I Sverige finns endast drygt 400 vargar. Antalet vargar är för lågt för att säkerställa att de är friska och begränsa inavel. Vargar kan få genetiska/ärftliga defekter som kotmissbildning i korsrygg och kryptorkism (testikelfel) Många hanar kan vara sterila. Genetiker uppskattar att cirka 1700 vargar måste finnas för att hålla en frisk vargstam. Vargar behöver tillåtas invandra österifrån till Sverige för att tillföra nytt blod till vargstammen. Idag är det näst intill omöjligt på grund av att renägarna söker skyddsjakt. Bara i den illegala jakten försvinner 15–20%. Och nu vill riksdagen minska antalet till 170 individer. En sådan kraftig minskning kan innebära en katastrof för vargstammen.
Vargen fyller en viktig roll i ekosystemet. Den reglerar bytesdjur och tar i första hand de svaga och sjuka. De starkare bytesdjuren klarar sig och lever vidare. På så vis bidrar vargen till att hålla stammar av klövdjur friska och starka. Resterna av vargens mat, föder andra djurarter.
Det finns ett flertal icke-dödande metoder för att skydda boskap och husdjur mot vargangrepp. Det kan vara att stängsla med rovdjursavvisande stängsel (RAS). Vargar kan ta sig in till får om det inte är stängslat mot vatten, de är duktiga simmare. Djurägare får stöd och ekonomiska bidrag för dessa icke-dödande metoder. Djuren kan också tas in över natten.
Vargar är högtstående varelser. De lever i livslånga relationer om inte deras partner dödas i jakt eller dör av annan orsak. Vargen har rätt att leva och existera i Sverige. De har funnits i Sverige sedan urminnes tider men ansågs utrotad under 1900-talet. För att skydda vargarna fridlystes de 1966. Vargen hör hemma i Sverige. De måste skyddas för ett levande svenskt djur- och naturliv.
Jaktkritikerna anser att licensjakten på varg måste stoppas omedelbart. Dessutom ska inte jägare/jakträttsinnehavare tillåtas behålla delar av en fridlyst art i någon form av jakt!
Ytterligare en rödlistad art ska jagas nästa år. Myndigheter och jägare kallar det för förvaltning när det bestäms hur många djur som ska dödas. Det är tillåtet att använda hund vid lodjursjakt och det får släppas två hundar efter samma lodjur. Hundarna får inte bytas ut under jakt på samma lodjur, under en och samma dag. Även icke dödande fångstredskap kan få användas och det vanligaste är en s.k. Värmländsk fångstfälla, en fälla som är som en rektangulär låda. Fällorna behöver bara vittjas en gång om dagen vilket innebär att ett lodjur kan sitta fången i ett dygn. Av obduktioner som gjorts på döda lodjur har man sett skador efter att de suttit i sådana burar. De har tandskador, kloskador och träflis i mage och tarm. Vid licensjakt får jägaren behålla skinnet. Kroppen skickas till SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt).
“Så här kan insidan på en lofälla se ut. Notera den gnagda regeln och blodfläckarna. Det blir inga mikroskopiska träfibrer i magen av det här utan rejäla flisor.“
Jakten är oförenlig med EU:s fridlysningsregler, som kom med ny vägledning i oktober 2021 (den så kallade Tapiola-domen). Licensjakt på lodjur pågår 1 mars 2022 och som längst till och med den 31 mars 2022. Referensvärden för gynnsam bevarandestatus (GYBS) anger den lägsta nivån för att arten ska ha gynnsam bevarandestatus och är satt till 870 lodjur.
Under inventeringssäsongen 2020/2021 dokumenterades 213 familjegrupper i Sverige. Det finns ungefär 1244 lodjur. Med familjegrupp menas en hona som har sällskap av en eller flera årsungar. En familjegrupp motsvarar en föryngring. I första hand är inventeringen inriktad på att dokumentera familjegrupper och i andra hand ensamma lodjur inom samebyar och län/fylken. Inventeringsperioden för familjegrupper är 1 oktober – 28 /29 februari och därefter blir det alltså jakt. I Sverige gjordes 783 observationer av lodjur under perioden och siffran inkluderar döda lodjursungar.
I efterhand har listan uppdaterats med Jämtland – 24 lodjur och Västernorrland – 8 lodjur, Västerbotten 5 lodjur.
För Jämtland (17 förra året), Västerbotten (13 förra året), Västernorrland (inga förra året) och Norrbotten (inga förra året) kommer beslut att tas när vinterns inventering är slutförd. Dessa fyra län ingår i norra förvaltningsområdet och där får länsstyrelsernas besluta om licensjakt på lodjur från och med den 1 mars till och med den 15 april.
De länen där inga lodjur får dödas 2022 (0) är Kronoberg (4 förra året) och Värmland (0 förra året).
” Det finns variation på hur många lodjurshonor som får ungar i ett område. Enstaka år kan en stor andel få ungar, medan det under andra år är en mindre andel.“
Det finns variation på hur många lodjurshonor som får ungar i ett område. Enstaka år kan en stor andel få ungar, medan det under andra år är en mindre andel. Man vet inte vad variationen beror på. Det beror troligen på klimat, näringstillgång och åldersstruktur. Även lodjurets kondition och kroppsstorlek samt ålder. Äldre lodjur har bättre möjlighet att få ungar. Variationen i populationen mellan år beror också på jaktuttaget åren innan.
De flesta honor blir könsmogna och parar sig vid två års ålder, men det kan också dröja till treårsåldern. Hanarna blir också könsmogna men parar sällan då för att de inte kan konkurrera med äldre hanar. Parningssäsongen börjar de sista dagarna av februari i Mellansverige. I nordligaste Sverige är säsongen möjligen förskjuten en eller två veckor framåt. Högbrunsten varar i ungefär fem dagar. Lodjur är polygama det vill säga hanar kan para sig med flera honor och honan kan uppvaktas av flera hanar. Lodjur är dräktiga i ca 70 dagar. Ungarna föds i maj eller första halvan av juni. Normalt föds 2-3, men varierar från en till fyra ungar. Det innebär att jakten kan påverka både parning och honorna som är parade.
” Ungarna föds i maj eller första halvan av juni. Normalt föds 2-3, men varierar från en till fyra ungar. Det innebär att jakten kan påverka både parning och honorna som är parade.“
Att det fortfarande är tillåtet att jaga med fångstfällor som är ett rent djurplågeri är en gåta. Därtill att man kan låta lodjuret jagas av två hundar under många timmar. Toppen på det är att jägaren får behålla skinnet för en rödlistad art som trofé. Har vi inte kommit längre 2022?
Jaktkritikerna överklagar lodjursjakter. Bli gärna medlem och ge oss ditt stöd. Lägsta medlemsavgift är 30 kr för stödmedlem och familjemedlem. KLICKA HÄR FÖR ATT BLI MEDLEM!
I Sverige är det fortfarande år 2021 tillåtet att bedriva jakt på lodjur med fällor. Detta trots att flera djur- och-miljöorganisationer upprepade gånger krävt ett förbud mot användandet av fällor och även snaror.
Jaktkritikerna vill se ett förbud mot att fånga lodjur (och även andra djur!) i fällor! Lodjur i fällor skadar ofta sina tänder och klor svårt när de försöker ta sig ur fällan. Träflis har hittats i magen på fällfångade lodjur. Om fällan inte vittjas ofta kan det hända att lodjuret får sitta lång tid i fällan, med all den stress och lidande det medför. Lodjuret är försatt i ett hjälplöst tillstånd utan möjlighet att fly när jägaren närmar sig. Man kan lätt föreställa sig den ofattbara stress det orsakar djuret.
De är fällor som används är sådana som fångar lodjuren levande. Fällorna som används ska vara godkända av Naturvårdsverket. Det är förbjudet att använda fällor som inte är godkända. Regler för när fångstredskap kan godkännas samt hur de får användas återfinns i Naturvårdsverkets föreskrifter.
En unge kan fastna ensam i fällan och mamman blir kvar utanför, och tvärtom – mamman i fällan och ungen utanför.
I Naturvårdsverkets föreskrifter kan man läsa följande:
“Alla fångstredskap ska vara godkända av Naturvårdsverket för att få användas. Avgörande för godkännande är att djuren inte riskeras att utsättas för onödigt lidande, att redskapen är säkra för människor och husdjur samt att de enbart fångar de arter som fångstredskapet är avsett för. Vilka fångstredskap som får användas framgår av förteckningen över fångstredskap som får användas i Sverige.”
Ser Naturvårdsverket alltså inte allvarligt på att lodjur skadar sina klor och tänder samt att lodjuren får träflis i magen då de försöker ta sig ut?
Att redskapen är säkra för husdjur stämmer inte heller. År 2019 satt två hundar fångna i en fälla i en månad innan de hittades, svårt utmattade och svultna och uttorkade. Är det kanske din hund eller katt som fångas i en fälla nästa gång?
Ett problem med fällor är att de inte är selektiva – det vill säga, jägaren kan inte vara säker på att det djur som avsågs blir fångat i fällan. Om till exempel ett lodjur fångas i en rävfälla ska den släppas fri om den är i livsdugligt skick. Men eftersom det förekommer en hel del hatbrott mot rovdjur kan det tänkas att en rovdjurshatande jägare dödar lodjuret istället för att släppa den fri.
Fällor är effektiva, de jagar dygnet runt. Detta kan leda till att ett stort antal lodjur fångas och dödas. Det finns ingen möjlighet för samhället att ha kontroll över hur många lodjur som verkligen fångas i fällor och dödas.
Ett vilt djur som fastnat i en fälla och möts av en rovdjurshatande person är försatt i en fruktansvärd situation. Det är helt försvarslöst utan möjlighet att vare sig kunna fly eller försvara sig. Detta har bevisligen hänt. I den så kallade “jakthärvan” i Norrbotten utsattes flera rovdjur för mycket sadistiska handlingar. Och på en av jägarnas mobilfilmer kunde man sedan se hur ett lodjur fångat i en fälla utsätts för grymheter. En tjock gren sticks in i fällan och petar lodjuret i sidan samtidigt som två hundar står nära gallret och skäller konstant på lodjuret. Lodjuret torterades alltså innan det dödades. Detta visas i filmen nedan. VARNING FÖR MYCKET OTÄCK FILM!
Denna gång avslöjades brottet och förövarna straffades. Men hur många gånger liknande saker händer får vi aldrig veta. Samhället har ingen kontroll över vare sig hur många lodjur som verkligen dödas eller hur de dödas eller hur de behandlas i fällan.
Det vackra lodjuret har flera gånger röstats fram till Sveriges populäraste vilda djur. Motståndet mot fällfångst är mycket stort bland djur- och-miljöorganisationer.
Citerat från Djurens Rätt: “Lodjurens klor och tänder skadas allvarligt när de försöker ta sig ur så kallade lådfällor. Insidan av fällorna visar spår av tänder och klor samt blodstänk och utstrukna blodfläckar. Skador på tänderna kan ge upphov till långvariga tandinfektioner och även orofacial (ansiktssmärta) – hos människor ansedd som en av de mest intensiva smärtorna.”
Vidare Djurens Rätt: “När lodjuret försöker ta sig ur fällan utsöndras stresshormoner. Därmed ökar hjärtfrekvensen och kroppstemperaturen stiger. Den fysiska ansträngningen och stressen kan göra att lodjuret drabbas av livshotande muskelskador och cirkulationskollaps. Lodjuret som kämpar för att komma ut ur fällan förlorar även vätska och kan drabbas av uttorkning om det lämnas alltför lång tid i fällan. Lodjuret i fällan blir också utsatt för extrema väder och temperaturer. ”
WWF krävde förbud mot lodjursfälla redan 2010
WWF krävde redan 2010 förbud mot fällfångst av lodjur, med stöd av en undersökning som gjorts av SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt). I rapporten från SVA konstateras att av de lodjur som fångas i fällor har 46 procent träflis i magen och minst 17 procent har skador på klorna. Skador som huvudsakligen uppstått när lodjuret försökt ta sig ut ur fällan. Man hänvisade även till att tillsynen av fällorna är mycket bristfällig och myndigheterna gör få kontroller av fällorna. En stor del av de fångande lodjuren skadas där innan de skjuts.
Enligt 27§ i jaktlagen ska jakten bedrivas så att vilt inte utsätts för onödigt lidande. Därför borde fällor förbjudas omedelbart.
UrNaturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om användande av fångstredskap;25 juni 2018
Vittjande av fångstredskap som inte dödar:
19 § Fångstredskap som inte dödar och som är avsett för fångst av däggdjur ska vittjas minst en gång per dygn. Ett vittjande ska alltid ske på morgonen. Om fångsten avser iller, mink, hermelin, vessla, sork eller råtta ska vittjande ske minst två gånger per dygn, morgon och kväll. Om fångsten avser möss ska vittjande ske minst var femte timme.
14 § Om ett sällskapsdjur har fångats i fångstredskap och är allvarligt skadat finns bestämmelser om avlivning i 30 § djurskyddslagen (1988:534).
Om din katt eller hund fångats i en fälla kan det alltså hända att jägaren avlivar din vän.
Jaktkritikerna vill se ett förbud för användning av fällor genast!
Ovan: Illustration av Maria Ljung
Jaktkritikerna överklagar licensjakter och skyddsjakter på lodjur (och flera andra djur).
En del anser att vi inte ska ha varg och att det finns en anledning till varför den utrotades. Ja, det kanske det fanns då, för 200 år sedan, men då får vi också jämföra med hur resten av samhället såg ut. Tar vi oss ännu längre tillbaka i tiden hittar vi vad man tror är ursprunget till dagens vargar (Canis lupus). För 50-60 miljoner år sedan fanns ett djur ”Miacis”, en mårdliknande litet kortbent djur som man tror är stamfadern till alla våra rovdjur. Dessa vidareutvecklades under 20 miljoner år till ”Cynodictis” och senare till ”Tomarctus” som nu mer började likna ett hunddjur. Det sägs att det fanns en jättevarg (Canis dirus) som levde på andra jättedjur som jättehjort. Så för några miljoner år sedan hade utvecklingen kommit så långt att på nordamerikanska kontinenten växte den art fram som vi idag kallar varg. Vargen vandrade sedan till Skandinavien efter istiden och har funnits här lika länge som människan.
“Vargen vandrade sedan till Skandinavien efter istiden och har funnits här lika länge som människan”.
I början på 1800-talet var fattigdomen utspridd i Sverige. Trots det ökade medellivslängden från 37 år till 60 år. Vart fjärde spädbarn dog och sjukdomar var utspridda. Fler dog i städer än på landet. Vargen var spridd över hela landet. Allmänheten hade fått rätt att jaga klövvilt på sina egna marker vilket resulterat i att det knappt fanns några rådjur eller älgar. Vargarna fick allt svårare att klara sig. Det fanns dock gott om boskap som vargen tvingades ta vilket drabbade många familjer. Vargen jagades allt mer särskilt efter 1820/21 när Gysingevargen (se nedan) dödade 9 barn. Vargen drevs längre upp i landet och i slutet på 1960 var den nästan utrotad varför vargen fridlystes.
Nå hur var det nu med vargens existens? Djur och växter samexisterar i naturen. Rovdjur håller efter växtätare. Vargen påverkar deras beteende och vad de äter av. I Sverige tar vargen främst älg vilket minskar skador på unga träd som kan växa till sig. Vargen påverkar positivt på hela ekosystemet. Andra djur, allt från insekter, fåglar och däggdjur till rovdjur, överlever på vargens matrester.
Till skillnad från människan tar vargen oftast svagare djur och de starkare kan leva vidare i generationer. Utan vargen påverkas hela ekosystemet och med vargen får vi en rik biologisk mångfald. Sedan är de kloka, anpassningsbara och så vackra.
Vargar är kloka, vackra och mycket anpassningsbara.
Det har de senaste 200 åren varit två händelser där människor har dött av varg i Sverige. I båda fallen har vargarna varit uppfödda av människan.
Gysingevargen Det sägs att år 1817 hittade trädgårdsmästaren Anders Malmberg tre vargungar i skogen som han tog med sig till Gysinge bruk. Familjen Bedoir på herrgården blev överförtjusta i dem och behöll dem i trädgården. Av vargungarna, två hanar och en tik, fick Thore Petre tiken. Vargbröderna som var med i säcken avlivades. Thore bodde på Hofors Herrgård och var 24 år gammal. Han gjorde en liten inhägnad där han hade vargen i tre, fyra år. Traktens barn brukade roa sig med att reta vargen med att slå med käppar mot buren. När Thore flyttade till Sandviken under hösten 1820 rymde eller släpptes vargen ut. Vargtiken, som bara hade haft kontakt med människor hade inte lärt sig jaga, var troligen utsvulten när hon fick syn på en treårig pojke som hon tog med sig in i skogen. Under en kort period angreps runt 20 personer varav 9 dog. Byborna undrade om det verkligen var en varg eller om det rent av var djävulen själv. Småbarn hölls inomhus och äldre beväpnade sig. Så för 200 år sedan, den 20 april 1821 sköts tiken och attackerna upphörde.
Farkasflocken på Kolmården Det har snart gått tio år sedan den regniga dagen i juni 2012 när 30-åriga Carolina dödades av en vargflock på Kolmården. Carolina var med och nappmatade dem från att de var några dagar gamla då de togs från sina mammor. Flocken bestod av åtta hannar i treårsåldern. De kom från tre olika djurparker (Borås, Nordens Ark och Skånes djurpark).
Ingen vet vad som hände den där fruktansvärda och tragiska dagen. Carolina började saknas och hittades så småningom död i varghägnet.
Verksamheten med socialiserade vargar började på Kolmården redan på 80-talet. Från början var besöken endast få och vintertid och mycket kontrollerade. Med tiden blev vargbesökarna fler och med två vargflockar, två besök per flock dagligen i praktiken året om en säker och stor inkomstkälla för Kolmården. Det hade funnits incidenter tidigare som man i praktiken ignorerat.
De flesta är rörande överens om att olyckan kunde ha undvikits. Främst genom att inte ha sådana besök givetvis men också med arbetsvillkor där ingen borde fått gå in till vargflocken ensam. De hade inga larm då vargarna hade en tendens att ta dem och bita sönder larmen och inga andra åtgärder var vidtagna. Åtta ihopsatta varghannar i sina bästa år är en helt onormal flocksammansättning. Vilda vargar är normalt rädda för människor och håller sig borta. Unga, oerfarna djur kan vara lite nyfikna.
Efter rättegång som arbetsmiljöbrott dömdes den zoologiska chefen för arbetsmiljöbrott och vållande till annans död, grovt brott med villkorlig dom och dagsböter och Kolmården fick betala en företagsbot på 3,5 miljoner. Verksamheten upphörde direkt efter olyckan och med tiden avlivades alla vargar.
Alla vargar i Kolmårdens djurpark avlivades efter den tragiska olyckan. De flesta är rörande överens om att olyckan kunde ha undvikits. (Vargarna på bilden är inte de vargar som fanns i Kolmårdens djurpark)
Så här gör du om du träffar på en varg (information från Grimsö forskningsstation):
Vargar undviker människor. Om de blir närgångna handlar det sannolikt om att det finns matrester eller en hund nära eller så är det en varg på vandring.
Ge dig tillkänna och väsnas. Klappa händer, prata, sjung eller vissla. Anpassa ljudet efter omgivningen.
Lägg inte ut ätbart avfall. Ring till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor om du träffar på exempel slaktrester ute.
Om du har hund kan vargen fokusera på den och inte uppfatta dig. Om hunden är lös och går mot vargen ska du i första hand försöka locka hunden på olika sätt. Om du går eller springer fram är sannolikheten stor för att vargen går iväg och hunden följer efter.
Gå från platsen även om vargen följer efter. Om du upplever att vargen kommer närmare kan du vända dig om och ropa eller ryta, ta ett par steg mot den, klappa i händerna och göra dig stor. Skulle vargen mot förmodan försöka nafsa eller bita dig eller hunden ska du ropa, sparka och slå så mycket du kan.
Grävlingen är ett nattaktivt, skyggt och fridfullt mårddjur som lever på allt som den kan hitta på marken, exempelvis maskar, insekter, kräldjur, rötter, svamp, bär, ägg, kadaver och smågnagare. Den finns ofta nära jordbruksmarker. Arten lever i sociala grupper med grytet som den centrala platsen. Där övervintrar de, där föds ungarna och där söker de skydd. En grävling går att få lika tam som en hund. Sedan förra året är antalet grävlingar på tillbakagång.
Grythundsjakt I likhet med tuppfäktning eller hundar som hetsas att slåss med varandra i andra länder, så används hundar för att jaga andra djur i Sverige. Enligt Djurskyddslagen (SFS 2018:1192) är det förbjudet att träna djur för eller använda djur vid tävlingar eller prov på ett sådant sätt att djuren utsätts för lidande. Men det finns ett undantag just för grytanlagsprov i djurskyddsförordningen (SFS 2019:66). Med stöd av 16 a § jaktförordningen (SFS 1987:905) får hundar användas för jaktträning och prov under hela året i gryt som är särskilt iordningställda för ändamålet. Hundarna – oftast av raserna border terrier, släthårig foxterrier, parson Russell terrier, tysk jaktterrier, jack russel och tax – tränas på grävlingar som föds upp för ändamålet (vilda grävlingar får inte fångas och användas för grythundsprov men det förekommer ändå). Djuren kan inte skada varandra eftersom det finns ett galler emellan, men grävlingen utsätts för upprepad stress och lidande. Under åren 2012-2020 har 1 367 grytanlagsprov genomförts.
Förr användes även rävar som träningsobjekt men de ansågs vara mentalt känsligare än grävlingar så det slutade man med 1937.
Hålls i hägn Grävlingar som används för grythundsprov hålls i fångenskap i särskilda grävlingshägn under många år, oftast i 8-10 år. Förra året (2020) fanns det 6-7 grävlingshägn och 8 grytanlagsprovsanläggningar i Sverige. Varje hägn håller 2-3 grävlingar och länsstyrelserna bedömer därför att det finns cirka 20-25 hägnade grävlingar för detta syfte i landet.
Stress och lidande Varje grävling som hålls fången för grythundsprov används under maj-september ungefär en timme i veckan. Under den timmen provas fyra hundar. Det innebär att varje grävling utsätts för omkring 20 timmars stress från 80 hundar per sommar.
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) skriver att det ”föreligger en påtaglig risk för lidande som inte är obetydlig för de grävlingsindivider som används för grytanlagsprov”.
Nordiska Rådet för djuretik menar att grytjakt med hund innebär långvarig stress för grävlingen. Hundarna utsätts också för ett onödigt lidande vid grytjakt. De individer som är för aggressiva eller oförsiktiga riskerar att skada både sig själva och bytesdjuret. Enligt Sveriges veterinärförbund ser veterinärer regelbundet godkända jakthundar som vid grytjakt fått skador på mjukdelar och skelett. Detta skulle upphöra om jakten endast skedde ovan jord.
Förbud Norska Rådet för djuretik anser att verksamheten med grytjakt och grytprov är onödig. Både Sveriges veterinärförbund och SVA anser att grytjakt borde förbjudas eftersom det inte är förenligt med djurskyddslagen att ha en verksamhet där två djur hetsas mot varandra. I Danmark är grytjakt på grävling förbjuden.
Redan år 1999 (för 22 år sedan!) utredde Jordbruksverket frågan om grytanlagsprov med levande grävling och kom då fram till att grävlingen utsätts för stress och psykiskt lidande vid provverksamheten! Något som man kanske kunde räkna ut även utan utredning.
Naturvårdsverket och Jordbruksverket har nu efter många år äntligen föreslagit att användning av levande grävling vid grytanlagsprov ska avslutas, men man föreslår en utfasning under omkring fem års tid för att man ska kunna jämföra och bedöma hundarnas kapacitet före och efter förändringen. Jaktkritikerna anser att hänsyn i första hand måste tas till grävlingarna eftersom de under väldigt lång tid har utsatts för stress och lidande. Flera undersökningar har gjorts under lång tid som alla pekar på samma resultat.
Några rubriker från artiklar i media om jakt visar på djurplågeriet mot de vilda djuren som orsakas av lösa jakthundar.
En lodjursunge blev ihjälbiten av en lös jakthund som var ute på älgjakt i september månad i år. “Hunden hann bita ihjäl lodjursungen innan hundföraren kom till platsen” kunde man läsa i Länstidningen Östersund den 11 september. Mikael Gruvelgård vid polisen i Jämtland meddelade även till tidningen att “det är inget brott i det här fallet då man nu har rätt att jaga med lös hund i skogen”. Tidningen Jakt & Jägare skriver den 14 september “Det blir inga rättsliga efterräkningar för den jakthundsförare, vars jakthund dödade en lodjursunge under älgjakt i Krokoms kommun”. Jaktkritikerna konstaterar att de vilda djuren många gånger är rättslösa. Åtminstone i förhållande till jakt och jägare.
Något liknande inträffade även i Tranås kommun 2019. Den 11 november rapporterade Smålands Dagblad att en lodjursunge dödats under pågående jakt. Hunden ska ha sprungit ikapp lodjursungen och bitit ihjäl den.
Lodjursungar har bitits ihjäl av lös jakthund både 2019 och 2020. Lodjuret på bilden har inget samband med lodjuren i artiklarna ovan.
En björnhona som hade två ungar sköts under en älgjakt i mitten av september i år. Björnhonan blev stressad av en lös jakthund som var ute med sin förare på älgjakt. Björnhonan jagade efter hunden och kom på så vis rakt mot jägaren som smällde av ett skott i självförsvar. Björnen dog av skottet och hunden sprang tillbaka in i tätningen och började skälla igen. Där upptäckte jägarna två björnungar i ett träd.
En björnhona och en av hennes två ungar sköts till döds 2019 av en älgjägare som var ute för att jaga älg. Även här rör det sig om att den lösa jakthunden, som alltså var avsedd för att jaga älg med, stressat björnhonan som låg gömd i en rishög. När jägaren sparkade på rishögen som han trodde dolde en hare eller annat djur, rusade björnhonan ut för att försvara sig och sina ungar och sköts då av jägaren. Björnhonan försvann in i rishögen, sedan kom en unge ut och då sköts även den av jägaren. Den enda överlevande ungen sprang iväg och man kunde konstatera att björnmamman och den unge som påskjutits var döda. Länk till artikeln finns här.
Både lodjursungarna samt björnmammorna och björnungen dog på grund av att lösa jakthundar fanns i naturen som ju är djurens hem. Dessa jakthundar borde inte få vara lösa i naturen. Det heter att jägarna skjutit i nödvärn vilket förvisso är sant, men lösa jakthundarna borde överhuvud taget inte få användas vid jakt. Förmodligen skadas och dödas åtskilliga vilda djur årligen vid jakt med lös hund på liknande sätt som ovanstående. Hur många får vi aldrig veta. Inte alltid kommer det till allmänhetens kännedom. Det finns inga naturbevakare i skogarna och vad som helst kan förekomma. När jägare släpper sin jakthund lös i skogen, och den då blir dödad av en varg kan jägaren döda vargen i självförsvar. Men inget straff beläggs den jägare vars hund förgripit sig på och dödat ett vilt djur om det vid tiden för händelsen förekom laglig jakt.
Ovanstående exempel är bara några exempel. Allt hemskt som händer vid jakt får vi aldrig veta. Men, det finns trots allt jägare med civilkurage och empati som tar upp detta ämne med lösa jakthundar som skadar vilda djur vid jakt. Något som alltså jägare själva diskuterar om – men kanske inte alltid vill kännas vid inför allmänheten.
Såhär skrev en jägare 2019 på svenskjakt.se, ett utdrag ur texten: “Vi jägare måste ta viltets parti när det jagas av olämpliga hundar. Förtroendet vi åtnjuter har tagit lång tid att bygga upp, men kan raseras under en förmiddags jakt. Likt den kultur som lyftes till dagens ljus under Metoorörelsens framtåg, lika tysta står vi jägare där efter jakten medvetna om hundarna som våldfört sig på viltet. Skillnaden här är att djuren inte kan stå upp för sig själva, utan det måste vi göra. Vi jägare som sett det oetiska ske, måste våga kliva fram och ta viltets parti när viltet jagat fel vilt, för aggressivt eller i för höga farter. Det sker inte varje jakt men det händer alltför ofta.”All heder åt denna jägare som vågar säga sanningen!
Det heter att “alla djur är fredade”. Men i praktiken är det inte så. Djuren är inte fredade från jakt av de som har jaktlicens och laglig rätt att jaga. Jakt pågår i Sverige varje dag på året. Det finns en stor mängd olika djurarter som jagas. Och som vi förstår enligt exemplen ovan så utsätts även de djur som inte är aktuella för jakt vid det aktuella jakttillfället för att stressas och även bitas och skadas och eventuellt dödas av dessa lösa jakthundar.
Det har även införts på senare tid i Sverige nya hundraser av jakthundar såsom Plotthundar. Det är en ras som använts i Kanada för att jaga rovdjur som björn och puma med. Dessa hundar beskrivs som mycket starka och uthålliga. Det måste vara en fasa för alla vilda djur att utsättas för dessa aggressiva, starka hundar. Många jägare jublar förstås över dessa nya, starka hundar. Jägarförbunden i Sverige vill att jakt med lös hund ska befästas som ett kulturarv. Men Plotthunden är inte en ras som traditionellt använts av jägare i Sverige och rasen borde förbjudas. Och helst borde all löshundsjakt förbjudas.
När kommer dagen då vi slipper jagas och stressas av lösa jakthundar?!
Nu blir det fritt fram att skjuta prick på våra vackra koltrastar. Jakttider har blivit ändrade av regeringen. I de nya föreskrifterna kan man bland annat läsa att koltrast och stare nu läggs till listan med djur som får jagas i egen trädgård eller anläggning för bär eller fruktodling, året runt.
Observera att det nu endast handlar om förändringar i jakttiderna. Det är alltså många fåglar och däggdjur som inte står upptagna i ovanstående dokument.
I dokumentet, utfärdad den 6 maj 2021, kan man bland annat läsa följande:
“14) Koltrast och stare
Stare
får jagas inom trädgård eller annan anläggning för yrkesmässig bär eller fruktodling samt inom ett avstånd av 200 meter från sådana anläggningar, om det behövs för att förhindra skada inom anläggningarna den 1 juli–30 juni.”
Koltrast och stare (bland flera andra fåglar) får jagas året runt enligt ovanstående och alltså även när de har ungar i boet. Ungarna riskerar att bli föräldralösa och svälta ihjäl. Detta gäller förresten för alla djur som har jakttid hela året. Och det finns många djur som har det. (Se nedan, Jakt för att förebygga skador av vilt, punkt 2) Det är stor risk för skadeskjutning vid all fågeljakt. Om det är problem vid bär och fruktodlingar så anser Jaktkritikerna att man istället får skrämma bort fåglarna. Fåglarna försöker ju bara överleva i den hårda kamp för livet som är deras vardag. De ska för det inte straffas med döden.
Koltrastens ungar riskerar att svälta ihjäl när föräldrarna skjuts och dödas.
Rävens och grävlingens ungar får jagas och dödas.
“8) Årsunge av rödräv får jagas, om det behövs för att tillgodose viltvården den 1 juli–30 juni.” Detsamma gäller för grävlingens ungar.”
Jägare menar att det är viltvård att jaga och döda rävar. Jaktkritikerna menar att det är precis tvärtom. Räven ingår i det viktiga samspel som sker mellan predatorer och bytesdjur och är viktiga för biologisk mångfald. Och vi menar att rävarna har rätt att leva sina liv precis som vi människor. Det finns absolut ingen anledning att jaga dem. Det är en ren nöjesjakt av nöjesjägare i Sverige som borde vara olaglig.
Blir den lilla rävungen jägarens byte?
Ekorre, hermelin, iller med flera, får jagas och dödas om någon anser att de “orsakar skada eller annan olägenhet i deras trädgård.”
Förra året blev det stor uppståndelse när jägarförbunden ville ha allmän jakt på ekorre. Det blev ingen allmän jakt på ekorre. Men vad många inte vet är att det är fritt fram för den som vill att skjuta prick på ekorrar samt flera andra djur i sin trädgård, om man tycker att de “kan orsaka skada eller annan olägenhet”.
Jakt för att förebygga skador av vilt
Vesslan får jagas i trädgård om någon anser att den orsakar skada.
“2) Ekorre, grävling, hermelin, husmus, iller, lämlar, mink, mullvad, mård, mårdhund, råttor, räv, skogsmöss, sorkar, vessla, vildkanin och vildsvin som kommer in på gården eller i trädgården och där kan orsaka skada eller annan olägenhet får jagas den 1 juli–30 juni.”
Vem är inte glad över att ha dessa som inneboende?
Detta var endast ett litet urval av för att återigen visa hur jakten drabbar de vilda djuren.
Det är så viktigt att lära barnen ha empati för djur, vilda som tama. Jägarna tar med sina barn ut på jakt och lär dem att det är okej att döda de vilda djuren. I jaktkritikerna önskar vi istället att man gör precis tvärt om.
Här lägger vi länkar till SvT kortfilmer om djur för barn (och vuxna!) Det är en serie om djur som heter “Om jag var ett djur”.
Text från SvT: “Nyfiken på djur? På hur de lever och hur deras uppväxt ser ut? Häng med ner i gryt, gångar och andra bon och följ dem på nära håll. Vilket djur skulle du vilja vara?”
Välj ett djur nedan och klicka på den bruna länken framför valt djur.
Licensjakt på varg pågår just nu, jakten är ett fruktansvärt djurplågeri! I en artikel på jaktojagare.se framgår det hur fasansfullt man bedriver denna jakt och betänk att det är en “vargfamilj”, en hane, tik och tre årsungar (valpar). De flyr för sina liv, simmar över kalla sjöar, men de kommer slutligen att dödas!
Under jakten har vargar simmat över en sjö för att undkomma jakten. Jakten är ett fruktansvärt djurplågeri! (vargen på bilden har inget med den särskilda jakthändelsen att göra)
Spekulativa jakt-bolag säljer ut mycket inkomstbringande troféjakter till utländska jägare. Vilket innebär att Naturvårdsverket, som har det yttersta ansvaret för hur ”viltvården” i Sverige bedrivs, implicit medverkar till troféjakt. Länsstyrelserna ges utrymme till att tillgodose lokala jägares intressen, men även till kommersiell jakt. Genom att begära undantag av CITES att handla med skinn och delar av utrotningshotade djur, kommersialiseras ett statligt beslut om licensjakt av varg till utländska jägare.
Det finns cirka 300 vargar i Sverige och arten är enligt Artdatabanken rödlistad och klassad som starkt hotad! Dessutom lider den svenska vargstammen av inavelsdepression.
Den svenska vargen är alltså väldigt illa ute och just nu plågas 24 vargar ihjäl av blodtörstiga människor, som vill hemvända med trofé-delar av detta karismatiska djur! Hur är dessa människor skapade? All denna legaliserade jakt sker i skuggan av att den biologiska mångfalden står på ruinens brant och pandemin skördar sina offer jorden runt!
Vargen – våra hundars ursprung! I Sverige finns det enligt Naturvårdsverkets beräkningar ca 365 vargar. Antalet hundar beräknades år 2019 vara ca 950 000! Tänk om alla hundägare i Sverige kunde ställa sig upp och försvara vargens rättighet att existera!
I samband med licensjakt på varg, som nu pågår blir djurplågeriet så uppenbart, men det står också helt klart att välunderbyggda strikt juridiska överklaganden endast är ett slag i luften!
Vi har alltid litat på demokratin som system, men i detta sammanhang känner vi nu att Jaktkritikernas mångåriga överklaganden tillsammans med ett fåtal andra föreningar behöver kompletteras med ytterligare aktioner.
Nu krävs det ett FOLKLIGT UPPROR – den nakna sanningen måste synliggöras – om hur våra vilda djur plågas ihjäl under alla lagliga jakter, såsom licensjakter´och skyddsjakter plus alla nöjesjakter!
Det är mindre än en handfull miljöorganisationer, som överklagar dessa jakter – var är de stora föreningarna, såsom WWF, Svenska, djurskyddsföreningen m.fl? Eftersom lagarna är riggade för jakt, så är chansen mycket liten, att genom överklaganden stoppa jakterna. Alltså behövs FOLKETS RÖST! Vi behöver en FRONTGESTALT – vem kan ge ett förslag? Vem kan tänka sig att hålla i fanan?
Nu krävs ett folkligt uppror mot vargjakten! Vem kan ta på sig att hålla i fanan?!
Vissa jägare i Sverige vill jaga och skjuta på vilda djur med pilbåge. Detta utreds just nu av Naturvårdsverket. Jaktkritikerna och flera andra organisationer tar kraftigt avstånd från denna nöjesjakt som innebär stor risk för skadeskjutning och en plågsam död. Dessa djur skulle kunna få jagas med pilbåge om förslaget går igenom: Rådjur, räv bäver, grävling, mårdhund, tvättbjörn, bisam och hare.
Läs mer här, text av Christina Åkerblad:
Viktigt år vad gäller jakten på våra vilda djur
Naturvårdsverket har tagit fram ett förslag till nya föreskrifter om jaktmedel samt på regeringens uppdrag, påbörjat en jakttidsöversyn.
Beroende på vilka beslut som fattas kan det medföra att starkt ifrågasatt jakt kan bli verklighet. Bland annat jakt på ekorre, pilbågsjakt på åtta svenska djurarter (rådjur, räv, bäver, grävling, mårdhund, tvättbjörn, bisam och hare) samt en för vissa av djuren påfrestande förlängd jakttid in i januari-februari.
Därför är det viktigt att alla som har möjlighet till inflytande över kommande beslut är välinformerade om:
hur förslagen har kommit till
hur bearbetningen gått till
vad de slutliga förslagen kan komma att innebära.
Vi i Jaktkritikerna har därför sammanställt en historik över vad som hänt från det att arbetet med dessa frågor startade och till läget våren 2020. Det började med att Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen författade en ”Strategi för svensk viltförvaltning” som presenterades 2015. Den fick avsevärd betydelse för våra vilda djur. Grundsynen i den är nämligen att de vilda djuren är en resurs. Följande mening är talande: ”Jakt, viltturism och annat brukande av vilt ska inte begränsas av omotiverade hinder utan utgångspunkten är att de ska främjas.”
Våren 2018 påbörjade Naturvårdsverket arbetet med att ta fram förslag till nya föreskrifter om jaktmedel. En delfråga var om pilbågsjakt skulle tillåtas i Sverige. Naturvårdsverket utsåg Frederik Treschow till handläggare för just detta projekt. Jaktkritikerna JO-anmälde då Naturvårdsverket och dess handläggare för sakjäv/intressejäv med bland annat följande motivering:
”Naturvårdsverket har anställt Frederik Treschow som handläggare för bågjaktremissen, en person som äger 4/5 av Karsholms gods. Här bedrivs turistjakt, så kallad godsjakt, som innebär att uppfödda fåglar släpps ut som levande måltavlor till de betalande turisterna […] Godsägarnas egen lobbyorganisation för godsägarintressen är Sveriges Jordägarförbund, där medlemmarna enligt Dagens Industri förvaltar en förmögenhet på 35 miljarder kronor och där Frederik Treschow har haft posten som generalsekreterare.”
Naturvårdsverket bytte efter JO-anmälan ut Treschow. Han ersattes av Hanna Dittrich Söderman utan att något nytt underlag arbetades fram. Förslaget till nya föreskrifter om jaktmedel skickades ut på remiss i augusti 2018. Redan i december 2017 protesterade Jaktkritikerna kraftfullt mot ansökan om bågjakt som hade kommit in till Naturvårdsverket från Svenska Bågjägareförbundet ivrigt påhejade av Svenska Jägareförbundet. Skälen till varför bågjakt skulle tillåtas går att läsa på Naturvårdsverkets webbplats.
”I förslaget till nya föreskrifter om jaktmedel finns ett förslag om att tillåta jakt med pilbåge i Sverige, en jaktform som är tillåten bland annat i Danmark, USA och på Åland. Detta följer av strategi för svensk viltförvaltning där Naturvårdsverket har sagt att vi ska utveckla möjligheten att använda nya sätt att jaga.”
Det anmärkningsvärda är att det sista som skrivs inte går att hitta i strategin!
Ett stort antal remisser kom in från enskilda, intresseorganisationer och myndigheter. Förslaget om pilbågsjakt fanns omnämnt i flera av dessa. Sju länsstyrelser och flera intresseorganisationer med anknytning till jakt, jordägande eller vapen ställde sig positiva till förslaget.
Flera intresseorganisationer med stort fokus på djurvälfärd tog klart avstånd från jakt med pilbåge. Det var BirdLife Sverige, Djurens rätt, Djurskyddet, Jaktkritikerna, Naturskyddsföreningen, Svenska Djurskyddsföreningen samt Svenska Rovdjursföreningen. Jordbruksverket, Sveriges Lantbruksuniversitet samt en länsstyrelse tog inte ställning med hänvisning till att det behövs mer kunskap och forskning om hur djuren påverkas.
Djurens rätt, Svenska Djurskyddsföreningen, Naturskyddsföreningen och Djurskyddet Sverige begärde då gemensamt att SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd skulle sammanställa den aktuella forskningen rörande jakt med pilbåge. Detta gjorde att Naturvårdsverket valde att plocka bort förslaget ur jaktmedelsberedningen och låta det utredas separat. Intressant att notera är att 1991 avslog Naturvårdsverket för andra gången ett förslag om pilbågsjakt. Då hette det:
”Jakt med pil och båge har redan en gång förbjudits i Sverige av djurvänlighetsskäl.”
”Om jakt med pil och båge ger en större naturupplevelse för en liten grupp av jägare uppväger detta inte risken för att denna jaktform skulle kunna rubba allmänhetens förtroende för att jakt bedrivs på effektivt sätt med respekt för viltet.”
Jaktkritikerna skickade i december 2019 en förfrågan till samtliga miljöorganisationer om vi tillsammans skulle genomföra en manifestation mot bågjaktsförslaget. Det blev ingen uppslutning och därmed ingen manifestation.
I början av mars kom så rapporten från SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd. Rådet ser minst två stora risker med bågjakt. Det handlar om risken för skadskjutning och att tiden mellan att djuret träffas och blir medvetslöst är lång. Det slår också fast att mer forskning krävs för att vetenskapligt kunna uttala sig om konsekvenserna av införande av bågjakt.
I nuläget (20 maj) ligger ärendet hos Viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket. Handläggaren där vet inte när eller om (?) beslutet kommer.
Ska ett beslut tas blir det i följande ordning: från enhetschefen vidare till avdelningschefen och slutligen till generaldirektören.
Klicka här för att läsa Jaktkritikernas remissvar till Naturvårdsverket!
Rådjur
Mårdhund
Tvättbjörn
Bäver
Bisam
Rödräv
Grävling
Dessa djurarter riskerar att utsättas för jakt med pilbåge om förslaget blir lagligt.
