakar de tarmsår som upptäcks hos unga gråsälar. PCB, polyklorerade bifenyler som sälarna får i sig när de äter, samlas i fettvävnaden och orsakar förändringar i binjurarna och igenväxning av honornas livmoder. Sälarna får ett försämrat immunförsvar och sämre reproduktionsförmåga.

Knubbsäl – Phoca vitulina – Finns flest på västkusten men även ett mindre bestånd kring Kalmarsund.

Fiskeredskap: Sälar fastnar i fiskeredskap och drunknar då de inte kan komma upp till ytan för att få luft.

Klimatförändringar: Utbredningen av havsis i Östersjön minskar på grund av klimatförändringarna. Vikaresälen är helt beroende av packis för att kunna föda och dia sina ungar på. Den bygger sina bon i snödrivor på isen och föder sina ungar där. För att Östersjövikaren ska kunna föda och dia sina ungar krävs ett fast istäcke under en oavbruten period på minst fem veckor i februari-mars. Men även gråsälens ungar har högre överlevnad om de föds på is.

Vikare säl unge.

Länkar för den som vill läsa mer:

https://balticeye.org/sv/policy-briefs/ekosystemen-hotas-nar-forsurningen-nar-ostersjon/

https://www.havet.nu/ostersjons-rovdjur-blir-allt-magrare-

https://www.havet.nu/salar-inget-hot-mot-ostersjons-storsta-fiskbestand

https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/sal-en-utsatt-overlevare/

https://sverigesradio.se/artikel/7299143

STOPPA SÄLJAKTEN – NU! / DEMAND AN END TO THE SWEDISH SEALHUNT , NOW!

Nu behöver vi all hjälp vi kan få! 
3300 sälar kommer att skjutas ihjäl, och tusentals fler kan bli skadeskjutna och aldrig eftersökta för avlivning! 
Med din hjälp ska vi stoppa säljakten och detta oacceptabla lidande de utsätts för!

Skriv under och dela/skicka petitionen till dina vänner och gärna utomlands. 
Det är bråttom då ett nytt säljaktsbeslut kan komma att tas före jul!!
Vi behöver nu så många röster för sälarna som det bara går att få tag på! Det behövs en massiv insats nu! Swisha gärna valfri gåva till 1235330832, märk SÄL!

 

Skadeskjutna sälar utan krav på eftersök

av Kristina Tyrenius

Vi i Sverige har den stora förmånen att leva i närheten av flera olika sälarter: Västerhavet med 15 000 Knubbsälar (Phoca vitulina) och Östersjöns unika kalmarsundsbestånd (Phoca vitulina vitulina) med 400 djur. Dessutom 30 000 Gråsälar (Halichoerus grypus grypus) och 15 000 Vikare (Pusa hispida botnica) i Bottenhavet. (Havs- och vattenmyndigheten; Artfakta, SLU, 2020).

När Östersjön var ett innanhav

När istidens tunga istäcke smälte bort för ca 12 000 år sedan bildades Baltiska issjön av smältvatten. Därefter skapades det mäktiga Yoldiahavet med direktkontakt till Atlanten, troligtvis också tiden för sälarnas inträde i nuvarande Östersjön för 10 000 år sedan. När den tunga isen smälte påbörjades landhöjningen och nuvarande Östersjön bildades, då med namnet Ancylussjön. Förbindelsen med Atlanten snördes av och sälarna blev instängda. Under lång tid anpassades de till en ny biotop och med lägre salthalt, innan Östersjön till slut åter öppnades mot Atlanten. Östersjöns sälar är alltså unika arter.

Naturvårdsverkets beslut om jakt

Regeringen har infört licensjakt på gråsäl för att rädda torsken från sälangrepp, som påstås orsaka det kustnära fiskets kollaps. Detta trots 27 års projektutveckling (pågående) och statlig subventionering av sälsäkra redskap. ”Orsaken till den ökande förekomsten av torsk- och sälmask är inte klarlagd” (Havs- och Vattenmyndigheten, 2020), men ändå döps torsk-mask lägligt om till ”säl-mask” av jaktivrare som felaktigt och ymnigt sprider ut att det är sälen som sprider masken till torsken, argument för att ytterligare utmåla sälen som syndabock.

Gråsälen beskylls för att orsaka det kustnära fiskets kollaps. Men för hundra år sen fanns ett överflöd av fisk och tiofallt fler sälar. Sälen görs till syndabock när det endast är människans förstörelse av naturen som orsakar problem för alla levande varelser i Östersjön och andra hav.

Problemen gäller främst i södra Östersjön. I norra delarna, där säl främst rör sig, återfinns i princip inte torsk-mask alls. Rykten får inte utgöra grund för licensjakt på 2000 gråsälar! Östersjön har dessutom historiskt sett varit full med fisk, samtidigt som där fanns över 300 000 sälar. Alltså — För hundra år sedan fanns ett överflöd av fisk och tiofalt fler sälar.

Sälarna skadeskjuts i stor utsträckning

Skall man skjuta en säl måste skottet träffa hjärnan, som har en persikas storlek, vilket innebär en uppenbar risk för skadeskjutning. Andra däggdjur skjuts huvudsakligen genom lungor/hjärta. Allt annat måste räknas som allvarligt lidande. Om skytten befinner sig på en guppande båt, så kan man få en uppfattning om hur svårt det är att få in ett direkt dödande skott. Undersökningar visar att upp till 50% av sälarna skadeskjuts vid jakt.

Sälarna skadeskjuts i stor utsträckning. Sälen kan komma undan i havsdjupet och att hitta den för avlivning är mycket svårt. Skadeskjutna sälar går en långsam, plågsam död till mötes.

Vid jakt på andra stora rovdjur skall detaljerade rapporter fyllas i. Detta gäller inte vid jakt på säl av någon anledning. Det räcker med att kryssa i art, kön och huruvida sälen bärgats eller inte. Vi får alltså inte veta exakt hur många knubbsälar, gråsälar och vikaresälar som dödas eller skadeskjuts då man inte heller behöver göra eftersök på sälar som skadeskjutits. Man behöver inte ens redovisa antal påskjutna sälar som INTE bärgats. Detta är förstås svårt varför också kraven på inrapportering är så låga. Innebörden blir ett utdraget lidande för sälarna. Skadeskjutna sälar kan överleva i månader innan de dör. Detta innebär brott mot jaktlagen 27§: “Jakt skall bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande”. Och 28§: “Om vilt har skadats vid jakt, ska jägaren snarast vidta de åtgärder som behövs för att viltet ska kunna uppspåras och avlivas”. I april 2020 röstade Sveriges Riksdag dessutom för att: ”Regeringen bör söka undantag från EU:s försäljningsförbud genom att verka för att förbudet mot handel med sälprodukter, kött och skinn upphävs.”

Förbudet mot handel med sälprodukter, sälkött och sälskinn kan komma att upphävas. Sälens kropp blir då en handelsvara igen. Svenskar har genom åren protesterat mot sälslakt i andra länder. Vi saknar svenskarnas protester nu.

Förbjudet att sälja sälskinn

Detta trots beslut från Världshandelsorganisationen och EU om förbud mot handel med sälprodukter utifrån argumentet: ”Förbudet är nödvändigt för att skydda den allmänna moralen” och att ”jakten på sälar riskerar att bedrivas på så brutalt och oanständigt sätt att EU har rätt att förbjuda sälimport”.

Varmare klimat och gifter

Förutom okontrollerade skadeskjutningar är sälarna utsatta för andra allvarliga hot. 32% av Östersjöns botten lider av syrebrist och 22% är helt syrefri. Dessutom är havet fullt av miljögifter som mikroplaster, dioxiner, kvicksilver, pesticider och mycket mer som skadar fortplantning och nervsystemets utveckling hos däggdjursfoster.

Sälarna utsätts för flera allvarliga hot vilka samtliga orsakas av människan. Den giftiga miljö de tvingas leva i orsakar bland annat ökade tarmsår, hud- och skelettskador, halverat späcklager, mm. Av vikaresälens honor är 30 % sterila. Ovanpå allt detta utsätts de dessutom för jakt vilket innebär stor risk för skadeskjutningar.

Livsmedelsverkets riktlinjer 2020 gällande födointag från Östersjon:”Fiskar innehåller höga halter av kvicksilver, dioxin och PCB, ät dem därför inte oftare än högst 2-3 gånger/år…”. Detsamma gäller sälar, toppkonsumenter, som dagligen intar denna giftiga föda med kraftigt nedsatt immunförsvar till följd. Ökade tarmsår, hud- och skelettskador, halverat späcklager m m. 30% av vikarehonorna är sterila. Torsken utsätts för ett liknande sjukdomsscenario varför det är lätt att dra slutsatsen att torsken i södra delarna av Östersjön blir ett lätt byte för allehanda parasiter, som torsk-mask. Klimatförändringar med minskad utbredning av fast is utgör ett allvarligt hot mot både vikarens och gråsälens existens. Vikaren är helt beroende av is för att föda sina ungar. De kan inte alls föda på land, men även gråsälen föredrar att föda sina kutar på is. Utifrån dessa argument MOT all jakt på säl, specifikt licensjakt, är det tydligt att pågående massiva kampanj och lobbying för ökad jakt på säl endast vill skapa jakttillfällen mot levande mål för en stor marklös jägarskara.

(*Artikeln är tagen ur Jaktdebatt nr 4 2020.Vissa sifferuppgifter kommer snart att uppdateras)

Levande jaktmål för en stor marklös jägarskara? Östersjöns sälar är unika arter.

Frågan om säljakt är mycket viktig för Jaktkritikerna. Vi överklagar skyddsjakter och föreslagen licensjakt till rättsinstanser och till regering.

Vi vill här visa ett av våra överklaganden, som gäller gången i ett enda ärende, avseende utökad skyddsjakt på vikaresäl.

Beslutet togs 2019-06-03 (NV-04504-19). Naturvårdsverket hade några månader tidigare beslutat om skyddsjakt på 60 vikaresälar och tog alltså ett nytt beslut den 3 juni om att utöka skyddsjakten med 100 vikaresälar.

Jaktkritikerna överklagade Naturvårdsverkets beslut till Förvaltningsrätten i Stockholm, 2019-06-22 (bil.1).
Naturvårdsverket fick yttra sig över vårt överklagande och vi fick möjlighet att yttra oss över Naturvårdsverkets  yttrande 20 19-08-05 (bil.2) Dom från Förvaltningsrätten kom 2020-09-30, där de avslog vårt överklagande, vi gick vidare till Kammarrätten i Stockholm och begärde prövningstillstånd 2020-11-30 (bil.3) Dom kom från Kammarrätten 2020-11-30 där vi fick avslag. Jaktkritikerna överklagade och begärde prövningstillstånd till Högsta förvaltningsdomstolen 2021-01-05 (bil. 4).  Där ligger ärendet nu och vi har framhållit att NV har tagit ett beslut på en utrotningshotad art, som vikaresäl och dessutom utökat skyddsjakten med 100 vikare  (sammanlagt 160 sälar under 2019).

Ytterligare ett överklagande:

Några av Jaktkritikernas skrivelser och insändare gällande säljakt

Du som vill hjälpa till och försöka göra något för sälarna:

Skriv under vår sälpetition om du inte redan gjort det! Och dela den! Det behövs minst 10 000 signaturer för att ansvariga myndigheter ens ska bry sig om det. https://jaktkritikerna.se/stoppa-saljakten-nu-demand-an-end-to-the-swedish-sealhunt-now/

  • Bli medlem om du inte redan är det! Större medlemsantal ger tyngd åt vår organisation. Då blir det inte lika lätt för myndigheter och politiker att ignorera oss. Stödmedlem kostar endast 30 kr! Vill du få vår fina tidning Jaktdebatt hem i brevlådan får du betala fullt medlemsskap 250:-
  • Värva medlemmar till Jaktkritikerna! VI MÅSTE BLI FLER! Värva bland vänner och bekanta, eller på gatan, tåget, bussen.
  • Dela inlägget om säl på sociala medier. Dela igen och igen. Man kan även dela offentligt, då når det fler människor. Information om vad som händer sälarna måste nå ut till människor. Först då kan dom agera. Opinionsbildning.
  • Vi har en sälpetition. Skriv under i den om du inte redan gjort det. Och dela den! Det behövs minst 10 000 signaturer för att ansvariga myndigheter ens ska bry sig om det.
  • När du gjort allt detta men ändå känner att du vill göra mer, kontakta då oss på mail: info@jaktkritikerna.se lämna ditt telefonnummer så ringer någon av oss upp dig.

Låt de vilda djuren slippa jakt med lös hund!

Några rubriker från artiklar i media om jakt visar på djurplågeriet mot de vilda djuren som orsakas av lösa jakthundar.

En lodjursunge blev ihjälbiten av en lös jakthund som var ute på älgjakt i september månad i år. “Hunden hann bita ihjäl lodjursungen innan hundföraren kom till platsen” kunde man läsa i Länstidningen Östersund den 11 september. Mikael Gruvelgård vid polisen i Jämtland meddelade även till tidningen att “det är inget brott i det här fallet då man nu har rätt att jaga med lös hund i skogen”. Tidningen Jakt & Jägare skriver den 14 september “Det blir inga rättsliga efterräkningar för den jakthundsförare, vars jakthund dödade en lodjursunge under älgjakt i Krokoms kommun”. Jaktkritikerna konstaterar att de vilda djuren många gånger är rättslösa. Åtminstone i förhållande till jakt och jägare.

Länk till SVT Nyheter: Jakthund bet ihjäl lodjursunge, Krokoms kommun, 2020

Något liknande inträffade även i Tranås kommun 2019. Den 11 november rapporterade Smålands Dagblad att en lodjursunge dödats under pågående jakt. Hunden ska ha sprungit ikapp lodjursungen och bitit ihjäl den.

Länk till Smålands-Tidningen: Lodjursunge dödad av lös jakthund i Tranås 2019

Lodjursungar har bitits ihjäl av lös jakthund både 2019 och 2020. Lodjuret på bilden har inget samband med lodjuren i artiklarna ovan.

En björnhona som hade två ungar sköts under en älgjakt i mitten av september i år. Björnhonan blev stressad av en lös jakthund som var ute med sin förare på älgjakt. Björnhonan jagade efter hunden och kom på så vis rakt mot jägaren som smällde av ett skott i självförsvar. Björnen dog av skottet och hunden sprang tillbaka in i tätningen och började skälla igen. Där upptäckte jägarna två björnungar i ett träd.

Läs mer om detta här: Hundförare sköt björnhona som hade två ungar

En björnhona och en av hennes två ungar sköts till döds 2019 av en älgjägare som var ute för att jaga älg. Även här rör det sig om att den lösa jakthunden, som alltså var avsedd för att jaga älg med, stressat björnhonan som låg gömd i en rishög. När jägaren sparkade på rishögen som han trodde dolde en hare eller annat djur, rusade björnhonan ut för att försvara sig och sina ungar och sköts då av jägaren. Björnhonan försvann in i rishögen, sedan kom en unge ut och då sköts även den av jägaren. Den enda överlevande ungen sprang iväg och man kunde konstatera att björnmamman och den unge som påskjutits var döda. Länk till artikeln finns här.

Både lodjursungarna samt björnmammorna och björnungen dog på grund av att lösa jakthundar fanns i naturen som ju är djurens hem. Dessa jakthundar borde inte få vara lösa i naturen. Det heter att jägarna skjutit i nödvärn vilket förvisso är sant, men lösa jakthundarna borde överhuvud taget inte få användas vid jakt. Förmodligen skadas och dödas åtskilliga vilda djur årligen vid jakt med lös hund på liknande sätt som ovanstående. Hur många får vi aldrig veta. Inte alltid kommer det till allmänhetens kännedom. Det finns inga naturbevakare i skogarna och vad som helst kan förekomma. När jägare släpper sin jakthund lös i skogen, och den då blir dödad av en varg kan jägaren döda vargen i självförsvar. Men inget straff beläggs den jägare vars hund förgripit sig på och dödat ett vilt djur om det vid tiden för händelsen förekom laglig jakt.

Ovanstående exempel är bara några exempel. Allt hemskt som händer vid jakt får vi aldrig veta. Men, det finns trots allt jägare med civilkurage och empati som tar upp detta ämne med lösa jakthundar som skadar vilda djur vid jakt. Något som alltså jägare själva diskuterar om – men kanske inte alltid vill kännas vid inför allmänheten.

Såhär skrev en jägare 2019 på svenskjakt.se, ett utdrag ur texten: “Vi jägare måste ta viltets parti när det jagas av olämpliga hundar. Förtroendet vi åtnjuter har tagit lång tid att bygga upp, men kan raseras under en förmiddags jakt. Likt den kultur som lyftes till dagens ljus under Metoorörelsens framtåg, lika tysta står vi jägare där efter jakten medvetna om hundarna som våldfört sig på viltet. Skillnaden här är att djuren inte kan stå upp för sig själva, utan det måste vi göra. Vi jägare som sett det oetiska ske, måste våga kliva fram och ta viltets parti när viltet jagat fel vilt, för aggressivt eller i för höga farter. Det sker inte varje jakt men det händer alltför ofta.” All heder åt denna jägare som vågar säga sanningen!

Det heter att “alla djur är fredade”. Men i praktiken är det inte så. Djuren är inte fredade från jakt av de som har jaktlicens och laglig rätt att jaga. Jakt pågår i Sverige varje dag på året. Det finns en stor mängd olika djurarter som jagas. Och som vi förstår enligt exemplen ovan så utsätts även de djur som inte är aktuella för jakt vid det aktuella jakttillfället för att stressas och även bitas och skadas och eventuellt dödas av dessa lösa jakthundar.

Det har även införts på senare tid i Sverige nya hundraser av jakthundar såsom Plotthundar. Det är en ras som använts i Kanada för att jaga rovdjur som björn och puma med. Dessa hundar beskrivs som mycket starka och uthålliga. Det måste vara en fasa för alla vilda djur att utsättas för dessa aggressiva, starka hundar. Många jägare jublar förstås över dessa nya, starka hundar. Jägarförbunden i Sverige vill att jakt med lös hund ska befästas som ett kulturarv. Men Plotthunden är inte en ras som traditionellt använts av jägare i Sverige och rasen borde förbjudas. Och helst borde all löshundsjakt förbjudas.

Närgångna björnar

Uppdatering: // Hundar och hundförare har nu lyckats skrämma bort björnmamman och ungen från bebyggelse. Björnfamiljen befinner sig nu ungefär en mil ut i skogen. Återkommer björnarna finns risken att de dödas av jägare. //

I Jämtland finns en björnmamma med ungar som den senaste tiden varit framme vid hus med soptunnor och letat efter mat. Man har försökt skrämma bort björnarna utan att lyckas, de kommer tillbaka. Om det inte går att skrämma bort dem kommer en jägare att komma till platsen och skjuta björnarna.

Det är hemskt och sorgligt att en björnmamma med ungar måste dödas bara för att de letar mat nära människor. Finns det ingen annan lösning? Jo det måste det göra.

I alla fall i framtiden kunde en lösning vara att man kör ut i skogen de djur som dödas på tågräls och på bilvägar. Det är mängder med djur som dödas så och de kunde köras ut långt ut i skogen och läggas på en hög och på så sätt förhoppningsvis locka till exempel björnar dit istället för till människors bostäder. Det luktar naturligtvis mat från soptunnorna, men om det luktar mat långt ut i skogen kan björnarna istället dras dit. Det vore värt att pröva..

Björnar äter kadaver. Men de äter dessutom allt möjligt annat såsom bär, örter, bladgrönt, myror med mera.

Alltför ofta används i Sverige som enda utväg att döda närgångna björnar. Men i många andra länder ser man annorlunda på vilda djur, än vad man gör i Sverige. Man gläds mer åt djuren och respekterar dem. Självklart kan det alltid vara en risk med en björn och man bör naturligtvis vara försiktig. Vi menar bara att man måste börja tänka ut andra metoder att få bort björnar om de kommer för nära.

Och i vårt moderna samhälle med otaliga tekniska finesser kan man tycka det är märkligt att ingen ännu konstruerat en soptunna som inte björnar klarar att öppna och som inte avger någon lukt. När det gäller störningar som vi människor i Sverige anser vilda djur orsakar oss används alltför ofta dödande lösningar. Man borde lägga mycket större ansträngning på att hitta icke-dödande lösningar.

Här en länk till artikeln där det står om den nu aktuella björnmamman med ungar. https://www.jaktjournalen.se/nargangna-bjornar-ska-skrammas-bort/

Nedan en film från Yellowston där människorna blev mycket glada åt att få se en hel björnfamilj, mamma med flera ungar, passera vägen. Jubel och hurrarop utbröt. I texten till filmen omnämns händelsen på följande vis: Onlookers i Yellowstone got a treat when this bearfamily crossed the road” På svenska: “Åskådare i Yellowstone fick en belöning när denna björnfamilj korsade vägen”

Translate »