Vill du hjälpa oss stoppa nöjesjakten?

Klicka då HÄR så kommer du till sidan Agera NU med olika aktiviteter!

Den 2 november 2022 mottog Jaktkritikerna ett positivt besked från Kammarrätten i Sundsvall, som upphävde Förvaltningsrättens i Luleås dom och biföll Jaktkritikernas överklagande avseende skyddsjakt på varg i Forshagareviret, mål nr 1935-22. 

Jaktkritikerna överklagar och begär inhibition

Jaktkritikerna överklagade den 27 juni Länsstyrelsens i Värmland beslut av skyddsjakt efter varg i Forshagareviret till Förvaltningsrätten i Luleå. Syftet med jakten var att förebygga skador på jakthundar och tamdjur. Av beslutet framgick att det inte fanns någon allvarlig skadebild. Jaktkritikerna framhöll att skyddsjakt inte får bedrivas i rent preventivt syfte och inte på vilken individ som helst. Förvaltningsrätten avslog vårt yrkande om inhibition den 28 juni. Eftersom jakten var pågående och fick bedrivas dygnet runt, fram till den 3 augusti 2022, överklagade Jaktkritikerna Förvaltningsrättens beslut till Kammarrätten och begärde inhibition den 1 juli 2022. Kammarrätten avslog vårt yrkande den 5 juli (1760-22).

Den 8 juli avslog Förvaltningsrätten föreningens överklagande i sin dom – mål nr 1151-22.

Efter flera avslag – äntligen ett glädjande besked!

Jaktkritikerna gick vidare och överklagade den 15 juli Förvaltningsrättens i Luleås dom, till Kammarrätten i Sundsvall och fick den 22 juli det glädjande beskedet att Kammarrätten meddelade prövningstillstånd.

Länsstyrelsen i Värmlands län yttrar sig

Länsstyrelsen i Värmlands län yttrade sig den 1 augusti till Kammarrätten över Jaktkritikernas överklagande och Jaktkritikerna yttrade sig över länsstyrelsens yttrande den 23 augusti. Den 2 november 2022 kom domen.

Kammarrätten biföll föreningens överklagande, där det underströks:

Sammantaget anser kammarrätten således att länsstyrelsen inte visat att vargarna i Forshagareviret är mer benägna att angripa jakthundar vid löshundsjakt eller tamdjur än andra vargar. Därmed är inte kriteriet att förhindra allvarlig skada på boskap eller annan egendom i den mening som avses i 23 a § första stycket 3 jaktförordningen (1987:905) uppfyllt. Redan på den grunden har länsstyrelsen saknat fog för sitt beslut.

Kammarrätten skriver vidare att:
Skador som är en normal affärsrisk och skador som förekomsten av en viss art normalt leder till och som den enskilde bör tåla är enligt kammarrättens mening inte att betrakta som allvarlig skada.

Domstolen pekar vidare på att Viltskadecenters riktlinjer kan tjäna som vägledning – när det gäller att kunna identifiera en skadegörande individ, som i detta mål inte var uppfyllt. Kammarrätten menar att det rör sig om vargangrepp inom två olika områden och på två olika arter, det ena mot jakthundar och det andra mot nötkreatur. Kammarrätten anser således att tre angrepp på hund och ett angrepp mot nötkalv inte når upp till fyra angrepp under ett års tid. Domstolen fastslår att den så kallade tumregeln om fyra angrepp under denna tidsperiod inte var uppfylld, eftersom det inte var rätt av länsstyrelsen att slå samman de fyra angreppen, som skäl för att besluta om skyddsjakt. Tiden mellan angreppen är också en viktig aspekt – angreppen som länsstyrelsen åberopar har skett under en lång period och kan inte betraktas som frekventa. 

Domen är prejudicerande

All denna korrespondens mynnade alltså ut i ett viktigt domslut inte endast för Jaktkritikerna, utan även för de föreningar/miljöorganisationer som överklagar jaktbeslut. Domen är prejudicerande och kan få betydelse för framtida beslut om skyddsjakt.  

Jaktkritikerna behöver ditt stöd. Du kan enkelt hjälpa oss bara genom att bli medlem.

KLICKA HÄR FÖR ATT BLI MEDLEM!

Det finns redan stora problem med jakthundar som biter i viltet. Detta är nämligen något som även påtalas av jägare, bland annat i jaktmedia. Som om detta inte vore problem nog föreslår Naturvårdsverket nu att det ska bli lagligt att använda hundar som ytterligare en ”metod” för dödande vid eftersök av skadade djur. Detta finns att läsa i I Naturvårdsverkets förslag till föreskriften om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt; eftersök. Jaktkritikerna har i ett remissvar lämnat sina synpunkter på detta förslag. I länkarna nedan kan du läsa Naturvårdsverkets förslag (observera att det bara är ett förslag) och Jaktkritikernas synpunkter.

LÄNK: Jaktmedel eftersök remissversion

LÄNK: Jaktkritikernas synpunkter på NV:s förslag till föreskrifter om vapen 2022, NV-04496-18

Utdrag ur texten, Jaktkritikernas synpunkter:

“Naturvårdsverket föreslår dålig jaktetik – hundar som dödar. Jakthundar ska i sin träning just lära sig att inte skada eller döda djur under jakt. Vilket redan är problem som jägare själva debatterar som ett hot mot traditionell jakt; nämligen att hundar ”förgriper sig på viltet”.

Exempel (2019): Svensk Jakt/Debatt ”Varför blundar vi för dålig jaktetik? Likt den kultur som lyftes
till dagens ljus under Metoorörelsens framtåg, lika tysta står vi jägare där efter jakten medvetna om
hundarna som våldfört sig på viltet. Skillnaden här är att djuren inte kan stå upp för sig själva, utan
det måste vi göra. Vi jägare, som sett det oetiska ske, måste våga kliva fram och ta viltets parti när
hunden jagat fel vilt, för aggressivt eller i för höga farter. Det sker inte varje jakt men det händer allt
för ofta. Den som tiger samtycker. Ett sådant beteende är fel oavsett vad hundföraren har för ursäkter
till oss som står där bredvid som åskådare. Även den som tyst tittar på utan att ingripa under ett övergrepp bör anses som medskyldig, enligt sunt förnuft. Har jägarkåren idag råd med oetiska jägare
i skogen? Likt mediadrev efter olämpligt publicerade filmer eller bilder kan vår trovärdighet med
blixtens hastighet skjutas i sank. Ett förtroende bland en icke jagande allmänhet tar lång tid att bygga
upp, och kan raseras för oss alla under en förmiddags jakt. Vad människor tycker är dock ett billigt
pris, jämfört med vad viltet får betala de gånger de jagas av olämpliga hundar. ”Vi värnar om vilket
och utsätter dem inte för onödigt lidande” är snart tomma värdeord. Det är handlingen som avgör i
alla lägen.”

Naturvårdsverkets förslag visar en oförsiktighet som vi hoppas att professionella eftersöksjägare inte vill utsätta vare sig sina hundar eller traumatiserade och skadade djur för. Däremot kommer förslaget att släppa på hämningarna hos de samvetslösa jägare som debattören i Svensk Jakt, och många andra i tystnadskulturen inom jaktkretsarna, påtalar som ett stort problem – den vanligt förekommande dåliga jaktetiken med löshundsjakt. Naturvårdsverkets förslag kan också komma att minska villighet från allmänheten att anmäla uppgifter om skadade djur, om man vet att de jagas och ska bitas ihjäl av hund. Naturvårdsverket missbedömer allmänhetens uppfattning om etik när man vill införa ”killerdogs”.”

Som en rekreationsaktivitet dödar jägare i Tyskland upp till en halv miljon rävar i hela landet varje år. Politiker måste äntligen sätta stopp för meningslöst dödande.

Som en fritidssysselsättning dödar jägare upp till en halv miljon rävar i hela Tyskland varje år på det mest fasansfulla sättet – många av djuren skjuts “bara” eller bokstavligen krossas och stympas i fällor. Rävar tjänar som levande mål för jägare; det finns ingen anledning till massjakt på rovdjur, varken ur biologisk eller hälsosynpunkt. Politiker måste äntligen agera och sätta stopp för det meningslösa dödandet av nyttodjur.

Signera för ett förbud av rävjakt i Tyskland!

LÄNK: SLUTA JAGA RÄV! En kampanj av PETA Tyskland

Signera även petitionen för ett förbud av grytjakt i Sverige!

Det är dags för ett förbud mot den grymma grytjakt! Gör en insats för grävlingarna och rävarna som utsätts för skarpa jakthundar när de söker skydd i sitt bo, mot jägare! Inga djur ska jagas under mark! Inga djur ska utsättas för ett sådant lidande! Signera petitionen och dela till dina vänner. Sen sköter vi resten. Endast tillsammans kan vi åstadkomma förändringar!

LÄNK TILL PETITION: FÖRBJUD GRYTJAKTEN I SVERIGE NU!

Björnen är en allätare och äter det som finns tillgängligt under olika perioder. Den lever till stor del av rötter, örter och bär. Ibland behöver den dock mer protein och då kan såväl myror som älg och ren stå på menyn.   

I augusti-september är björnen mycket hungrig och äter då mycket bär, främst blåbär och lingon men även kråkbär. Den äter då två, tre gånger mer än normalt. Den behöver äta mycket för att lägga upp ett fettlager så att den klarar sig under tiden i idet. Fettlager som den bygger upp motsvarar 30-35 procent av kroppsvikten. 

Vanligtvis ligger björnen i ide från slutet av oktober till i månadsskiftet april/maj, längre i norr och kortare i söder. Då äter och dricker den inget alls, utan lever på sina fettreserver. Den kan under ideperioden tappa 20 – 40 % av sin kroppsvikt.

Björnar är beroende av sin syn under dagtid för att hitta bär som sin huvudsakliga föda under hösten, men måste ändra sitt beteende och leva i skräck för jägare och hundar och ägna sin dyrbara vilotid att söka mat andra tider på dygnet.

När björnjakten är slut fortsätter jakten med lösa hundar men då efter älg. Detta innebär en lång period av störningar i naturen. Störningar under den tid som björnen behöver lugn och ro för att kunna äta upp sig inför vinterdvalan.

Den här perioden är livsavgörande för att björnar ska klara övervintringen i idet. Honan ska inte bara klara sig själv utan också föda nya ungar.

Amerikanska plotthundar är stövare för rovdjur. I nordamerika jagas björn, vildsvin, puma, lodjur, bobcat, tvättbjörn och ev också prärievarg med hjälp av plotthundar. Björnjägare i Sverige gillar plotthundar för att man anser att de är mycket effektiva. Ofta släpper jägare två plotthundar efter en björn och hundarna jobbar då tillsammans för att ställa björnen. För en björn måste det vara oerhört stressande att utsättas för dessa starka och tuffa hundar. Det finns även forskning som visar att jakthundar stressar björnar under jakt. Det är norska forskare som kommit fram till detta. Deras försök visar att hundarnas beteende är avgörande för hur stressad björnen blir. Användning av två hundar stressade mer än en ensam jakthund. Resultaten av forskningen presenterades i ett pressmeddelande från NINA (Norsk Institutt for naturforskning). Två hundar jämfört med en gav högre hjärtfrekvens även om björnen stod helt i ro vilket tyder på att två hundar är mer mentalt stressande för björnen. Däremot var det hastigheten på björnen som påverkade kroppstemperaturen. Björnars artspecifika värmekänslighet innebär livshotande överhettning vid stress. Trots detta skickas aggressiva hundar försedda med högteknologiska jakttillbehör (GPS, filmkameror, mikrofon) mot björnarna under långa perioder.

På Youtube finns jaktfilmer där björnar jagas av plotthundar till utmattning. Björnarna försöker komma undan sina plågoandar, ibland genom att klättra upp i träd eller ge sig ut i vattendrag för att försöka simma ifrån hundarna. I Norge är det förbjudet att jaga björn med plotthund. Där jagar man istället björn med hundar av spetstyp som driver björnen lite långsammare än plotthunden. Jaktkritikerna anser att jakt med plotthund måste förbjudas i Sverige. Vi vill helst se att björn inte jagas alls, men ett första steg vore att förbjuda plotthundarna.

KLICKA HÄR FÖR ATT BLI MEDLEM!

En polisinspektör och en länspolismästare vid Gävleborgspolisen begärde 2013 i en hemställan till Naturvårdsverket att all björnjakt med drivande hund skulle förbjudas. De ansåg att en jakthund som driver med skall utsätter björnen för onödigt lidande. Björnen står högst upp i näringskedjan och är därför inte van att fly, som bytesdjur är. De jämställde även björnjakt med drivande hund med den drevjakt efter räv som förr förekom i England men som nu är förbjuden. Det var polisinspektör Lars Erik Nordin som hade bestämt sig för att försöka stoppa jaktformen efter att ha sett en film där flera plotthundar jagar en björn. Det hade även inkommit anonyma berättelser om björnjakter med plotthundar, som ansågs strida mot jaktlagstiftningen. Tyvärr blev det inget förbud den gången.

Även jaktundarna utsätts såklart för risker under dessa jakter.

– En tysk invandrare i USA, Jonathan Plott, flyttade till North Carolina 1750. Han hade med sig fem vildsvinshundar från Tyskland. Men eftersom det inte fanns några vild-svin på den tiden i Smoky Mountains började Plott-familjen istället jaga björn med hundarna. Plottfamiljen avlade sedan på dessa fem hundar i sju generationer (200 år) med som man tror bara en eller två inkorsningar av andra raser. På 1950-talet registrerades de första plottarna i United Kennel Club av familjen Plott.

Bortskjutna tänder och skottskador i magen är några av de skador som upptäcktes på de döda björnar som inkom till SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) från 2018 till 2021. Sammanlagt hade 30 ”påskjutna” björnar inrapporterats under den tiden. Påskjutna betyder att jägaren skjutit och inte vet om skottet träffat djuret. Djuret räknas som skadeskjutna tills de hittas. Några av de påskjutna björnarna hade fått magen så allvarligt skadeskjuten att det inte gick att undersöka maginnehållet. Det måste alltså ha varit omfattande skador på magen. En annan björn sköts i käken 2020. Efter att man hittat delar av björnens tand på skottplatsen förstod man att den var skadad i munnen och eftersök startades. Björnen eftersöktes fyra gånger under två dygn med flera eftersöksekipage men hittades inte.

Björnen hade troligtvis gått och lagt sig att sova i idet och hittades därför inte. Den återfanns inte förrän ett helt år senare då den sköts till döds av en jägare under licensjakten. Då upptäcktes att den övre hörntanden och en mellantand i underkäken saknades.  Björnen hade även en skada på tungan.

Björnar och andra däggdjur har samma nervsystem som vi människor. Alla kan därför nog väl föreställa sig hur björnen måste ha lidit. Ett annat rovdjur än björn skulle säkert ha dött av svält. Men på grund av att björnen äter mycket vegetabilier och gärna blåbär hade denna björn trots allt klarat sig. Det betyder inte att den inte lidit. Man vet är att nervsystemet som uppfattar smärta ser ut ungefär likadant hos alla däggdjur. 

Från Dalarna var det en hona som påskjutits i vänster framben (M497551) och från Västernorrland en hona med skottskada i vänsterframtass (M497632). En björnhanne hade en kula i kinden.

Jaktkritikerna har överklagat samtliga licensjakter på björn. Ge oss ditt stöd genom att bli medlem.

LÄNK: BLI MEDLEM I JAKTKRITIKERNA

Vill du agera NU?! Det finns hjälp. Klicka på länken nedan. Där får du hjälp att skicka protestmail till ansvariga myndigheter.

Länk: Agera NU!

LÄNK till SVA

Björnungar får inte skjutas men enligt SVA dödades minst 36 fjolårs- eller årsungar år 2021.Varje år dör också björnungar till följd av att deras mamma skjutits i samband med att hon försvarat sina ungar mot lösa jakthundar. Björnungar som flytt upp i träden ser sin mamma bli dödad. Utan mamma är risken för plågsam svältdöd stor om björnungen inte upptäcks och avlivas. Honor som har medföljande ungar får av djuretiska perspektiv inte skjutas. Ändå konstaterade SVA att minst 13 honor hade varit digivande vid dödstillfället förra året. Enligt lagen får jakt inte orsaka onödigt lidande. Ändå får jaktbrott av det här slaget sällan några konsekvenser.

Omslagsfoto björnunge Yvonne Stridsberg

UPPDATERING: Varje år dör björnungar i onödan till följd av björnjakten. Enligt beslut får ”björnhona som åtföljs av ungar samt de ungar som följer björnhona (oavsett ungarnas ålder) inte fällas. Det rekommenderas också att ensamma årsungar av björn inte fälls”. Ändå Under 2018 – 2021 rapporteras totalt 99 (!) unga björnar, under 50 kg, dödade, ihjälskjutna, under åren 2018–2021? Dessutom rapporterades 89 (!) björnar mellan 50–70 kg dödade, ihjälskjutna? Således troligtvis fjolårsungar eller årsungar? Små björnar, som bara vägt 20 kg (SVA, 2018), 16 kg (2019), 31 kg (SVA, 2020), och 22 kg (SVA, 2021)? Trots att det är förbjudet?

SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt hanterar och undersöker varje år kropparna av de döda rovdjur som inkommer. De skriver sedan en rapport om de fynd man gjort i rovdjurens kroppar. Detta gäller de fyra stora rovdjuren björn, järv, lodjur och varg. Man fastställer kön, ålder, sjukdomar, skador och annat hos de döda djuren. Varje år sammanställs en skrift som presenterar de data man fått fram.

I SVA rapportserie “Stora rovdjur 2021” kan man bland annat läsa följande:

“Av de undersökta björnarna var 292 (49%) honor och 291 (49%) hanar. Resterande åtta individer saknade dokumentation om kön. Vikten hos björnarna som inkom som helkropp varierade mycket. Den minsta björnen var en årsunge som vägde 2,5 kg, hos vilken dödsorsak ej kunde fastställas (M526258). Den största var en vuxen hane som vägde 223 kg. Medelvikten för vuxna björnar var 76 kg. Vid undersökning av helkroppar bedömdes 90 björnar som vuxna och 36 som fjolårsungar eller årsungar.“

Jaktkritikerna har överklagat alla licensjakter på björn. Ge oss ditt stöd i vårt arbete genom att bli medlem.

LÄNK: BLI MEDLEM I JAKTKRITIKERNA

LÄNK till SVA “Stora rovdjur 2021

I SVA:s Undersökningar av inkomna “Stora rovdjur 2020” kan man bland annat läsa följande:

“Lakterande honor – När björnhonor fälls under licensjakt undersöks om juverdelarna innehåller mjölk. Om juvret producerar vätska är det en indikation på att björnen kan ha varit dignande vid tidpunkten då den fälldes. Honor som har medföljande ungar får av djuretiska perspektiv inte skjutas. Det händer dock att inga ungar är synliga och att digivande honor ändå fälls, varpå det är relevant att undersöka omfattning kring detta. Hos sex av de vuxna honorna, där juver undersökts sågs vid besiktning en vit eller vitaktig vätska. Vid undersökning av inskickade spenar på SVA bedömdes utifrån hårslitage, storlek på spene och förekomst av körtelvävnad att 13 honor kan ha varit dignande vid dödstillfället. Detta handlar dock inte nödvändigtvis om diande årsungar utan bedöms i flertalet av fallen handla om digivande i mindre omfattning, och rimligtvis då att det rör sig om en hona som följs av fjolårsungar som ännu tillåts dia.“

LÄNK till Stora rovdjur 2020

När man söker på internet på “björnmamma med ungar dödad” kommer det upp flera artiklar i ämnet. Bland annat ett fall från 2020 där en jägare sköt en björnhona i självförsvar. Honan hade en årsunge visade det sig, som senare avlivades. Det är klart när jägarens hund spårade upp björnhonan ville hon bara försvara sin unge. Hon rusade då efterhunden som sprang till sin ägare. I det läget var jägaren såklart tvungen att skjuta för att skydda sig själv. Men på det här viset får vilda djur betala med sina liv för att jakthundar släpps lösa i naturen. Jaktkritikerna vill att jakt med lös hund förbjuds.

LÄNK: Jägare sköt björn i självförsvar – ensam björnunge tvingades avlivas

Jaktkritikerna överklagar årets björnjakter, och många andra jakter. Bli medlem och ge oss ditt stöd!

Vill du agera NU?! Det finns hjälp. Klicka på länken nedan. Där får du hjälp att skicka protestmail till ansvariga myndigheter.

Länk: Agera NU!

LÄNK: BLI MEDLEM I JAKTKRITIKERNA