Nu blir det fritt fram att skjuta prick på våra vackra koltrastar. Jakttider har blivit ändrade av regeringen. I de nya föreskrifterna kan man bland annat läsa att koltrast och stare nu läggs till listan med djur som får jagas i egen trädgård eller anläggning för bär eller fruktodling, året runt.
Observera att det nu endast handlar om förändringar i jakttiderna. Det är alltså många fåglar och däggdjur som inte står upptagna i ovanstående dokument.
I dokumentet, utfärdad den 6 maj 2021, kan man bland annat läsa följande:
“14) Koltrast och stare
Stare
får jagas inom trädgård eller annan anläggning för yrkesmässig bär eller fruktodling samt inom ett avstånd av 200 meter från sådana anläggningar, om det behövs för att förhindra skada inom anläggningarna den 1 juli–30 juni.”
Koltrast och stare (bland flera andra fåglar) får jagas året runt enligt ovanstående och alltså även när de har ungar i boet. Ungarna riskerar att bli föräldralösa och svälta ihjäl. Detta gäller förresten för alla djur som har jakttid hela året. Och det finns många djur som har det. (Se nedan, Jakt för att förebygga skador av vilt, punkt 2) Det är stor risk för skadeskjutning vid all fågeljakt. Om det är problem vid bär och fruktodlingar så anser Jaktkritikerna att man istället får skrämma bort fåglarna. Fåglarna försöker ju bara överleva i den hårda kamp för livet som är deras vardag. De ska för det inte straffas med döden.
Koltrastens ungar riskerar att svälta ihjäl när föräldrarna skjuts och dödas.
Rävens och grävlingens ungar får jagas och dödas.
“8) Årsunge av rödräv får jagas, om det behövs för att tillgodose viltvården den 1 juli–30 juni.” Detsamma gäller för grävlingens ungar.”
Jägare menar att det är viltvård att jaga och döda rävar. Jaktkritikerna menar att det är precis tvärtom. Räven ingår i det viktiga samspel som sker mellan predatorer och bytesdjur och är viktiga för biologisk mångfald. Och vi menar att rävarna har rätt att leva sina liv precis som vi människor. Det finns absolut ingen anledning att jaga dem. Det är en ren nöjesjakt av nöjesjägare i Sverige som borde vara olaglig.
Blir den lilla rävungen jägarens byte?
Ekorre, hermelin, iller med flera, får jagas och dödas om någon anser att de “orsakar skada eller annan olägenhet i deras trädgård.”
Förra året blev det stor uppståndelse när jägarförbunden ville ha allmän jakt på ekorre. Det blev ingen allmän jakt på ekorre. Men vad många inte vet är att det är fritt fram för den som vill att skjuta prick på ekorrar samt flera andra djur i sin trädgård, om man tycker att de “kan orsaka skada eller annan olägenhet”.
Jakt för att förebygga skador av vilt
Vesslan får jagas i trädgård om någon anser att den orsakar skada.
“2) Ekorre, grävling, hermelin, husmus, iller, lämlar, mink, mullvad, mård, mårdhund, råttor, räv, skogsmöss, sorkar, vessla, vildkanin och vildsvin som kommer in på gården eller i trädgården och där kan orsaka skada eller annan olägenhet får jagas den 1 juli–30 juni.”
Vem är inte glad över att ha dessa som inneboende?
Detta var endast ett litet urval av för att återigen visa hur jakten drabbar de vilda djuren.
Det är så viktigt att lära barnen ha empati för djur, vilda som tama. Jägarna tar med sina barn ut på jakt och lär dem att det är okej att döda de vilda djuren. I jaktkritikerna önskar vi istället att man gör precis tvärt om.
Här lägger vi länkar till SvT kortfilmer om djur för barn (och vuxna!) Det är en serie om djur som heter “Om jag var ett djur”.
Text från SvT: “Nyfiken på djur? På hur de lever och hur deras uppväxt ser ut? Häng med ner i gryt, gångar och andra bon och följ dem på nära håll. Vilket djur skulle du vilja vara?”
Välj ett djur nedan och klicka på den bruna länken framför valt djur.
Licensjakt på varg pågår just nu, jakten är ett fruktansvärt djurplågeri! I en artikel på jaktojagare.se framgår det hur fasansfullt man bedriver denna jakt och betänk att det är en “vargfamilj”, en hane, tik och tre årsungar (valpar). De flyr för sina liv, simmar över kalla sjöar, men de kommer slutligen att dödas!
Under jakten har vargar simmat över en sjö för att undkomma jakten. Jakten är ett fruktansvärt djurplågeri! (vargen på bilden har inget med den särskilda jakthändelsen att göra)
Spekulativa jakt-bolag säljer ut mycket inkomstbringande troféjakter till utländska jägare. Vilket innebär att Naturvårdsverket, som har det yttersta ansvaret för hur ”viltvården” i Sverige bedrivs, implicit medverkar till troféjakt. Länsstyrelserna ges utrymme till att tillgodose lokala jägares intressen, men även till kommersiell jakt. Genom att begära undantag av CITES att handla med skinn och delar av utrotningshotade djur, kommersialiseras ett statligt beslut om licensjakt av varg till utländska jägare.
Det finns cirka 300 vargar i Sverige och arten är enligt Artdatabanken rödlistad och klassad som starkt hotad! Dessutom lider den svenska vargstammen av inavelsdepression.
Den svenska vargen är alltså väldigt illa ute och just nu plågas 24 vargar ihjäl av blodtörstiga människor, som vill hemvända med trofé-delar av detta karismatiska djur! Hur är dessa människor skapade? All denna legaliserade jakt sker i skuggan av att den biologiska mångfalden står på ruinens brant och pandemin skördar sina offer jorden runt!
Vargen – våra hundars ursprung! I Sverige finns det enligt Naturvårdsverkets beräkningar ca 365 vargar. Antalet hundar beräknades år 2019 vara ca 950 000! Tänk om alla hundägare i Sverige kunde ställa sig upp och försvara vargens rättighet att existera!
I samband med licensjakt på varg, som nu pågår blir djurplågeriet så uppenbart, men det står också helt klart att välunderbyggda strikt juridiska överklaganden endast är ett slag i luften!
Vi har alltid litat på demokratin som system, men i detta sammanhang känner vi nu att Jaktkritikernas mångåriga överklaganden tillsammans med ett fåtal andra föreningar behöver kompletteras med ytterligare aktioner.
Nu krävs det ett FOLKLIGT UPPROR – den nakna sanningen måste synliggöras – om hur våra vilda djur plågas ihjäl under alla lagliga jakter, såsom licensjakter´och skyddsjakter plus alla nöjesjakter!
Det är mindre än en handfull miljöorganisationer, som överklagar dessa jakter – var är de stora föreningarna, såsom WWF, Svenska, djurskyddsföreningen m.fl? Eftersom lagarna är riggade för jakt, så är chansen mycket liten, att genom överklaganden stoppa jakterna. Alltså behövs FOLKETS RÖST! Vi behöver en FRONTGESTALT – vem kan ge ett förslag? Vem kan tänka sig att hålla i fanan?
Nu krävs ett folkligt uppror mot vargjakten! Vem kan ta på sig att hålla i fanan?!
Vissa jägare i Sverige vill jaga och skjuta på vilda djur med pilbåge. Detta utreds just nu av Naturvårdsverket. Jaktkritikerna och flera andra organisationer tar kraftigt avstånd från denna nöjesjakt som innebär stor risk för skadeskjutning och en plågsam död. Dessa djur skulle kunna få jagas med pilbåge om förslaget går igenom: Rådjur, räv bäver, grävling, mårdhund, tvättbjörn, bisam och hare.
Läs mer här, text av Christina Åkerblad:
Viktigt år vad gäller jakten på våra vilda djur
Naturvårdsverket har tagit fram ett förslag till nya föreskrifter om jaktmedel samt på regeringens uppdrag, påbörjat en jakttidsöversyn.
Beroende på vilka beslut som fattas kan det medföra att starkt ifrågasatt jakt kan bli verklighet. Bland annat jakt på ekorre, pilbågsjakt på åtta svenska djurarter (rådjur, räv, bäver, grävling, mårdhund, tvättbjörn, bisam och hare) samt en för vissa av djuren påfrestande förlängd jakttid in i januari-februari.
Därför är det viktigt att alla som har möjlighet till inflytande över kommande beslut är välinformerade om:
hur förslagen har kommit till
hur bearbetningen gått till
vad de slutliga förslagen kan komma att innebära.
Vi i Jaktkritikerna har därför sammanställt en historik över vad som hänt från det att arbetet med dessa frågor startade och till läget våren 2020. Det började med att Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen författade en ”Strategi för svensk viltförvaltning” som presenterades 2015. Den fick avsevärd betydelse för våra vilda djur. Grundsynen i den är nämligen att de vilda djuren är en resurs. Följande mening är talande: ”Jakt, viltturism och annat brukande av vilt ska inte begränsas av omotiverade hinder utan utgångspunkten är att de ska främjas.”
Våren 2018 påbörjade Naturvårdsverket arbetet med att ta fram förslag till nya föreskrifter om jaktmedel. En delfråga var om pilbågsjakt skulle tillåtas i Sverige. Naturvårdsverket utsåg Frederik Treschow till handläggare för just detta projekt. Jaktkritikerna JO-anmälde då Naturvårdsverket och dess handläggare för sakjäv/intressejäv med bland annat följande motivering:
”Naturvårdsverket har anställt Frederik Treschow som handläggare för bågjaktremissen, en person som äger 4/5 av Karsholms gods. Här bedrivs turistjakt, så kallad godsjakt, som innebär att uppfödda fåglar släpps ut som levande måltavlor till de betalande turisterna […] Godsägarnas egen lobbyorganisation för godsägarintressen är Sveriges Jordägarförbund, där medlemmarna enligt Dagens Industri förvaltar en förmögenhet på 35 miljarder kronor och där Frederik Treschow har haft posten som generalsekreterare.”
Naturvårdsverket bytte efter JO-anmälan ut Treschow. Han ersattes av Hanna Dittrich Söderman utan att något nytt underlag arbetades fram. Förslaget till nya föreskrifter om jaktmedel skickades ut på remiss i augusti 2018. Redan i december 2017 protesterade Jaktkritikerna kraftfullt mot ansökan om bågjakt som hade kommit in till Naturvårdsverket från Svenska Bågjägareförbundet ivrigt påhejade av Svenska Jägareförbundet. Skälen till varför bågjakt skulle tillåtas går att läsa på Naturvårdsverkets webbplats.
”I förslaget till nya föreskrifter om jaktmedel finns ett förslag om att tillåta jakt med pilbåge i Sverige, en jaktform som är tillåten bland annat i Danmark, USA och på Åland. Detta följer av strategi för svensk viltförvaltning där Naturvårdsverket har sagt att vi ska utveckla möjligheten att använda nya sätt att jaga.”
Det anmärkningsvärda är att det sista som skrivs inte går att hitta i strategin!
Ett stort antal remisser kom in från enskilda, intresseorganisationer och myndigheter. Förslaget om pilbågsjakt fanns omnämnt i flera av dessa. Sju länsstyrelser och flera intresseorganisationer med anknytning till jakt, jordägande eller vapen ställde sig positiva till förslaget.
Flera intresseorganisationer med stort fokus på djurvälfärd tog klart avstånd från jakt med pilbåge. Det var BirdLife Sverige, Djurens rätt, Djurskyddet, Jaktkritikerna, Naturskyddsföreningen, Svenska Djurskyddsföreningen samt Svenska Rovdjursföreningen. Jordbruksverket, Sveriges Lantbruksuniversitet samt en länsstyrelse tog inte ställning med hänvisning till att det behövs mer kunskap och forskning om hur djuren påverkas.
Djurens rätt, Svenska Djurskyddsföreningen, Naturskyddsföreningen och Djurskyddet Sverige begärde då gemensamt att SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd skulle sammanställa den aktuella forskningen rörande jakt med pilbåge. Detta gjorde att Naturvårdsverket valde att plocka bort förslaget ur jaktmedelsberedningen och låta det utredas separat. Intressant att notera är att 1991 avslog Naturvårdsverket för andra gången ett förslag om pilbågsjakt. Då hette det:
”Jakt med pil och båge har redan en gång förbjudits i Sverige av djurvänlighetsskäl.”
”Om jakt med pil och båge ger en större naturupplevelse för en liten grupp av jägare uppväger detta inte risken för att denna jaktform skulle kunna rubba allmänhetens förtroende för att jakt bedrivs på effektivt sätt med respekt för viltet.”
Jaktkritikerna skickade i december 2019 en förfrågan till samtliga miljöorganisationer om vi tillsammans skulle genomföra en manifestation mot bågjaktsförslaget. Det blev ingen uppslutning och därmed ingen manifestation.
I början av mars kom så rapporten från SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd. Rådet ser minst två stora risker med bågjakt. Det handlar om risken för skadskjutning och att tiden mellan att djuret träffas och blir medvetslöst är lång. Det slår också fast att mer forskning krävs för att vetenskapligt kunna uttala sig om konsekvenserna av införande av bågjakt.
I nuläget (20 maj) ligger ärendet hos Viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket. Handläggaren där vet inte när eller om (?) beslutet kommer.
Ska ett beslut tas blir det i följande ordning: från enhetschefen vidare till avdelningschefen och slutligen till generaldirektören.
Klicka här för att läsa Jaktkritikernas remissvar till Naturvårdsverket!
Rådjur
Mårdhund
Tvättbjörn
Bäver
Bisam
Rödräv
Grävling
Dessa djurarter riskerar att utsättas för jakt med pilbåge om förslaget blir lagligt.
Det togs inget regeringsbeslut i juni gällande Naturvårdsverkets översyn av jakttider. Istället inleddes en ny remissrunda som hade ett slutdatum den 5 oktober 2020. Jaktkritikerna har skickat in sin skrivelse och den finns att läsa här:
Punkt 65. Skyddsjakt JF bilaga 4, punkt 23, årskalv av kronhjort – “Under punkt 65.3 står att läsa ”kronkalven kan själv inte orsaka stamskada på barrträd under den första perioden när den bara är ett par månader och fortfarande diar. Bestämmelserna kan därför förstås, som att årskalv får fällas i syfte att skapa skrämseleffekt på den vuxna kronhjorten som orsakar skador.” Vad är det för ”sorts” människor, som utformar en sådan absurd bestämmelse? Här är respekten och empatin för allt levande, bortom all räddning! STRYK DENNA PUNKT!”
Kronkalven får fällas i syfte att skapa skrämseleffekt på mamman som orsakar skador på barrträd.
Punkt 16. Allmän jakttid, rådjur – Man förskräcks, när man läser motivet för att bedriva jakt på rådjurskid från den 1 sept.-den 30 sept. som nu är utökad till hela landet. I förslaget står – ”Naturvårdsverket föreslår jakt på kid från den 1 september. Jakt på get under september bör dock inte tillåtas, eftersom kiden inte bedöms klara sig så tidigt under hösten”! Alltså skjuter/dödar man först den knappt 4-5 månaders gamla rådjursungen i september och sedan är dödsjakten i gång den 1 oktober på rådjursmamman, som naturligtvis har sörjt sitt kid! STRYK FÖRSLAGET.
Först skjuter/dödar man den knappt 4-5 månaders gamla rådjursungen i september och sedan är dödsjakten i gång den 1 oktober på rådjursmamman, som naturligtvis har sörjt sitt kid!
Punkt12. Allmän jakttid, grävling – “Grävling ska inte jagas annat än vid strängt kontrollerad skyddsjakt, när inga andra åtgärder kan vidtas. Jägarkollektivet har demoniserat grävlingen och jakten är djupt oetisk; man dödar grävlingar lika slentrianmässigt som räv. Grävlingsjakt i gryt är en utpräglat sadistisk företeelse som visas öppet på både jaktforum, Facebook och Youtube – så kan vi inte tillåta att djuren behandlas och framför allt är det inte etiskt att jaga djur med utdragna plågsamma metoder som verkligen är illustrationen av vad ”onödigt lidande” består av.” – – – – “Grävling ska icke jagas i januari och inte heller i augusti eftersom ungar som föds under februari eller mars utvecklas olika, är tätt knutna känslomässigt till sin mamma och ännu diar till mitten av augusti.”
Skyddsjakt JF bilaga 4, punkt 11 “Årsunge av grävling får skyddsjagas den 1 juni- den 31 juli.” – Denna skrivning ska tas bort. Grävlingen åstadkommer mycket lite skada. Att utöver den allmänna jakttiden tillåta skyddsjakt är obetänkt med tanke på de klimatförändringar, som väntas.”
Grävlingar lever i familjeklaner och är beroende av att överlevnadskunskapen överförs mellan generationer.
Punkt9. Allmän jakttid, rödräv – “Rödräv jagas redan hänsynslöst i Sverige och räven utsätts för besinningslös förföljelse under all sorts jakt. Är man på annan jakt och en räv dyker upp skjuts den skoningslöst. Att Naturvårdsverket därutöver tillåter fällor och snaror för rävjakt är djurplågeri. Räven är ett intelligent och känsligt hunddjur och den förtalskampanj och demonisering av rödräv som tillåts av jägarförbunden är uppseendeväckande skamlig. I rovdjursdödande tävlingar ”Rovdjurskampanjen” uppmanas unga att massdöda rävar vilket fungerar som gängskjutningar mot djuren. Högsta poäng ges alltså för dödande av räv i så kallad ”predatorjakt”. Den långa jakttiden gör att räven är både rätts- och skyddslös under allt för lång tid. Den förråade synen på räv gör att många slutar som åtelkadaver i skogen eller tränings- eller lekobjekt för hundjaktstävlingar. För rävar påkallas ingen djurvälfärd alls och jägare tillåts cyniskt att utsätta räven för plågsam förföljelse.” – “Införandet av dödande av rävvalpar på sommaren ska förbjudas. Vem kom på den bestialiska idén att döda djurs ungar?”
En vacker rödräv som pustar ut och får vila. Kanske undslapp den jägaren och hundarna? Förekomst av räv minskar förekomsten av smågnagare och värdar för fästingburna sjukdomar. Räv jagar sork, som på sina ställen kan göra stora skador på grödor.
Punkt11. Allmän jakttid, skogsmård – “I förslaget flyttar man fram jaktstarten i södra Sverige till den 1 september, alltså två (2) månader tidigare än vad som gällde i de gamla bestämmelserna. Två veckor efter det att skogsmården anses klara sig själv, startar den allmänna jakten på den, just när den skall börja leva sitt ”vuxenliv”! I förslaget kallar man detta för en ”harmonisering” av jaktstarten? Ordbruket förskräcker, men också tankegångarna runt fastställandet av nya jakttider. I mellansverige och i de norra länen pågår jakten fram till den 31 mars, vilket innebär att dräktiga honor riskerar att skjutas/dödas. Den allmänna jaktiden på skogsmård kan helt avskrivas i hela landet. Om avskjutningen av rävstammen minskar, då kommer också populationen av skogsmård regleras på ett naturligt sätt.”
På Svenska Jägarförbundets webbsida står att läsa att ” Mårdjakten har stort rekreationsvärde för de aktiva jägarna”. Detta kan inte vara syftet med den så kallade ”Viltförvaltningen”, så avskriv den allmänna jakten på skogsmård.
Fågeljakt – Allmän jakt och skyddsjakt – Finns under ett flertal punkter. – Jaktkritikerna kräver att all fågeljakt förbjuds. Men då detta är svårt att uppnå har vi ändå gått in och skrivit krav om förändringar i jakttiderna för att åstadkomma något. En stor mängd fåglar blir årligen utsatta för jakt, fler än vad som här visas i bilder. Jaktkritikerna vill att fågeljakt förbjuds därför att – alla fåglar har sina predatorer som kan upprätthålla balansen i naturen, skadeskjutningsfrekvensen är mycket hög och orsakar ett mycket stort lidande, blyspridning i naturen är stor och rovfåglar som äter av skadeskjutna fåglar drabbas av förgiftning och dör. Fåglar jagas för att människor tycker att de smutsar ner, äter av och trampar på odlad gröda. Men det finns många andra metoder än dödande för att skrämma bort fåglar som kan användas. Men fågeljakt är även till stor del nöjesjakt! Fåglar som gräsänder, fasaner och rapphöns föds upp och sätts ut för att skjutas ner av jägare.
Gråsparv
Pilfink
Orre
Eider
Grågås
Fjällripa
Skata
Kråka –
Nötskrika –
Gråtrut
Sångsvan
Gräsand
Björktrast
Finns kanske din favoritfågel med bland ovanstående bilder? Kråkfåglar älskas av många, men bland en del jägare betraktas de som “skräpfåglar och dödas i stor mängd. Gräsanden, en fågel många föräldrar går och matar, med sina små barn – dessa föds upp och sätts ut för att skjutas ner.
Ekorre – Många var vi som upprördes när det kom ut att det kunde bli aktuellt med allmän jakt på ekorre. Förslaget drogs tillbaka och finns inte med i det förslag från Naturvårdsverket på jakttider som föreligger nu. Men, vad många inte vet är att ekorre faktiskt får jagas ändå, i folks trädgårdar. Om ekorre “kommer in i trädgården och där kan orsaka skada får den jagas”. Jaktkritikerna undrar vem som inte blir glad av att ha ekorrar i sin trädgård och vilken skada ekorren i så fall åstadkommer. Denna jakt är tillåten året om och således kan ekorren jagas under dräktighets- uppfödnings- och parningstid. Något som absolut inte ska tillåtas.
Vem sjutton vill bedriva skyddsjakt på ekorre i sin trädgård?
Punkt45. Skyddsjakt JF bilaga 4, punkt 1, främmande vilt – Här hittar vi en del märkliga skrivningar. På sidan 197, stycket längst ner finns en mängd arter uppskrivna som inte finns i Europa. Vi kan vi inte förstå varför man tar upp arter som ej är sedda i Sverige eller våra grannländer. Som exempel gulfläckig mangust (”mungo”), röd muntjak som har importförbud till Europa och Sverige. Svartsvansad präriehund – det finns heller inga uppgifter om att den finns i Sverige eller Europa. Samma sak gäller strimmig skunk. Åtminstone två av de uppräknade arterna har man i Sverige som husdjur. De skulle inte överleva vintern här, Man tror inte det är sant när man läser denna paragraf, att jägare ska få möjlighet att skjuta andras smitna husdjur som till exempel nymfparakiter som inte ens överlever vintern här! Och sen till råga på allt föreslå skyddsjakt på dessa?! Verkligen, stryk hela denna paragraf!
Skyddsjakt på nymfparakit och halsbandsparakit? Nej tack!
Bilaga 1 Säl – Jaktkritikerna är mycket engagerade i frågan om säljakt. Det är för oss en hjärtefråga (av många!) Vi har därför ägnat sälen en hel egen bilaga. Den finns här:
Några utdrag ur sälbilagan: “Det är omvittnat svårt att jaga säl. Enligt Naturvårdsverket finns flera problem förknippade med jakt på säl över öppet vatten, beroende på att skyttet ger från ett rörligt underlag, mot ett mål som är litet (endast huvud och del av halsen) och som rör sig oberoende av båten. Det är dessutom svårt att bärga sälar som skjuts i vattnet beroende på att djuren sjunker ganska snabbt. Erfarenheter visar på stora jaktförluster (sälen konstateras träffad men kan inte bärgas) i samband med jakt från båt. Av de sammanlagt 68 sälar som fälldes från båt under 2011 och 2012 var det 16 som inte kunde bärgas, vilket motsvarar 24 procent. Andelen tappade sälar vid jakt från båt är därmed avsevärt högre än vid annan jakt.”
“Skadeskjutningsfrekvensen är alltså oerhört hög, överstigande 50 procent. Det handlar om fler än 1 650 djur som utsätts för onödigt lidande i strid med enligt 27 § jaktlagen. De kommer heller inte att kunna uppspåras eller avlivas, vilket inte är förenligt med 28 § jaktlagen.”
“En ökad handel med sälprodukter strider mot vad gällande linje inom EU och WTO. Riksdagens ställningstagande att regeringen borde agera för att Sverige ska kunna handla med sälprodukter, t.ex. genom att söka undantag från EU:s försäljningsförbud, är minst sagt förvånande. Naturvårdsverket bör arbeta i enlighet med WTO och EU:s regelverk.”
Östersjöns tre sälarter är toppredatorer och har den naturliga förmågan att återställa ett av människan stört kretslopp.
Bilaga 2 Rovdjurskampanjen. Rovdjurskampanjen är en tävling där en gränslös jakt bedrivs på små predatorer som räv, grävling, mård, mink, iller, kråka, skata, nötskrika, måsfåglar. Djuren poängsätts och den jägare som till sist har högst poäng vinner Bilagan om Rovdjurskampanjen finns här:
Svenska troféjägare avslöjade av Djurrättsalliansen.
Detta kunde man läsa om i Expressen lördag 3 april -21.
Citat från Expressen: “Betala och skjut. Det är villkoret för den storskaliga jakten på lejon, elefanter och andra hotade arter i Afrika. Zlatan Ibrahimowic, Anders Borg, Jan Guillou och Felix Härngren är några av dem som lagt stora summor på att jaga och importera sina byten som troféer. – Mina kunder är kräsna och jag kan se till att de får skjuta vad de vill, säger en av jaktarrangörerna.
Licensjakten och troféjakten på våra rödlistade lodjur närmar sig! Det är en troféjakt för genom ett undantag i Cites kan jägaren behålla lodjurets klor, päls och huvudet. Sen kan jägaren visa upp sig på Facebook och stoltsera med skinnet av ett av våra vackra rödlistade lodjur – och samtidigt är vi många som gärna skulle ha önskat se detta lodjur livs levande och fri i naturen! Så för den som inte visste – trofejakt finns även i Sverige! Jakten börjar den 1 mars och pågår som längst till och med den 31 mars. Ofta är det tillåtet att i förväg ringa in lodjuren redan från den 1 februari. Tusentals jägare ringar in djuren med hjälp av skarpa, uthålliga jakthundar, ofta av typ plotthund, samt motorfordon.
Lodjuret, som inte är en långdistanslöpare, tillåts jagas av de skarpa, uthålliga rovdjurshundar som sedan 2000-talet använts i Sverige, räddar sig i träd eller låter ungarna rädda sig i träd. Begreppet ”träa” är den råaste av jaktsituationer; när man skjuter ett försvarslöst kattdjur som tror sig ha undkommit de primära förföljarna; nämligen hundarna. Det är lika oetiskt och omoraliskt som att titta de fångade ångestförlamade lodjuren i ögonen och avrätta dem när de fångats i fällor. Våra, svenska folkets fridlysta lodjur. Vid alla jakter med lösa hundar riskerar man att utsätta lodjursungar, vargvalpar, järvungar och björnungar för förföljelse oavsett länsstyrelsers ”rekommendationer”. Många gånger i hög snö och under den hårdaste årstiden för djuren. Text av Eva Stjernswärd.Klicka här och fortsätt läsa om lodjursjakten!
Under licensjakten 2020 får 49 lokatter skjutas i det mellersta förvaltningsområdet och 14 i det södra. För det norra förvaltningsområdet finns ännu inget beslut. Det norra förvaltningsområdet består av Jämtland, Västerbotten, Västernorrland och Norrbotten. Beslut brukar komma i februari.
En nybliven medlem i Jaktkritikerna berättar här historien om hur skogen vid hennes hus plötsligt rensades på djur. Läs och begrunda…
Vår berättelse hade sin början för tio år sedan. Hus vid skogen, i utkanten av en liten by. Tallar och granar och svalbon under taknocken. En sjö, gamla äppelträd och vinbärsbuskar. Något att vårda och förvalta – ett äventyr med en oväntad överraskning. Vi var inte ensamma!
Under september till februari pågår älgjakten i Sverige. Under älgjakten skjuts årligen ca 85 000 älgar enligt Jägareförbundets egen statistik. I Sverige löser ca 250 000 personer jaktkort och får jaga. En stor del av dem deltar i älgjakten, sedan tillkommer mellan 20 000 och 30 000 utlänningar som jagar. En stor del av dessa är norrmän. Många jägare rättfärdigar sitt beslut att jaga älg genom att hävda att de hjälper till att hålla naturen i balans, att de vårdar viltet. Men enligt artdatabanken så riskerar nu den svenska älgstammen att bli rödlistad. Då borde således jakttrycket på älg minskas. För övrigt kunde älgstammen hållas i balans genom att vi tillåter fler vargrevir. Artdatabanken är ett system som utvecklats för att utvärdera och bedöma tillståndet för arter i naturen.
”Länsstyrelsen förbjuder sjutton jaktlag att skjuta älg i Dalsland och Bohuslän” – detta skriver GT och Expressen om den 29 september. Varje jaktlag är skyldiga att skicka in statistik på hur jakten gått det senaste året till Älgdata, länsstyrelsens system för älgregistrering. Detta har alltså de aktuella jaktlagen inte gjort, de har slarvat i flera år, och som straff får de nu inga tilldelade älgar att skjuta.
Jägarförbundet vill begränsa användandet av allemansrätten under jaktsäsongen. De vill begränsa icke-jagande människors rättigheter att vistas i naturen och till exempel plocka bär och svamp när jakt pågår. Jaktkritikerna däremot önskar att i stort sett ingen jakt ska förekomma under maj, juni, juli och augusti. Både människor och djur borde under åtminstone 1/3 av året kunna få känna sig lugna och trygga att vistas i naturen. Läs mer här!
